Bakgrund: Fram tills för några år sedan var dey vanligt att svårt psykiskt sjuka kvinnor med självdestruktivt beteende (inklusive ätstörningar) skickades till rättspsykiatrin då de blev för vårdkrävande för allmänspsykiatrin. Här vårdades de tillsammans med dömda brottslingar. Många utsatte för flertalet tvångsåtgärder och dey var ofta långa vårdtider. Det är viktigt att utforska dessa upplevelser för sjuksköterskor så att medvetenheten kring dessa händelser ökas. Detta för att sjuksköterskor på bästa sätt ska kunna bemöta och vårda dessa personer med de erfarenheter de bär med sig. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att vårdas med LPT inom rättspsykiatrin för självdestruktiva beteenden.  Metod: Metoden som användes var en manifest kvalitativ innehållsanalys för genomförandet av en analys av narrativer. Resultat: Resultatet presenteras i tre faser, "vårdtid", "tvångsåtgärder", och "i efterahand". Under fasen "vårdtiden" framkom att kvinnorna upplevde att personalen hade både för och nackdelar, men att miljön och upplevelsen var främst negativ. Under "tvångsåtgärder" framkom att kvinnorna upplevde ett stort obehag på både emotionella, kognitiva men också rent fysiska plan. I fasen "I efterhand" nä patienterna såg tillbaka på sin vårdtid framkom att det trots allt funnits både positiva och negativa aspekter av vården. Slutsats: Flera av kvinnorna upplevde händelserna och vårdtiden inom rättspsykiatrin som traumatiska och bär med sig en rädsla för vården. Det är därför mycket viktigt att sjuksköterskor är medvetna om hur tvångsvård kan upplevas av patientgruppen, för att kunna bemöta dem på bästa sätt i deras framtida vård.

Bakgrund: Ätstörningsproblematik är ett hälsoproblem som sjuksköterskan upplever som komplext. Detta eftersom det innefattar ett psykosomatiskt sjukdomstillstånd med en komplicerad sjukdomsbild. De vanligaste ätstörningsdiagnoserna är anorexia nervosa och bulimia nervosa. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i att hjälpa den sjuke individen till att nå ett tillfrisknande. Individer med ätstörningsproblematik besitter ofta en låg sjukdomsinsikt och har en ambivalens för behandling. Det kan upplevas problematiskt ur sjuksköterskans perspektiv, detta för att problem uppstår när den sjuke individen inte är samarbetsvillig i omvårdnaden. Syfte: Att uppmärksamma sjuksköterskans förståelse för att tillämpa en god omvårdnad av individer med ätstörningsproblematik Metod: En integrativ litteraturöversikt med induktiv ansats föreligger denna studie. Tio artiklar varav nio artiklar med kvalitativ metod och en artikel med mixed- method analyserades med hjälp av Fribergs (2017) analysmodell. Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Att skapa en god relation samt att ställas inför utmaningar i omvårdnaden med tillhörande underrubriker. Sjuksköterskan menade att den terapeutiska relationen var en viktig del att kunna tillämpa, detta för att tillgodose en god omvårdnad. Sjuksköterskan hade en förståelse för att det kunde vara utmanande att ständigt agera professionellt i vårdrelationen till den sjuke individen. Det framgick att sjuksköterskan upplevde omvårdnaden som komplex för individer med ätstörningsproblematik och önskade därför kunna besitta djupare kunskap kring sjukdomen och dess följder. Slutsats: Individer med ätstörningsproblematik innebär utmaningar för sjuksköterskan. Sjukdomen som vårdas upplevs komplicerad utifrån sjuksköterskans perspektiv. Personcentrerad omvårdnad har visat sig ha en betydande roll i omvårdnaden av ätstörningsproblematik. Genom att sjuksköterskan placerar den sjuke individen i centrum, kan sjuksköterskan tillsammans med teamet möjliggöra ett tillfriskande.

Idag är unga kvinnor den grupp som utgör majoriteten av ätstörningsdrabbade, där anorexia nervosa, bulimia nervosa och EDNOS (eating disorder not otherwise specified) är de vanligast förekommande diagnoserna. Mando Group AB behandlar patienter med ätstörningar och har till patienternas hjälp utformat datorprogrammet Doktor Cecilia som är en virtuell behandlare till vilken patienterna kan ställa frågor. Användandet ligger enligt Mando Group AB inte på önskvärda nivåer och programmet har inte heller tidigare genomgått en utvärdering. Syftet med detta arbete var att ta fram potentiella förbättringar av programmet och att av patienterna få dessa tillsammans med programmet utvärderade. Vidare utfördes en enkätundersökning på två Mandometerkliniker för att kartlägga patienternas åsikter om programmet och de framtagna potentiella förbättringarna. Resultatet visade att patienterna var positivt inställda till implementerandet av bland annat röstsvar, tvåvägskommunikation och möjlighet till att se till programmet vanligt ställda frågor. Detta resultat användes sedan för att framställa rekommenderade implementationer som skulle kunna förbättra programmet och på sikt kunna öka dess användning. / Today, adolescent females represent the majority of people suffering from eating disorders with anorexia nervosa, bulimia nervosa and EDNOS (eating disorder not otherwise specified) being the most common diagnoses. Mando Group AB treats patients with eating disorders and has for the sake of the patients developed the computer software ‘Doctor Cecilia’ which is a virtual caretaker to whom patients may direct their queries. Mando Group AB has stated that the usage of the software has not reached the desirable level amongst their patients. Moreover, the software has not been subject to an evaluation. The purpose of this thesis has been to produce suggestions of potential improvements for ‘Doctor Cecilia’ by consulting patients in order to evaluate these improvements as well as the software in general. As such, an investigation was conducted at two Mandometer-clinics in order to clarify the opinions of the patients regarding the software itself and the potential improvements which are presented by this thesis. The results showed that the patients were in favor of the implementation of for instance voice response, two-way communication and the opportunity to see frequently asked questions. The results of this thesis have been used to produce recommended implementations that could improve the software and eventually increase its usage.

Ätstörningar är ett allvarligt problem inom sport som kan drabba manliga samt kvinnliga idrottare på alla nivåer. Idrottare möter ofta höga prestations- och kroppsuppfattningskrav, vilket kan resultera i ett ohälsosamt förhållande till mat och kroppsuppfattning. Detta leder till hälsoproblem som exempelvis undernärning, nedsatt prestationsförmåga och, i allvarliga fall, livshotande tillstånd. Arbetet ämnar identifiera vilka kunskaper elittränare och tränare på elitförberedande nivå inom lagidrott har gällande ätstörningar. Detta undersöks genom semistrukturerade intervjuer med sex tränare inom tre lagsporter. Resultatet av intervjuerna visade att tränare hade grundläggande kunskap om ätstörningar. Deras kunskaper gällande symptom, djupgående kunskap av ätstörningarnas innebörd och hur sjukdomarna ska hanteras visades dock vara otillräcklig. Resultatet visade även att yttre faktorer påverkade både adepterna och tränares upplevelser och därmed tränares möjligheter till att agera. I diskussionen konstateras att kunskapen är grunden till flera problem, samt att förbunden behöver hjälpa föreningen hantera dem. Både genom att tillhandahålla mer kunskap, men även riktlinjer för hur personer som utvecklat eller är på väg att utveckla ätstörningar kan hjälpas. / Eating disorders is a serious problem within sports that can affect both male and female athletes on various levels. Athletes often encounter high performance- and body image requirements, which can result in an unhealthy relationship to food and body image. This leads to health problems such as malnourishment, impaired performance and, in serious cases, life threatening conditions. The work aims to identify what knowledge elite coaches and coaches on elite prepatory level within teamsports have regarding eating disorders. This is explored through semi-structured interviews with six coaches in three teamsports. The results of the interviews showed that coaches have basic knowledge of eating disorders. Their knowledge of symptoms, in-depth knowledge of the meaning of the eating disorders and how to handle the diseases was shown to be insufficient. The results also showed that external factors affect both adepts and coaches experiences and thereby coaches opportunities to act. In the discussion it is established that knowledge is the foundation to several problems, and that the sportunions must help the sports association to handle them. Both by providing more knowledge, but also guidelines for how people who have developed or is about to develop a eating disorder can be helped

BakgrundEn ätstörning är en allvarlig sjukdom där en person har en störd relation till mat samt till sin egen kropp. Sjuksköterskan kan möta patienter med ätstörningar i alla kontexter. I omvårdnaden har sjuksköterskan en central roll och bemötandet blir en viktig aspekt. Sjuksköterskan skall arbeta personcentrerat med fokus på delaktighet. Den som lider av en ätstörning kan drabbas av allvarliga konsekvenser, både psykiskt och somatiskt. Sjukdomarna är komplexa i sin natur och patienterna saknar ofta sjukdomsinsikt. SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i omvårdnaden av patienter med ätstörningar. MetodEn strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodik som tillämpas vid systematiska översikter. 16 artiklar från databaserna CINAHL och PsycInfo användes. Dessa var av kvalitativ- (n=10), kvantitativ- (n=2) och mixad design (n=4). ResultatResultatet som visade på sjuksköterskans erfarenheter delades upp i tre huvudkategorieroch sju underkategorier. Den första var ”Sjuksköterskans relation till patienten” med underkategorierna ”Den terapeutiska relationen” samt ”Rollkonflikten”. Den andra huvudkategorin var ”Sjuksköterskans känslor” med underkategorierna ”Positiva känslor”och ”Negativa känslor”. Den sista huvudkategorin var ”Faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnad” med underkategorierna ”Utmaningar”, ”Stödjande faktorer”samt ”Utbildning”. SlutsatsLitteraturstudien visar på att sjuksköterskans erfarenheter innefattar en mångsidig komplexitet i omvårdnaden av patienter med ätstörningar. Det innefattar en rollkonflikt, starka känslor och etiska dilemman. Erfarenheterna identifierar stödjande faktorer och utmaningar på såväl personlig- som organisatorisk nivå. / BackgroundEating disorders are serious illnesses where the person has a disordered relationship to food and the body. The affected person can suffer from serious consequences both somatic and psychological which make the care complex. Nurses can meet patients with eating disorders in all different contexts and they have an important role in the care for these patients. Person centered care with a focus on patient participation is a central part of the nurse’s role in the treatment. The patients often lack insight in their disease which adds on further complexity in the comprehensive care. AimThe purpose was to describe the nurse's experiences in caring for patients with eating disorders. MethodA structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. 16 articles from CINAHL and PsycInfo were used. These were of qualitative- (n=10), quantitative- (n=2), and mixed design (n=4). ResultsThe identified result was split up in three main categories and seven subcategories. The first main category was “The nurse-patient relationship” with the subcategories “The therapeutic relationship” and “Role conflict”. The second main category was “The nurses’ feelings”with the subcategories “Positive feelings” and “Negative feelings”. The last main category that was identified was “Factors affecting the nurses care” with the subcategories “Challenges”, “Supporting factors” and “Education”. ConclusionsThis literature review shows that the nurses experiences include a versatile complexity in the care for patients with eating disorders. This involves role conflicts, strong feelings and ethical dilemmas. The experiences identify supporting factors and challenges on both organizational and personal level.

<p>Anorexi/Bulimi Nervosa drabbar framför allt flickor i åldern 11- 20 år. Varför vissa flickor utvecklar sjukdomen är okänt. Flera faktorer spelar in som till exempel en krissituation som uppstår i familjen, kommunikationsproblem, ett missnöje över sin egen kropp eller en försämrad självkänsla. Mödrarnas inverkan på döttrarna kan vara en anledning till att vissa flickor utvecklar Anorexi/Bulimi Nervosa. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa flickors utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa, med särskilt fokus på mödrars påverkan gällande kroppsuppfattning, mat, vikt och ätbeteende. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie som grundade sig på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att det finns ett samband mellan mödrars och döttrars inställning till kroppsuppfattning, mat, vikt och ätbeteende. I studien framkom att kommunikation, kritik, press och överengagemang var delaktiga faktorer i hur döttrarna kunde påverkas av sina mödrar, och sedan utveckla Anorexi/Bulimi Nervosa. Slutsats: Utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa hos flickor orsakas inte endast av mödrarna utan det är ett samspel mellan en mängd olika faktorer som slutligen vägs samman och går in i varandra.</p>

Anorexi/Bulimi Nervosa drabbar framför allt flickor i åldern 11- 20 år. Varför vissa flickor utvecklar sjukdomen är okänt. Flera faktorer spelar in som till exempel en krissituation som uppstår i familjen, kommunikationsproblem, ett missnöje över sin egen kropp eller en försämrad självkänsla. Mödrarnas inverkan på döttrarna kan vara en anledning till att vissa flickor utvecklar Anorexi/Bulimi Nervosa. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa flickors utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa, med särskilt fokus på mödrars påverkan gällande kroppsuppfattning, mat, vikt och ätbeteende. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie som grundade sig på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att det finns ett samband mellan mödrars och döttrars inställning till kroppsuppfattning, mat, vikt och ätbeteende. I studien framkom att kommunikation, kritik, press och överengagemang var delaktiga faktorer i hur döttrarna kunde påverkas av sina mödrar, och sedan utveckla Anorexi/Bulimi Nervosa. Slutsats: Utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa hos flickor orsakas inte endast av mödrarna utan det är ett samspel mellan en mängd olika faktorer som slutligen vägs samman och går in i varandra.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur det kommer sig att vissa personer med ätstörningar väljer att starta en ätstörningsblogg samt hur de upplever sitt bloggande. Respondenterna bestod av fem kvinnor i åldrarna 23-35 år som bloggar om sina ätstörningar. En kvalitativ metod användes där semistrukturerade intervjuer genomfördes över telefon. Resultaten analyserades och tolkades med hjälp av känslan av sammanhang (KASAM) och copingteori. Resultaten visade att anledningarna till att starta en blogg var många, bl.a. kände respondenterna ett behov av en plats att ventilera sina tankar på, och att de genom att blogga om sina erfarenheter såg en möjlighet att hjälpa andra. Bloggen sågs också som ett sätt att kommunicera med sina anhöriga utan att behöva sitta ansikte mot ansikte. Bloggen upplevs medföra ökad social acceptans och den ses som ett positivt stöd i sjukdomen. Resultaten pekar på att bloggande kan ses som ett copingverktyg och att bloggen kan fungera som ett redskap för att begripa, hantera och se mening i ätstörningarna enligt komponenterna i KASAM. / The aim of the following study was to examine why some individuals who have been affected by eating disorders choose to write blogs and how they feel about this experience. The group of respondents consisted of five women aged 23-35, who currently write blogs about their eating disorders. A qualitative method was utilized by means of semi-structured interviews conducted over the telephone and then analyzed using sense of coherence and coping theory. The results showed that the main reasons to start a blog were seeing it as an outlet to vent emotions, a way to help others suffering from eating disorders and a means to communicate about problems without having to do so face to face. Furthermore the blog was viewed as a positive resource to deal with eating disorders and as a way of gaining social support. Blogging can thus be viewed as a coping tool and as a way to increase comprehensibility, manageability and meaningfulness according to the sense of coherence.

The main domain in which eating disorders are defined is medical, whereas socio-cultural perspectives are less common. Because social workers seeks to explain different problems taking societal factors into account, we asked ourselves if social workers have a way of understanding eating disorders, that is different from a medical point of view. Two focus group interviews were conducted; the one composed by social workers with experience of working with eating disorders, and the other by social workers without that experience, which enabled comparisons. The interviews were analyzed using socio-cultural and feminist perspectives. The result showed that the social workers use socio-cultural perspectives in explaining eating disorders. Both groups also emphasized the medical perspective, but the first group where less willing than the other to depart from this perspective. The conclusion were made that the social workers having experience of working with eating disorders are more into the medical discourse than are the ones without this experience. / Ätstörningar tolkas företrädesvis utifrån ett medicinskt perspektiv, medan förklaringar med utgångspunkt i perspektiv som betonar samhälleliga och kulturella orsaker är mindre vanliga. Eftersom sociokulturella faktorer, inom det sociala arbetets disciplin, är en central referenspunkt till de förklaringar som söks till olika problem, frågade vi oss om socionomer har ett annat sätt att se på ätstörningar, som skiljer sig från ett medicinskt synsätt. Två fokusgruppintervjuer genomfördes med socionomer med respektive utan erfarenhet av arbete med ätstörningar. På så sätt kunde jämförelser mellan grupperna göras. Materialet analyserades med hjälp av sociokulturella och feministiska perspektiv. Resultatet visade att socionomerna har en syn på ätstörningar som inkluderar sociokulturella faktorer. Även det medicinska perspektivet framhölls av båda grupperna, men gruppen med erfarenhet av arbete med ätstörningar var mindre benägen att frångå detta perspektiv. Av detta drogs slutsatsen att socionomerna som arbetar med ätstörningar är mer influerade av det medicinska synsättet än socionomerna utan denna erfarenhet.

Bakgrund: Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ställs kravet att vården ska bygga på respekt   för patientens integritet och självbestämmande. Trots detta visar studier att kravet inte uppnås, då patienter inte känner sig delaktiga i vården i den utsträckning de önskar. Studier visar på att det inom psykiatrin kan ta tid att införliva patientdelaktighet, då ett gammalt paternalistiskt synsätt på patienter lever kvar på sina håll. Inom ätstörningsvården beskrivs patientdelaktighet som en ledstjärna i behandlingen, men många människor med ätstörningar är svåra att engagera i behandling då de kan vara ambivalenta eller förnekar och inte ser allvaret i sjukdomen. I vårdsituationer uppstår ibland en konflikt mellan patientens rätt till delaktighet i sin egen vård och vad vårdpersonal tänker är det rätta och bästa för personen. Sjuksköterskan är den som står patienten närmast i omvårdnaden och har ett professionellt ansvar att göra patienten delaktig i sin behandling.  Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur sjuksköterskor beskriver  patientdelaktighet vid ätstörningsbehandling i psykiatrisk heldygnsvård. Metod: Studien är en kvalitativ studie med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor verksamma inom ätstörningsvården, från två olika heldygnsavdelningar i Stockholm. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade; i sex huvudkategorier; Påverkan, Bemötande, Relation,  Organisation och vårdmiljö, Sjuksköterskans situation och Patientens situation med vardera tre underkategorier. Diskussion: Resultatet diskuterade utifrån Kari Martinsens omvårdnadsteori samt annan relevant forskning. / Background: The Swedish Health Care Act states that all care in Sweden should be based in the respect for patient integrity and self-determination. Despite     this, studies show that this requirement is not achieved, as patients do not feel involved in the care to the extent that they would wish. Studies have shown that in psychiatric care, it may take time to incorporate patient- participation, as healthcare professionals' view of patients in many places still tends to be characterized by paternalism. Patient participation is described to be a guiding principle in the treatment within eating disorder care, but as patients can often be either ambivalent to their illness, deny it or not take it seriously, their involvement in the treatment can be difficult to achieve. In situations of care giving, a conflict sometimes occurs between the patient’s right to participate in his or her own care, and the healthcare professional´s ideas of what is right and best for the person. The nurse is the one working the closest to the patient in nursing care and hence has a professional responsibility to make the patient involved in the treatment. Aim: The aim of the study is to investigate nurses’ descriptions of patient participation in eating disorders treatment in psychiatric inpatient care. Method: The study is a qualitative inductive study. Semi-structured interviews were conducted with six nurses from two different inpatient care wards specialized in treatment of eating disorders. The interviews were recorded and transcribed and then analyzed through qualitative content analysis. Results: The study resulted in six main categories; Influence, response,  Relationship, Organization and care environment, The nurse´s situation and The patient´s situation with each three respective subcategories.  Discussion: The results were discussed based on Kari Martinsens theory about nursing       and other relevant research.