AbstractArbetets art: C – uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskapSidantal: 32Titel: Ätstörningar hos ungdomar i årskurs sex i två orter i SkåneFörfattare: Emma StenfellHandledare: Ann-Sofi RåstamDatum: 2006-06-08Bakgrund: Medierna påverkar oss människor mycket. Ett budskap som förmedlas är de kroppsideal som råder idag. Man ska vara smal och se bra ut. Flera studier visar att värderingarna påverkar många, och framförallt de unga människorna i samhället. Ätstörningar sjunker i åldrarna och många barn bantar för att kunna leva upp till skönhetsidealen. Bantning i ung ålder kan vara en utlösande faktor till utvecklingen av ätstörningar som anorexi och bulimi. Pedagogers förebyggande arbete genom undervisning och tidig upptäckt av riskelever är en viktig del för att hindra att sjukdomarna anorexi och bulimi uppstår.Syfte: Syftet med studien var att få en överblick över hur förekommande bantning är bland elever i årskurs sex. Jag ville med hjälp av den här undersökningen bilda mig en uppfattning om eventuell förekomst av barns ätstörningar i årskurs sex och deras syn på sig själva. Jag vill få andra människor som arbetar med barn och ungdomar, att få upp ögonen för problem som rör bantning och ätstörningar hos elever. Jag vill även ta reda på hur man kan arbeta i förebyggande syfte som pedagog och om pedagoger ute i skolorna gör det.Metod: Jag har valt att använda mig av en kvantitativ undersökning i form av enkätstudie, som jag delat ut till fyra olika klasser i årskurs sex (85 elever) med cirka 20 elever i varje klass och till sex pedagoger som undervisar i årskurs sex.Resultat: Bantning förekom i den här åldern. 26 av eleverna hade ofta eller någon gång bantat. Ett antal elever passar in under kriterierna för att utveckla anorexi och bulimi. Jag kan dock inte med säkerhet påstå att det förekom. Majoriteten av eleverna som bantade och var missnöjda med sin kropp var flickor. Pedagogerna i den aktuella undersökningsgruppen arbetade så att uppkomsten av sjukdomarna anorexi och bulimi skulle förhindras, genom att4stärka elevernas självkänsla, självförtroende, medvetenhet om den egna kroppen och medvetenhet om mediernas snedvridna skönhetsideal.Diskussion: Det förekom elever i undersökningsgruppen som bantat, och som hade beteenden som kan relateras till sjukdomarna anorexi och bulimi. Beteenden som bantning tillsammans med dålig självbild kan leda till ätstörningar. Majoriteten av de elever som jag sammankopplade med det här, var enligt min undersökning främst flickor. Pedagogerna i min undersökningsgrupp fokuserade på det friska, samtalade om kroppen, arbetade för att stärka sina elevers självkänsla och självförtroende. Ändå är bantning och beteenden som kan relateras till ätstörningar förekommande bland eleverna. Det tycker jag är ett tecken på att mer måste göras i skolorna och i samhället för att minska antalet elever som bantar på ett osunt vis. Vi som pedagoger måste arbeta för att förbättra situationen i skolan för våra eleverNyckelord: Ungdomar, bantning, ätstörningar, förebyggande arbete, pedagog, självkänsla, självförtroende

Denna kvalitativa studie avsåg att undersöka hur män, som hade eller hade haft ätstörningar, i massmedia uttryckte sina upplevelser och tankar om sina ätstörningar, om insjuknandet, om ätstörningsvården och bemötandet inom den, samt om sitt tillfrisknande. Metod: En kvalitativ innehållsanalys av utvalda massmedieprodukter på svenska. Resultat: Anledningar till att männen fick en ätstörning berodde på att vilja ha kontroll, lindra ångest och/eller påverkades av kroppsideal. Männen kände en ensamhet och ett utanförskap i sin ätstörning och i vården för ätstörningar, för att ätstörningar ansågs vara en kvinnosjukdom. Gällande männens tillfrisknande så mådde vissa bättre, men hade en bit kvar att gå. Slutsats: Män med ätstörningar är en exkluderad grupp som måste få mer plats i samhället och ätstörningsvården. / This qualitative study aimed to illustrate how men, that had or have had an eating disorder, expressed their experiences and thoughts about their eating disorders (ED’s), how they got sick, the treatment of their ED’s, and the recovery from the ED’s, in mass media. Method: A qualitative content analysis of mass media products in swedish. Results: The men in the study got an ED due to wanting control, relieve anxiety and/or being affected by ideals. The men felt loneliness and alienation in their ED and in the treatment of ED’s, because ED’s were considered a disease of women. Some men felt better and a sense of freedom after the recovery. Conclusion: Men with ED are an excluded group and they need more room in the society and within the treatment of ED’s.

<p>Att vara elitidrottande kvinna innebär bland annat hård träning, kändisskap och psykisk påfrestning. All tid och alla tankar går till idrotten och det finns inget utrymme för någonting annat, speciellt inte för sjukdom. Ett flertal elitidrottande kvinnor med ätstörningar har de senaste åren trätt fram och därmed uppmärksammat problemet och startat en diskussion. Ätstörningar är en lömsk sjukdom som orsakar personlighetsförändring hos den som drabbas. Det leder ofta till att livet för den person som insjuknat vänds upp och ner. Forskning visar på att det finns en kunskapslucka gällande upplevelser av att leva med en ätstörning och samtidigt vara aktiv elitidrottare. Syftet med studien var att beskriva elitidrottande kvinnors upplevelser av att leva med en ätstörning. För att besvara syftet analyserades två självbiografier samt en skönlitterär bok med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i fyra kategorier; <em>Vara det som presteras, Rädsla, Fången i sin sjukdom </em>och<em> Skam och skuld</em>. Slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att upplevelser av tvetydighet beskrivs kopplat till de olika kategorierna. Tvetydigheten genomsyrar hela sjukdomsbilden, bland annat beskrivs upplevelser av att vilja bevara sin hemlighet över sjukdomen samtidigt som en önskan över att få den upptäckt beskrivs. </p>

<p>Bakgrund: Anorexia och Bulimia nervosa är de mest förekommande ätstörningarna hos kvinnor i tonåren och hos unga vuxna. Personer som lider av ätstörningar har ofta brist på empati och känslor vilket försvårar bildandet av en god sjuksköterske-patient relation. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa dessa patienter krävs det att sjuksköterskorna har god inlevelseförmåga i hur patienten upplever sin sjukdom Syfte: Belysa erfarenheter hos sjuksköterskor som vårdar personer med ätstörningar. Metod: Detta är en systematisk litteraturstudie där artiklarna söktes i tre databaser och dessa var PubMed, Cinahl och PsycInfo. Tolv artiklar inkluderades och analyserades genom manifest innehållsanalys. Därmed framkom fyra kategorier; skapa en trygg relation, att vara ett stöd, känna frustration och behov av utbildning. Resultat: För att sjuksköterskan ska kunna ge ett bra stöd till patienter med ätstörning krävs en god sjuksköterske-patientrelation. Bristen på utbildning om ätstörning leder till att det är svårt att etablera en god relation och detta i sin tur leder till att sjuksköterskan känner stor frustration över ätstörningspatienterna. Diskussion: För att kunna ge en bra vård och för att kunna skapa en god relation till patienter med ätstörning krävs förtroende mellan sjuksköterska och patient. Utan förtroende kan sjuksköterskan inte ge det stöd dessa patienter behöver. Konklusion: Vidare forskning inom ämnet är nödvändigt eftersom det finns lite forskning om sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter med ätstörningar. Den forskning som finns tillgänglig idag om vården till patienter med ätstörningar är främst sedd ur patientens och familjens perspektiv.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i riskbeteende för ätstörningar hos tjejer studerande vid riksidrottsgymnasier och tjejer studerande vid icke- idrottsinriktade gymnasier. Studien genomfördes på strategiskt utvalda gymnasieskolor runt om i Sverige och var kvantitativ. Datainsamlingen gjordes med hjälp av enkätformulär. Resultatet visade på signifikanta skillnader inom kategorierna ”hetsätning”, ”att anse sig utöva en idrott som kräver en viss vikt” samt att ”ha blivit tillsagd av tränare/ ledare att gå upp i vikt”. Dessa resultat räcker dock inte för att påvisa att en av grupperna skulle ha ett högre riskbeteende för att utveckla en ätstörning. Framtida forskning bör fokuseras på att utreda inom vilka idrotter utövarna ligger i en förhöjd riskzon för utvecklandet av en ätstörning. Viktigt anses här också vara att utbildning av tränare och ledare förbättras för att dessa ska kunna identifiera och hantera ätstörningar.</p>

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är faktorer i själva identitetsskapandet som ligger bakom problematiken kring ätstörningar. Detta görs med hjälp av begrepp från Anthony Giddens struktureringsteori. Vi vill även försöka förstå kvinnor som haft ätstörningar och deras subjektiva upplevelser utifrån deras värld och erfarenheter. De frågeställningar vi försöker besvara är:</p><p>• Varför utvecklar en ung kvinna en ätstörning?</p><p>• Finns det faktorer i identitetsskapandeprocessen som kan orsaka en ätstörning?</p><p>Vi utgår från insamlad data från fyra respondenter i åldrarna 24-34 år. Samtliga respondenter är kvinnor. Som urvals metod har rekommendationer från ”erfarna experter” samt mailspridning använts, så kallad snöbollsurval.</p><p>För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av Giddens strukturerings teori.</p><p>Resultatet av analysen visar att merparten av respondenterna har upplevt ett visst mått av utanförskap under sin skolgång, individerna har känt press på sig att passa in, att anpassa sin sociala identitet. För att lyckas med detta har de känt att de måste förändra sig själva och sitt yttre. För att förändra det yttre har de valt att banta, en bantning som sedermera slog över i ett maniskt beteende som ledde till anorexi eller bulimi.</p><p>Nyckelord: ätstörningar, identitet, anorexi, bulimi.</p> / <p>Örebro University</p><p>Department of Social Sciences</p><p>Sociology, Continuation Course, 41-60 p.</p><p>Essay, 10 p. Spring 2006</p><p>Title: a qualitative studie about identity making and eating disorders (Du är din egen lyckas smed, en kvalitativ studie om identitetsskapande och ätstörningar)</p><p>Author: Hallkvist, Johanna & Johansson, Sandra</p><p>Abstract</p><p>The aim of this essay is to examine if factors in an individuals search for an identity is one of the issues that can cause an eating disorder. This with the help of terms in Anthony Giddens structural theory. We also want to understand women who had eating disorders and there subjective experiences. We have studied the following issues:</p><p>• Why does a young woman develop an eating disorder?</p><p>• Are there factors in the process of making an identity, that can cause eating disorders?</p><p>Our main sources are to our analysis are data from four women, they are all in the age-group 24-34 years. Our sampling-methods are recommendations from experts, and spreading thru mail, so called snowball sampling.</p><p>To analyse our empirical findings we used Giddens structural theory.</p><p>The result of the analysis shows that most of the interviewed has experienced a certain amount of outcast during their school years, the individuals has felt a pressure to fit, and to adjust their social identity. To succeed, they felt the need to change themselves and their appearance. To do so, they choose to go on a diet, which escalated to anorexia and bulimia.</p><p>Key words: eating disorders, identity, anorexia, bulimia</p>

Bakgrund: Anorexia och Bulimia nervosa är de mest förekommande ätstörningarna hos kvinnor i tonåren och hos unga vuxna. Personer som lider av ätstörningar har ofta brist på empati och känslor vilket försvårar bildandet av en god sjuksköterske-patient relation. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa dessa patienter krävs det att sjuksköterskorna har god inlevelseförmåga i hur patienten upplever sin sjukdom Syfte: Belysa erfarenheter hos sjuksköterskor som vårdar personer med ätstörningar. Metod: Detta är en systematisk litteraturstudie där artiklarna söktes i tre databaser och dessa var PubMed, Cinahl och PsycInfo. Tolv artiklar inkluderades och analyserades genom manifest innehållsanalys. Därmed framkom fyra kategorier; skapa en trygg relation, att vara ett stöd, känna frustration och behov av utbildning. Resultat: För att sjuksköterskan ska kunna ge ett bra stöd till patienter med ätstörning krävs en god sjuksköterske-patientrelation. Bristen på utbildning om ätstörning leder till att det är svårt att etablera en god relation och detta i sin tur leder till att sjuksköterskan känner stor frustration över ätstörningspatienterna. Diskussion: För att kunna ge en bra vård och för att kunna skapa en god relation till patienter med ätstörning krävs förtroende mellan sjuksköterska och patient. Utan förtroende kan sjuksköterskan inte ge det stöd dessa patienter behöver. Konklusion: Vidare forskning inom ämnet är nödvändigt eftersom det finns lite forskning om sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter med ätstörningar. Den forskning som finns tillgänglig idag om vården till patienter med ätstörningar är främst sedd ur patientens och familjens perspektiv.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är faktorer i själva identitetsskapandet som ligger bakom problematiken kring ätstörningar. Detta görs med hjälp av begrepp från Anthony Giddens struktureringsteori. Vi vill även försöka förstå kvinnor som haft ätstörningar och deras subjektiva upplevelser utifrån deras värld och erfarenheter. De frågeställningar vi försöker besvara är: • Varför utvecklar en ung kvinna en ätstörning? • Finns det faktorer i identitetsskapandeprocessen som kan orsaka en ätstörning? Vi utgår från insamlad data från fyra respondenter i åldrarna 24-34 år. Samtliga respondenter är kvinnor. Som urvals metod har rekommendationer från ”erfarna experter” samt mailspridning använts, så kallad snöbollsurval. För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av Giddens strukturerings teori. Resultatet av analysen visar att merparten av respondenterna har upplevt ett visst mått av utanförskap under sin skolgång, individerna har känt press på sig att passa in, att anpassa sin sociala identitet. För att lyckas med detta har de känt att de måste förändra sig själva och sitt yttre. För att förändra det yttre har de valt att banta, en bantning som sedermera slog över i ett maniskt beteende som ledde till anorexi eller bulimi. Nyckelord: ätstörningar, identitet, anorexi, bulimi. / Örebro University Department of Social Sciences Sociology, Continuation Course, 41-60 p. Essay, 10 p. Spring 2006 Title: a qualitative studie about identity making and eating disorders (Du är din egen lyckas smed, en kvalitativ studie om identitetsskapande och ätstörningar) Author: Hallkvist, Johanna &amp; Johansson, Sandra Abstract The aim of this essay is to examine if factors in an individuals search for an identity is one of the issues that can cause an eating disorder. This with the help of terms in Anthony Giddens structural theory. We also want to understand women who had eating disorders and there subjective experiences. We have studied the following issues: • Why does a young woman develop an eating disorder? • Are there factors in the process of making an identity, that can cause eating disorders? Our main sources are to our analysis are data from four women, they are all in the age-group 24-34 years. Our sampling-methods are recommendations from experts, and spreading thru mail, so called snowball sampling. To analyse our empirical findings we used Giddens structural theory. The result of the analysis shows that most of the interviewed has experienced a certain amount of outcast during their school years, the individuals has felt a pressure to fit, and to adjust their social identity. To succeed, they felt the need to change themselves and their appearance. To do so, they choose to go on a diet, which escalated to anorexia and bulimia. Key words: eating disorders, identity, anorexia, bulimia

Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i riskbeteende för ätstörningar hos tjejer studerande vid riksidrottsgymnasier och tjejer studerande vid icke- idrottsinriktade gymnasier. Studien genomfördes på strategiskt utvalda gymnasieskolor runt om i Sverige och var kvantitativ. Datainsamlingen gjordes med hjälp av enkätformulär. Resultatet visade på signifikanta skillnader inom kategorierna ”hetsätning”, ”att anse sig utöva en idrott som kräver en viss vikt” samt att ”ha blivit tillsagd av tränare/ ledare att gå upp i vikt”. Dessa resultat räcker dock inte för att påvisa att en av grupperna skulle ha ett högre riskbeteende för att utveckla en ätstörning. Framtida forskning bör fokuseras på att utreda inom vilka idrotter utövarna ligger i en förhöjd riskzon för utvecklandet av en ätstörning. Viktigt anses här också vara att utbildning av tränare och ledare förbättras för att dessa ska kunna identifiera och hantera ätstörningar.