Ålder är en diskrimineringsgrund som inte fått lika mycket uppmärksamhet som exempelvis etnicitet och kön. När åldersdiskriminering uppmärksammas är det ofta fokus på hur äldre drabbas och inte yngre. Denna uppsats har därför som syfte att ta reda på hur unga med högre utbildning upplever att deras ålder påverkar dem i arbetslivet, samt om vissa upplevelser kan ses som ålderistiska. För att undersöka detta har en kvalitativ metod i form av intervjuer använts. Resultatet från intervjuerna har förklarats med hjälp av de teoretiska perspektiven ålderskodning, ålderism och intersektionalitet. Det som framkommit är att ungas ålder påverka dem i arbetslivet på många olika vis. Påverkan har både framförts som positiv och negativ. Ibland upplever också intervjupersonerna sig diskriminerade och orättvist behandlade. Några exempel på detta är att inte väljas vid anställning, att det finns skillnad i yrken/arbetsuppgifter och negativt bemötande. En diskussion om när skillnad utifrån ålder kan bedömas vara ålderism förs i samband med detta. I upplevelserna framkommer det också hur ålder samverkar med andra aspekter. De tre aspekter som lyfts fram är kön, erfarenhet och arbetsroll. De som utövar skillnad utifrån ålder har framförts vara chefer, klienter/kunder och äldre kollegor.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ålder beaktades, användes och konstruerades hos yrkesverksamma socionomer. Studien hade utgångspunkt i teorierna och begreppen ålderism, ålderskodning och social identity theory. I studien intervjuades fem yrkesverksamma socionomer från olika platser i Sverige om deras föreställningar av ålder och dess betydelse samt påverkan inom det sociala arbetet. Resultatet analyserades genom ett diskursanalytiskt perspektiv med betoning på både det explicita och implicita som förmedlades under intervjuerna. Resultatet visade hur ålder kunde kodas till specifika beteenden, där det även existerade olika förväntningar av beteenden för olika åldersgrupper som primärt bestod av de gamla och de unga. Resultatet visade även att den kronologiska åldern besatt starka värdeladdningar som gav uttryck i hur respondenterna betraktade sig själva och sin omgivning, samtidigt som det existerade en problematik i att inte känna sig som sin kronologiska ålder. Olika åldersgrupper förmedlades besitta olika värden beroende på vilken kontext de sattes inom där yngre besatt en hög status i samhället men en låg status inom det sociala arbetet. Det framkom att erfarenhet värderades som en viktig resurs inom professionen som var starkt kodad till en äldre ålder. Ålder beskrevs vara ett objekt för grupptillhörighet samt utanförskap inom arbetsplatser vilket var en av flera grunder för åldersdiskriminering primärt riktad mot de yngre socionomerna. Åldersdiskriminering framgick även vara förekommande inom det sociala arbetet på ledningsnivå. En slutsats som drogs var att ålderism och ålderskodning tolkades ha en närvaro i det sociala arbetet.

Idag råder det arbetskraftsbrist inom vård- och äldreomsorg samt förskola/grundskola inom kommunal sektor, trots att det finns tillgänglig arbetskraft. Med tanke på att det år 2020 var 76 000 inskrivna äldre på Arbetsförmedlingen torde bristen på arbetskraft vara mindre än den är idag. Studiens syfte är att undersöka arbetssökandes upplevelser om anställbarhet och eventuell diskriminering i relation till ålder bland arbetssökande inom vård- och äldreomsorg samt förskola/grundskola inom den kommunala sektorn. Studien omfattas av två frågeställningar där den första frågeställningen avser om de arbetssökande inom vård- och äldreomsorg samt förskola/grundskola anser att äldre arbetssökanden är diskriminerade och har sämre anställbarhet vid arbetsansökan jämfört med yngre arbetssökanden inom kommunal sektor. Den andra frågeställningen avser att undersöka ifall det finns det något samband mellan arbetssökandes ålder och upplevelser om anställbarhet och diskriminering i relation till ålder bland arbetssökande inom vård- och äldreomsorg samt förskola/grundskola inom kommunal sektor. Tidigare forskning utgår från kvantitativa och kvalitativa resultat om åldersdiskriminering och anställbarhet. De teoretiska utgångspunkter som vi utgår ifrån i vårt perspektiv kring upplevd åldersdiskriminering och anställbarhet är humankapitalteori, social dominansteori, socialidentitetsteori samt ålderism. Studiens empiri kommer från en kvantitativ enkätundersökning, som besvarades av 115 slumpmässigt utvalda respondenter som under de senaste fem åren sökt arbete inom kommunal vård- och äldreomsorg samt kommunal förskola/grundskola. Vi kan konstatera att vårt resultat tyder på upplevelser om en viss diskriminering och även en viss faktisk diskriminering av äldre och därmed sämre anställbarhet vid arbetsansökan i offentlig sektor även om resultatet inte är helt entydigt i detta avseende. Studiens diskussion kom bland annat fram till att ett större urval hade behövts för att kunna dra mer generella slutsatser samt att det är viktigt att belysa åldersdiskriminering som förekommer på arbetsmarknaden då den verkar vara svår att upptäcka.