Bakgrund: Anorexia nervosa och bulimia nervosa drabbar ca 3% av Sveriges unga kvinnor och var tredje kvinna lider av ätstörning utan närmare specifikation (UNS). Ätstörning är en heterogen sjukdom där ingen behandling fungerar på alla individer, utan olika behandlingsformer behövs och fysisk aktivitet kan därför vara ett alternativ. Idag finns det studier som undersöker fysisk aktivitet som behandlingsalternativ vid ätstörningar, men det finns ingen sammanställning av detta. Syftet med litteraturöversikten var därför att systematiskt sammanställa vilken evidens som finns gällande hur fysisk aktivitet applicerat i en standardiserad behandling för ätstörning kan påverka livskvaliteten, ätstörningssymptom och body mass index.  Metod: Litteraturstudiens artikelssök genomfördes i fyra databaser, Cinahl, Pubmed, APA PsykInfo och PEDro. Studien inkluderade randomiserade kontrollerade studier och följde riktlinjer från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och Transparent rapportering av systematiska översikter och metaanalyser (PRISMA). Enbart studier som involverade personer med en diagnostiserad ätstörning som behandlades med någon form av fysisk aktivitet inkluderades.  Resultat: Tio unika artiklar kom att ingå i studien efter litteratursök och relevansbedömning. Studierna undersökte olika typer av interventioner såsom styrketräning, konditionsträning, yoga och allmän fysisk aktivitet. Resultatet visade att fysisk aktivitet hade effekt i 5/10 studier sett på livskvalitet, BMI och ätstörningssymtom. Yoga och allmän fysisk aktivitet var de två interventioner som visade bäst resultat. Konklusion: Hälften av de randomiserade kontrollerade studierna (RCT) visade på positiva effekter av fysisk aktivitet och ingen av studierna påvisade negativa effekter. Då flera av studierna var små och hade stort bortfall behövs mer forskning inom området.

Syfte och frågeställningar Studien undersöker hur lärare i idrott och hälsa och lärare i andra ämnen i Stockholms län arbetar kring ätstörningar i skolan. Syftet med detta är att ge en bild av vilka faktorer som sätter ramar för arbetet med ätstörningar. Studiens frågeställningar är: 1. Hur påverkar lärarens ålder och kön hens arbete kring ätstörningar i skolan inom Stockholms län? 2. Hur påverkar lärarens undervisningsämne hur hen arbetar kring ätstörningar i skolan inom Stockholms län? 3. Hur påverkar antalet år i yrket hur lärare arbetar kring ätstörningar i skolan inom Stockholms län? Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar används en kvantitativ metodteori, med en deskriptiv ansats. Studien utfördes genom enkäter digitalt. Urvalet bestod av 137 lärare som undervisar i grund- eller gymnasieskolan i Stockholms Län. En pilotstudie utfördes på fyra nyutexaminerade lärare i idrott och hälsa. Studiens teoretiska ramverk är det salutogena perspektivet, för att kunna förstå studien utifrån ett hälsoperspektiv. Datan analyserades i Google Spreadsheet och presenteras i stapeldiagram. Resultat Lärarens ålder och yrkesverksamma år har ett samband med hur högt man skattar sin kunskap om ätstörningar, hur bekväm man är att bemöta elever som visar varningssignaler samt veta hur man ska gå tillväga. Kvinnor skattar sin kunskap om ätstörningar och tillvägagångssätt högre än män, dock anser män att de är mer bekväma i mötet med elever med ätstörningar. Lärare i idrott och hälsa skattade sina kunskaper, bemötande och tillvägagångssätt lägre än lärare i andra undervisningsämnen. Det framkommer en kunskapslucka gällande ätstörningar hos lärare som arbetar i Stockholms Län.  Slutsats De slutsatser man kan dra är att studiens olika faktorer påverkade hur högt eller lågt lärare skattade sig själva i de olika värderingsfrågorna. Lärarnas tillvägagångssätt tyder på ett patogent synsätt, men hur de ser på människans hälsa är mer utifrån ett salutogent perspektiv. Ett samband kunde ses mellan ålder och yrkesverksamma år. / Aim The study examines how physical education teachers and teachers in other subjects in Stockholm County work with preventing eating disorders in school. The purpose of this is to give a better picture of which factors that set the framework for the work around eating disorders. The questions we’re studying is: 1. How does the teacher's age and gender affect hers/his work around eating disorders in schools within Stockholm County? 2. How does the teacher’s subject affect hers/his work around eating disorders in schools within Stockholm County? 3. How does the number of years in the profession affect how teachers work around eating disorders in schools within Stockholm County? Method To answer the study's purpose and questions, a quantitative method theory was used, which had a descriptive approach. The study was conducted through digital surveys. The sample consisted of 137 teachers who teach in primary or secondary school in Stockholm County. A pilot study was conducted on four newly graduated physical education teachers. The theoretical framework of the study is the salutogenic perspective, in order to be able to understand the study from a health perspective. The data was analyzed in Google Spreadsheet and presented in bar graphs. Results Age and professional years are related to how well you consider your knowledge to be of eating disorders, how comfortable you are to respond to students with warning signals and the knowledge of how to act. Women considered their knowledge of approaches to be higher than men, however, men considered themselves to be more comfortable in meeting students with eating disorders. Teachers in physical education rated themselves lower than teachers of other subjects. There was a knowledge gap about eating disorders. Conclusions The conclusion of the result is that the different factors of the study had an influence on how high or low one teacher valued one self. A correlation could be seen between age and working years. Teachers' approach indicates that they see human health from a pathogenic point of view, but at the same time, how they are really seeing human health is more from a salutogenic perspective. There is a knowledge gap that needs to be filled.

Ätstörningar är allvarliga sjukdomar som medför stort lidande för patienter och deras närstående. De rekommenderadebehandlingsmetoderna kan hjälpa vissa patienter men det behövs effektivare behandlingsmetoder. Det finns teoretiskt stöd och ännu begränsat empiriskt stöd för att compassionfokuserad terapi (CFT) kan vara hjälpsam för patienter med ätstörningar. I föreliggande studie var syftet att utvärdera CFT i grupp vad gäller metodens genomförbarhet, acceptabilitet och preliminära effektivitet för patienter med ätstörningar som behandlas i dagvård. En åttasessioners manualbaserad CFT-grupp som tillägg till ätstörningsdagvård utvärderades enligt en single-group studiedesign (n=8). CFT-gruppen visade god genomförbarhet och acceptabilitet. Patienter förbättrades med måttliga till stora effektstorlekar vad gäller ätstörningssymptom, vikt, självkritik och självuppmuntran. Dock uppnådde inget effektmått statistisk signifikans. Studiens resultat tyder på att CFT i grupp som tillägg till ätstörningsdagvård kan vara en genomförbar och acceptabel behandling som möjligen kan bidra till tillfriskande av patienter med ätstörningar. / Eating disorders are serious illnesses that cause great suffering for patients and their caregivers. The recommended treatment methods help some patients, but more effective treatment methods are needed. There is theoretical support and still limited empirical support that compassion-focused therapy (CFT) may be helpful for patients with eating disorders. The aim of the present study was to evaluate the feasibility, acceptability and preliminary effectiveness of group CFT for patients with eating disorders who receive day care treatment. An eight-session manual-based CFT group was evaluated as an adjunct to day patient program for eating disorders according to a single-group design (n=8). The CFT group demonstrated good feasibility and acceptability. Patients improved with moderate to large effect sizes on eating disorder symptoms, weight, self-criticising and self-reassuring. However, no effect was statistically significant. Results suggest that group CFT as an adjunct to day patient program for eating disorders may be a feasible and acceptable treatment that may contribute to the recovery of patients with eating disorders.

No description available.

Background: Two hundred thousand individuals suffer from eating disorders at some point in their lives, but the hidden statistics are large as many of the victims never seek care. Eating disorders are a public health problem and a group of diseases that are psychiatric where the focus is on food intake and body. Aim: The aim of this study is to describe individuals´ experience of recovery from an eating disorder. Method: A description of a literature study of 10 scientific articles with a qualitative approach. Only the Pubmed database was used to search for articles. A thematic analysis method was used to analyze the articles. Mainresult: The results presented two main themes: Understanding the disease and Breaking patterns. Under the theme Understanding the disease, two sub-themes were presented: insight and challenging one's identity. Under the theme Breaking patterns, three sub-themes were presented: strategies, shifting focus and experiencing change. The results report that recovery is an individual process whose definition can be experienced differently from individual to individual. Conclusion: The results of this study was to show that a recovery process looks different for all individuals, and as a nurse it is important to have an understanding of this and be able to respond to individuals in different ways and based on their needs. The results show how individuals with an eating disorder, with various aids, have either gone through the recovery process or are in it now. Then finding strategies to break patterns and experience change has proven to be very helpful in achieving recovery and eventually getting rid of an eating disorder. Keywords: Experience, Individuals, Recovery, Eating disorder / Bakgrund: Tvåhundratusen individer drabbas av en ätstörning någon gång i livet, men mörkertalet är stort då många av de drabbade aldrig söker vård. Ätstörningar är ett folkhälsoproblem och en grupp sjukdomar som är psykiatriska där fokus ligger på matintag och kropp. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva individers erfarenheter av återhämtning vid ätstörning. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. För att söka artiklar användes enbart databasen Pubmed. För att analysera artiklarna användes en tematisk analysmetod. Huvudresultat: I resultatet presenterades två huvudteman: Förståelse för sjukdomen och Bryta mönster. Under temat Förståelse för sjukdomen presenterades två subteman: insikt och utmana sin identitet. Under temat Bryta mönster presenterades tre subteman: strategier, skifta fokus och uppleva förändring. Resultatet redovisar att återhämtning är en individuell process vars definition kan upplevas olika från individ till individ. Slutsats: Resultatet av denna litteraturstudie visar att en återhämtningsprocess ser olika ut för alla individer och som sjuksköterska är det viktigt att ha förståelse för detta och kunna bemöta individer på olika sätt och utifrån deras behov. Resultatet visar på hur individer med en ätstörning, med olika hjälpmedel antingen tagit sig igenom återhämtningsprocessen eller befinner sig i denna nu. Att hitta strategier för att bryta mönster och uppleva förändringar har visat sig vara till stor hjälp för att uppnå återhämtning och så småningom bli fri från en ätstörning.

Bakgrund: Ätstörningar är ett folkhälsoproblem med ett långdraget och ibland kroniskt förlopp. Patienters ambivalens kring tillfrisknande och ibland låga motivation till förändring försvårar behandling och avhopp är vanligt. Specialistsjuksköterskan har visat sig ha en central funktion i den psykiatriska vården av personer med ätstörningar och dennes specifika omvårdnadskompetens bedöms spela en grundläggande roll i patienternas tillfrisknandeprocess. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser och erfarenheter hos personer som vårdats för ätstörning inom specialiserad ätstörningsvård. Metod: För att sammanställa det aktuella kunskapsläget genomfördes en systematisk litteraturöversikt tillvägagångssätt enligt den metodik som beskrivs av Bettany-Saltikov och McScherry (2016). Resultat: Resultatet baserades på 15 kvalitativa artiklar och innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier; terapeutisk allians i vården, behandlingens struktur, inre processer och världen utanför. Slutsats: Relationen till behandlaren framkom som en viktig faktor för motivation och följsamhet i behandling. Att bli sedd som en person, få individanpassad vård och inkluderas i de mål som sätts lyftes som centralt. Vidare sågs ökad självmedvetenhet och självreflektion samt praktiska övningar i egenvård som hjälpsamt i behandlingen. En tvingande miljö och att bli sedd som enbart sin sjukdom tillsammans med alltför stort fokus på viktåterhämtning upplevdes direkt hindrande på vägen mot att tillfriskna.

Bakgrund Ätstörningar är en växande sjukdom i dagens samhälle och den mest utsatta gruppen är unga kvinnor mellan 15 och 25 års ålder. Ätstörningar är en global sjukdom men som framförallt ses i västvärlden där det smala idealet länge betraktats som det vackra och det framgångsrika och kan vara en stor riskfaktor för insjuknandet. Sjukdomens uppkomst kan bero på biologiska, psykologiska och/eller sociokulturella faktorer. För att kunna skapa ett fördelaktigt möte mellan hälso- och sjukvårdspersonal och individen med ätstörning är det viktigt att se personen bakom sjukdomen samt att relationen innehåller kunskap, tillit, trygghet och hopp. Syfte Syftet var att belysa vad patienten upplever främjar tillfrisknandet från en ätstörning i mötet med hälso- och sjukvårdspersonalen. Metod Metoden som användes var en icke-systematisk litteraturöversikt. Sökandet efter vetenskapliga artiklar utfördes på databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. 16 artiklar med övergripande kvalitativ metod, men även mixad och kvantitativ metod, inkluderades i resultatet. Resultat Det framkom sex huvudkategorier som patienterna med ätstörning upplevde vara viktiga i en vårdrelation för att kunna främja ett tillfrisknande: Behovet av att överlämna kontrollen till vårdpersonalen, Vikten av att känna tillit i mötet, Modergestaltens betydelse, Hälso- och sjukvårdspersonalens kunskap och erfarenhet, Se personen bakom ätstörningen samt Hoppets betydelse. Slutsats Hälso- och sjukvårdspersonalen bör ha en fördomslös inställning i vårdandet av en patient med ätstörning. Det är viktigt att vårdpersonalen har kunskap och är bekant med sjukdomen samt att lyckas förmedla tillit, hopp och trygghet i relationen för att främja behandlingen. Patienten med ätstörning vill separeras från sin ätstörning och bli sedd som personen bakom ätstörningen. Det är ytterst viktigt att som vårdpersonal och sjuksköterska kunna skilja på sjukdom och person för att kunna skapa en patientnära relation och vara en hjälpande hand i att främja hälsa. / Background Eating disorders are an increasing problem in the current society. Although it is considered a global disease, it is most common in the western world, and the highest prevalence is seen among young females aged 15-25. The ideal of being slim is considered equivalent to beauty and success and can easily be a risk factor of becoming ill. The onset of eating disorders could be connected to biological, psychological and/or sociocultural factors. In order to create a positive encounter between the ill person and the healthcare professionals, it is important to see the person behind the disease as well as to create a relationship with knowledge, trust, comfort and hope. Aim The aim was to illuminate the patient experience of what promotes recovery from an eating disorder when meeting healthcare professionals. Method The method used was a literature review. Databases Cinahl, PubMed and PsycINFO was used to find relevant scientific articles. 16 articles with mainly qualitative design, but also quantitative design and mixed methods, were chosen for the result. Results Six main categories constitute what patients with an eating disorder found was important in the interrelationship to promote recovery: The need of surrendering control, The importance of feeling trust in the relationship, The meaning of a maternal figure, Health care professionals’ knowledge and experience, To see the person behind the disease and The meaning of hope. Conclusions Health care professionals should carry a non-prejudiced attitude while caring for a patient suffering from an eating disorder. To be able to support recovery it is shown to be important for caregivers to possess knowledge about eating disorders and to convey trust, hope and the feeling of being safe in the relationship. The patient with an eating disorder wish to be distinguished from the eating disorder and for caregivers to see the person behind the disease. It is of great importance for health care professionals, including nurses, being able to distinguish the person from the eating disorder in order to establish a trusting relationship and promoting health.

Bakgrund: Ätstörningar är en samling diagnoser som skapar stort lidande hos de drabbade. De ätstörningar som finns är Anorexia Nervosa, Bulimi Nervosa, hetsätningsstörning, Pica, Rumination syndrom och undvikande/restriktiv ätstörning.År 2019 hade 14 miljoner personer en ätstörning i världen, däremot finns ett stort mörkertal. För en del drabbade kan ätstörningen bli livshotande och vid behandling ska människans olika aspekter beaktas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid vård av vuxna patienter med en ätstörning inom slutenvården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats. Sökningen gjordes i databaserna CINAHL och Medline på artiklar publicerade mellan år 2013 och 2023. Totalt tio resultatartiklar analyserades. Resultat: Ett centralt resultat i litteraturöversikten var att bygga en vårdrelation. Sjuksköterskorna bygga en vårdrelation genom verbal kommunikation, lyssna på patienterna samt att vara närvarande. Genom att se patienten som en hel människa var det enklare att bygga envårdrelation med patienterna. Sjuksköterskorna gav stöd till patienterna. Saker sjuksköterskorna gjorde för att stödja patienterna var att uppmuntra patienterna, att skapa strategier för självhjälp, att främja fysisk hälsa, att ge patienterna tid samt att involvera anhöriga. Slutsats: Sjuksköterskor behöver anpassa vården efter patientens behov och önskningar, det sker genom att arbeta personcentrerat. Genom att involvera, individualisera, motivera och stödja patienter kan vården effektiviseras. / Background: Eating disorders is a collection of diagnoses that cause a lot of sufferingfor the affected person. The eating disorders that exist are Anorexia Nervosa, Bulimi Nervosa, Binge eating disorder, Rumination syndrome and avoidant/restrictive eating disorder. In 2019, the incidence of an eating disorder was estimated at 14 million cases worldwide, however, there is a large number of unrecorded cases regarding the prevalence of eating disorders. For some affected, the eating disorder can be life-threatening and in treatment, the different aspects of the human being must be taken into account. Aim: To describe the nurse´s nursing interventions in care of adult patients with an eating disorder in inpatient care. Method: A qualitative literature review with an inductive approach. The search was conducted in the CINAHL and Medline databases for articles published between 2013 and 2023. A total off ten result articles were analyzed. Result: A central finding in the literature review was to bulid a care relationships. The nurses build a care relationship through verbal communication, listen to the patient and to be present. By seeing the patient as a whole person, it was easier to establish a care relationships with the patients. Things nurses did to support patients were to encourage patients, creating self-help strategies, promote physical health, give patients time and involve relatives. Conclusion: Nurses need to adapt care to the patient's needs and desires by working in a person-centered way. By involving, individualizing, motivating and supporting patients, care can be made more effective.

Bakgrund: Patienter med ätstörningar påträffar många svårigheter i mötet med vården och under behandling. Bristande kunskap och förståelse för ätstörningssjukdomar kan medföra ökat lidande för patienterna och forskning visar på att många patienter upplever sig missförstådda. Syfte: Att sammanställa forskning om patienters upplevelse av att leva med en ätstörningssjukdom.Metod: Litteraturstudie baserad på tio artiklar med kvalitativ ansats som analyserades tematiskt. Resultat: Resultatet mynnade i fyra slutgiltiga teman, Att ha kunskap, Att ha eller att inte ha kontroll, Att anpassa sig och Att begränsas i det dagliga livet. Resultatet visar att vårdpersonal behöver ha specifik kunskap om ätstörningssjukdomar, i mötet med patienter med ätstörningar. Patienterna utvecklade sin ätstörningssjukdom som ett resultat av känslor av att inte ha kontroll. Att styra sitt matintag och sin vikt, gav patienterna en känsla av att ha kontroll i sina liv. Paradoxalt ledde de begränsade metoderna till slut till att patienterna förlorade sin kontoll. För att kunna tillfriskna helt från sin sjukdom, utvecklade patienterna olika copingstrategier. Konklusion: Patienter med ätstörningar kan uppleva att deras sjukdom påverkar deras liv på olika sätt. Patienterna kan uppleva bristande kunskap och förståelse från både sjukvårdspersonal och sin omgivning, begränsningar i sitt dagliga liv och en känsla av förlust av kontroll, vilket kan medföra ett större lidande för patienten. För att kunna anpassa sig till ett liv utan ätstörningssjukdom, kan patienterna utveckla alternativa copingstrategier. / Background: Patient’s with eating disorders encounter many difficulties in the meeting of health care services and during recovery. Lack of knowledge and understanding could entail more suffering for the patients and earlier research show that many patients experience being misunderstood. Aim: To compile research about patient’s experiences of living with an eating disorder. Method: Literature review based on ten qualitative articles that was analysed thematicly.Results: The result culminated into four final themes; To have knowledge, To have or not to have control, To adjust and To be limited in daily life. Caregiver’s specific knowledge was identified as a crucial aspect in the meeting with patients struggling with eating disorders. The patients developed their disease as a result of feelings of not being in control. Having total and utter grasp of their food intake and weight, gave the patients a sense of control in their life. Paradoxically the restraining methods led to the patients losing their control. To be able to fully recover from their disease, the patients developed coping strategies. Conclusion: Eating disorder patients can experience that their disease affects their life in different ways. Patients can experience lack of knowledge and understanding in both health care personnel and their surrounding, limitations in their daily life and a feeling of losing control, which can result in a greater suffering for the patients. To adjust to a life without eating disorders, the patients can develop alternative coping strategies.

Bakgrund: Förekomsten av ätstörningar i samhället ökar och sjuksköterskan utgör en profession som arbetar patientnära och påverkar i hög grad utfallet av patienternas behandling. Ätstörningar är ett komplicerat tillstånd där patienterna ofta känner ambivalens gentemot sin behandling, vilket skapar ett hinder i etablerandet av en terapeutisk relation mellan patienter och sjuksköterskor. Den nära och långvariga interaktionen mellan sjuksköterskor och patienter kan potentiellt utgöra en risk för sjuksköterskornas eget psykiska välmående och därigenom också kvaliteten på vården som tillhandahålls. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad av patienter med ätstörningar. Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturstudie, baserad på analysen av nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet identifierade tre huvudteman: sjuksköterskors erfarenheter av emotionella utmaningar i omvårdnaden, sjuksköterskors erfarenheter av att använda sin kompetens i omvårdnaden och sjuksköterskors erfarenheter av relationer i omvårdnaden. Konklusion: Den mest framträdande erfarenheten bland sjuksköterskorna i omvårdnaden av patienter med ätstörningar var den betydande påverkan som kunskap hade på deras interaktion med patientgruppen. Sjuksköterskorna beskrev hur brist på kunskap påverkade dem känslomässigt i mötet med patienterna och i förlängningen även omvårdnaden som utfördes. Därav rekommenderas fortbildning samt ytterligare forskning för att främja en arbetsrelaterad hälsa hos sjuksköterskorna samt möjliggöra evidensbaserad omvårdnad. / Background: The prevalence of eating disorders is increasing in the society, and nurses constitute a profession that works closely with patients, greatly influencing the outcome of their treatment. Eating disorders are a complex condition wherein patients often harbor ambivalence towards their treatment, creating a barrier to establishing a therapeutic relationship between patient and nurse. The close and prolonged interaction between nurses and patients potentially poses a risk to nurses' own mental well-being, consequently affecting the quality of care provided. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences in caring for patients with eating disorders. Method: The method used was a general literature review, based on the analysis of nine scientific articles. Results: The results identified three main themes: nurses' emotional challenges in nursing care, the utilization of competence in nursing care and experiences of relationships in nursing care. Conclusion: The most prominent experience among nurses caring for patients with eating disorders was the significant impact of knowledge on their interaction with the patient group. Nurses described how a lack of knowledge emotionally affected them during patient encounters and, consequently, the care provided. Therefore, further education and additional research are recommended to promote work-related health among nurses and enable evidence-based nursing care.