Spelling suggestions: "subject:"47coping strategier"" "subject:"bsloping strategier""
1 |
Sjuksköterskors upplevelser och copingstrategier vid palliativ hemsjukvårdEriksson Glad, Kristin, Kunz, Rebecca January 2013 (has links)
Aim: The aim of the current study was to investigate nurses’ experiences of caring for palliative patients in palliative home care, and to examine the coping strategies they use. Method: The study was empirical descriptive with qualitative approach. The data was collected by nine semi-structured interviews and analyzed by using manifest content analysis. Result: By analysing data three categories: Positive experiences of palliative home care, Stressful experiences of palliative home care and Problem-focused coping strategies, and 15 subcategories, were distinguished. Conclusion: Experiences of palliative home care were both of positive and challenging characters. Stressful situations were managed by problem-focused coping strategies. Nurses are in need of the work situation at home to become more ergonomic and designed to protect the nurse’s physical wellbeing. The present study was of a too small character to be transferable, thus similar studies on a larger scale are required in the future.
|
2 |
Depression hos män – att upptäcka och stödjaWolke, Daniel, Tunås, Hannes January 2010 (has links)
<p>Depression är en av de stora folksjukdomarna i Sverige och av män i västvärlden riskerar 20 % någon gång att drabbas av en depression som kräver professionell hjälp. Män med depression har ofta dolda symtom därför är det svårt att upptäcka manlig depression ute i samhället. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur depression kan ta sig uttryck hos män och hur vårdpersonal kan vara till stöd. Litteratursökningen har gjorts i Cinahl, PubMed och Psykinfo och resultatet grundas på åtta vetenskapliga artiklar, varv av fem är kvantitativa och tre är kvalitativa. Resultatet presenterades i två huvudkategorier, ”uttryck för depression hos män” och ”hjälp och stöd”. Resultatet tyder på att en manlig depression ger sig uttryck i form av flyktbeteende, missbruk, affektivt beteende och i värsta fall suicid. Vårdpersonalens viktigaste roll är att sätta sig in i mäns livsvärld för att kunna tyda symtom. Det är viktigt att arbeta med de deprimerade männens egna resurser och tidigare erfarenheter för att stärka deras självkänsla och självförtroende för framtiden. Kvalitativa studier för att ytterligare fastställa begreppet manlig depression. En förändring i DSM-IV kriterierna behövs för att i framtiden lättare kunna diagnostisera män med depression.</p>
|
3 |
Att hantera oro och bekymmer : en intervjustudie om att leva med inflammatorisk tarmsjukdom / Coping with worries and concerns : an interview study on living with inflammatory bowel diseaseHansson, Malin, Pihlblad, Karin January 2012 (has links)
No description available.
|
4 |
Depression hos män – att upptäcka och stödjaWolke, Daniel, Tunås, Hannes January 2010 (has links)
Depression är en av de stora folksjukdomarna i Sverige och av män i västvärlden riskerar 20 % någon gång att drabbas av en depression som kräver professionell hjälp. Män med depression har ofta dolda symtom därför är det svårt att upptäcka manlig depression ute i samhället. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur depression kan ta sig uttryck hos män och hur vårdpersonal kan vara till stöd. Litteratursökningen har gjorts i Cinahl, PubMed och Psykinfo och resultatet grundas på åtta vetenskapliga artiklar, varv av fem är kvantitativa och tre är kvalitativa. Resultatet presenterades i två huvudkategorier, ”uttryck för depression hos män” och ”hjälp och stöd”. Resultatet tyder på att en manlig depression ger sig uttryck i form av flyktbeteende, missbruk, affektivt beteende och i värsta fall suicid. Vårdpersonalens viktigaste roll är att sätta sig in i mäns livsvärld för att kunna tyda symtom. Det är viktigt att arbeta med de deprimerade männens egna resurser och tidigare erfarenheter för att stärka deras självkänsla och självförtroende för framtiden. Kvalitativa studier för att ytterligare fastställa begreppet manlig depression. En förändring i DSM-IV kriterierna behövs för att i framtiden lättare kunna diagnostisera män med depression.
|
5 |
Emotionerna bakom näthatet : En grundad teoretisk studie om näthatBursell, Elin, Åkerström, Elin January 2015 (has links)
Studien undersöker fenomenet näthat på bloggar med frågeställningen ”hur ser processen för näthat på bloggar ut?” För att kunna besvara frågeställningen letade vi data på olika bloggar i form av blogginlägg och kommentarer. Därefter genomfördes fem intervjuer med fyra blog- gare, samt en representant från organisationen Friends. Då vi till en början bara hade ett fe- nomen som vi ville titta närmare på, valde vi att använda oss av grundad teori som metodo- logiskt angreppssätt. Vi har under studiens gång låtit vår insamlade data leda oss framåt i stu- dien. Det är något som förespråkas inom grundad teori. Den tidigare forskningen har delats in i fyra teman, omfattning och arten av näthat, konse- kvenser av näthat, emotioner kring näthat samt åtgärder mot näthat. Vi visar på vilken tidigare forskning som gjorts på området och går igenom de resultat som kan styrka vårt syfte med studien. I resultatet fann vi att kategorierna var negativa emotioner, trigger, påhopp, det ansiktslösa nättrollet, näthatets näring, coping strategier, den kollektiva kampen och försvar av nättrollet. Negativa emotioner blev vår kärnkategori då denna var kopplad till resterande kategorier och kärnan i näthatet. Sedan tas den teoretiska referensramen upp i diskussionen och detta tillvä- gagångssätt är något som överensstämmer med grundad teori som metodansats. Vi har här valt att använda oss av emotioner och coping strategier för att styrka vår teori.
|
6 |
Livskvalitet hos personer med multipel sklerosEn litteraturöversiktEriksson, Josefin, Gawek Arnabo, Nathalie January 2018 (has links)
No description available.
|
7 |
Upplever gymnasieungdomar stress och hur hanterar de stressen? : En studie om stress och copingstrategier bland gymnasieungdomar / Does students in upper secondary school experience stress and how are they coping with it? : A study about stress and coping strategies amongst students in upper secondary schoolWanjura, Petter, Bergström, Hampus January 2023 (has links)
Syftet med den föreliggande studien var att undersöka om elever i årskurs 1–3 på gymnasiet upplever stress, vilka copingstrategier de använder sig av för att hantera/förebygga stress samt om det fanns skillnader mellan män och kvinnor i upplevd stress och val av copingstrategier. Metoden som användes var av kvantitativ ansats. Enkäter användes som datainsamlingsmetod för studien. Enkäterna som användes var PSS-10 för att mäta stress samt Brief- COPE 28 för att mäta copingstrategier. Dessa enkäter är använda i tidigare forskning inom samma område. Urvalet bestod av gymnasielever från årskurs 1–3 hemmahörande i Gävle och Stockholm. Resultatet visade att det fanns en korrelation mellan upplevd stress och val av copingstrategi. Det fanns en positiv korrelation mellan stress och copingstrategierna ”undvikande” och ”distraktion”. Det vill säga att dessa två copingstrategier var kopplade till högre nivåer av rapporterad stress. Det fanns också en negativ korrelation mellan stress och problemlösande coping. Detta betyder att problemlösande coping var kopplat till lägre nivåer av rapporterad stress. Resultatet visade också att de fanns en signifikant skillnad mellan könen i upplevd stress. Männen hade en signifikant lägre PSS-10 poäng än kvinnorna och är då enligt det resultatet mindre stressade än kvinnor. Resultatet visade även att det fanns en signifikant skillnad mellan män och kvinnor när det kom till användandet av copingstrategierna ”undvikande” och ”distraktion”. Båda dessa strategier användes i större utsträckning av kvinnorna i studien. De slutsatser som kan dras utifrån studiens resultat är att bland de deltagande gymnasieeleverna är kvinnorna mer stressade än männen. Det fanns också skillnader mellan männen och kvinnorna när det kom till tillämpade av copingstrategierna ”undvikande” och ”distraktion”. Vidare finns det också en skillnad mellan copingstrategier och stress, vissa strategier genererar mer stress, alternativt att graden av stress gjorde att en viss copingstrategi valdes i högre utsträckning. / The aim of this study was to examine if Swedish students in upper secondary school felt stress, what coping strategies they use to cope with/prevent stress and if there is a difference between men and women. The method used for this study was quantitative approach, using surveys for the collection of data. The surveys used are SPSS-10 for measuring stress and Brief-COPE 28 for measuring level of use of coping strategies. Both surveys have been used in research purpose before and in similar studies. Students from upper secondary level classes in Gävle and Stockholm was given the surveys. The results of this study show a correlation between stress and what coping strategies students use. There was a positive correlation between stress and the use of avoiding and distraction as coping strategies. This means that avoiding and distraction was linked with higher levels of reported stress. There was a negative correlation between stress and problem-solving coping. This means that problem-solving as a coping strategy was linked with lower levels of reported stress. The results also showed a significant difference in stress levels between men and women. Men had a significant lower score on the SPSS-10 survey than the women, which indicates lower levels of stress. Results also showed a significant difference between men and women when it comes to using the coping strategies “avoid” and “distraction” with both being used more frequently by women. The conclusions we can draw from the results are that in upper secondary school women are more stressed than men in this specific study. There is also a difference between men and women when it comes to applying the coping strategies “avoid” and “distraction”. Lastly there is also a difference in stress and the use of coping strategies. However, we do not know if stress affect the choice of coping strategy or if the coping strategy affects the level of stress within individuals. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2023.</p>
|
8 |
Hanterbarhet : En kvalitativ studie av erfarenheter av stress och utbrändhet i arbetet med barn och unga inom socialtjänstenAndersson, Linda January 2016 (has links)
Coping – a qualitative study of experiences of stress and burn-out in the work with children and youth within the social services. The aim of this study was to examine experiences and coping of work related stress and burn-out among social workers within the child and youth department of the social services in a larger municipality of Sweden. It is a qualitative study built on interviews with social workers about their experiences of stressful situations in their demanding working environment, and how they manage to handle these. They find their work-load unrestricted and demanding. To guard their own limits to their work-load and engagement in the organization and cases they work with, and to prioritize the duties they find most important, are found to be the main coping strategies. Support from colleagues and family, as well as working part time when having children, are also expressed as important factors in managing the stressful working situation, and to hopefully avoid burn-out. / Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheter, upplevelser och hantering av stress och utbrändhet i arbetet med barn och unga inom socialtjänsten i en större svensk kommun. Detta är en kvalitativ studie byggd på intervjuer med socialarbetare angående deras erfarenheter av stressade situationer och krävande arbetsklimat, samt hur de hanterar dessa sammanhang. De konstaterar att arbetsbördan är obegränsad och krävande. Att vakta sina egna gränser i förhållande till arbetsbörda och engagemang i organisationen och ärenden man hanterar, och att prioritera de arbetsuppgifter man tycker är viktigast, uppfattas var de främsta coping-strategierna. Stöd av kollegor och familj såväl som att arbeta deltid när man har barn, uttrycks som viktiga faktorer i hanteringen av den stressade arbetssituationen, och för att förhoppningsvis undvika att bli utbränd.
|
9 |
Sjuksköterskors strategier för att hantera känslomässig stress vid omvårdnad av döende barn : En litteraturöversikt / Nurses' strategies for managing emotional distress when caring for dying children : A literature reviewBrink, Ulrika, Vasquez, Silvana January 2013 (has links)
Bakgrund: Inom sjuksköterskeprofessionen är döden en oundviklig företeelse och omhändertagandet av patienter i det palliativa skedet är en del av yrket. Döden väcker också starka känslor som kan vara svåra för sjuksköterskan att hantera, vilket kan resultera i emotionell stress. Att vårda barn i livets slutskede medför att sjuksköterskan ställs inför flera emotionella utmaningar, vilket leder till att denne måste finna strategier för att hantera de uppkomna känslorna. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors strategier för att hantera känslomässig stress vid omvårdad av svårt sjuka barn i livets slutskede. Metod: Systematisk litteraturöversikt av tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: De strategier sjuksköterskorna beskrev identifierades och kategoriserades i följande fem teman: Utveckla motståndskraft, stöd, skifte mellan känslor, kontroll och egenvård. Slutsats: Sjuksköterskor använder sig av flera strategier för att hantera känslomässig stress. Strategierna utvecklades bland annat genom erfarenhet, reflektion och genom att finna mening. Sjuksköterskor upplevde också bristande kunskap att hantera sina känslor och att möta sörjande föräldrar. Förmågan att skapa en känsla av sammanhang, och vilka strategier de utvecklade påverkade hur de hanterade emotionell stress. Klinisk betydelse: En ökad förståelse av vilka strategier sjuksköterskor använder för att hantera känslomässig stress kan ge verktyg för att förbättra sjuksköterskans arbetssituation och ge dem mer stöd. Därtill torde många av de strategier sjuksköterskan utvecklar också kunna överföras till andra omvårdnadssituationer. / Background: In the nursing profession, death is an inevitable outcome and care of patients in the palliative phase is part of the occupation. Death also evokes strong feelings that may be difficult for the nurse to manage, which can result in emotional stress. Caring for children in palliative care causes the nurse to face several emotional challenges, which means that they must find strategies to deal with the resulting emotions. Aim: To describe nurses‟ strategies on how to handle emotional stress when caring for critically ill children in the final stages of life. Method: A literature review based on twelve studies with a qualitative approach. Findings: The strategies nurses described were identified and categorized into five themes: developing resilience, support, self-care, control and shift between emotions. Conclusion: Nurses use several strategies to cope with emotional stress. The strategies were developed through among other things experience, reflection, and by finding meaning. Nurses also experienced a lack of knowledge in managing their emotions and meeting grieving parents. Nurses' ability to create a sense of coherence, and the strategies they developed affected how they handled emotional stress. Clinical significance: The results of the study may provide an increased understanding of the strategies nurses use to cope with emotional stress and may provide tools to improve nurses' working conditions and give them more support. In addition, many of the developed strategies might be applicable to other contexts.
|
10 |
Klimathotet i klassrummet : Hur svensklärare kan bemöta elevers klimatångest / The Climate Crisis in the Classroom : How Swedish Teachers Can Address Students' Climate AnxietyLindström, Josefine, Peltokangas, Sara January 2021 (has links)
Detta examensarbete är en litteraturstudie som behandlar böcker, antologier, artiklar och styrdokument med syfte att undersöka hur läsare, lyssnare och åskådare influeras av texter om klimatet med fokus på positiva och negativa effekter på mental hälsa och känsla av makt. Uppsatsen kartlägger vilka verktyg svensklärare kan använda för att undervisa om klimatfrågor samt hur klimattexter kan erbjuda pedagogiska möjligheter för att hantera elevers känsla av maktlöshet med avsikt att uppmuntra agentskap och minska klimatångest. Syftet uppnås med hjälp av följande frågeställningar: 1. Vad säger forskningen om hur individen påverkas av texter om klimatet? 2. Vad säger forskningen om vilka kunskaper svensklärare behöver besitta för att kunna undervisa om klimatfrågor på ett ansvarsfullt sätt? Begreppen klimatångest, ekokritik och det vidgade textbegreppet och multimodala texter definieras i kapitel 3. Första frågeställningen besvaras i kapitel 4. Här redovisas hur texter om klimatet påverkar individen. Denna del redogör även för teorin om identifikation och transportering. Andra frågeställningen besvaras i kapitel 5. Denna del redogör för praktiska exempel som svensklärare kan använda sig av när de undervisar om klimatfrågor och för de kunskaper som de behöver besitta för att bedriva klimatundervisning. I den första delen presenteras en utredning kring valet av texter med särskilt fokus på berättelser och skönlitteratur. Vidare förklaras det ekokritiska angreppssättet i förhållande till klimatundervisningen. I den andra delen redovisas de coping-strategier som är mest förekommande bland unga och för hur lärare kan använda sig av denna kunskap för att bedriva undervisningen på ett ansvarsfullt sätt. Resultatet visar att texter om klimatet har förmågan att påverka individens attityder, beteenden och uppfattningar kring klimatförändringarna. Teorin om identifikation och transportering har visat sig spela en nyckelroll i klimattexters påverkan på individens emotionella engagemang och medvetenhet. Resultatet visar även att berättande texter och skönlitteratur är ett lämpligt medel för undervisning om klimatfrågor i svenskklassrummet. Lärare bör undvika rena faktatexter och istället fokusera på berättelsers narrativa funktion. Därtill tycks ekokritiska angreppssätt vara lämpliga hjälpmedel för att komplettera klimatundervisningen. Här betonas även kooperativt lärande och samarbete som har visat sig ha en positiv effekt på elevers lärande och miljöengagemang. Till sist behöver lärare ta hänsyn till elevers coping-strategier för att kunna bedriva undervisning på ett ansvarsfullt sätt.
|
Page generated in 0.064 seconds