Studien undersöker tidigare kriminellas upplevelser av problem, svårigheter att integreras i samhället efter avtjänat fängelsestraff och vad för strategier som tagits till för att öka möjligheten för återintegration. Studien är av kvalitativ ansats och har bestått av semi-strukturerade intervjuer med fem individer som avtjänat flera fängelsestraff och som i dag känner sig integrerade i samhället. Urvalet har varit av målinriktad urvalsteknik samt snöbollsurval där empirin analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat redogör för svårigheter i form av bostad, sysselsättning och känslor av utanförskap samt utmaningar som uppstår vid frigivning och vilket stöd som erhållits för att öka möjligheterna för integration. Omständigheterna som en individ befinner sig i och förutsättningarna som föreligger vid frigivning kan vara betydande för möjligheten till återintegration. Det stöd som erbjuds vid frigivning anses inte vara tillräckligt för att tillgodose den enskildes behov. I syfte att eventuellt kunna motverka återfall för individer som avtjänat ett fängelsestraff behöver socialt arbete sträva efter att arbeta individanpassad för att främja den enskilde individens behov i form av boende och sysselsättning. Detta i sin tur kan även resultera i att individens förutsättningar till återintegration i samhället ökar. / The study examines previous criminals’ experiences of problems, difficulties in integrating intosociety after serving a prison sentence and what strategies have been taken to increase the possibility of reintegration. The study is of a qualitative approach and has consisted of semi-structured interview with five individuals who have served several prison sentences and who today feel integrated in society. The selection has been of a goal-oriented selection technique and snowball selection where the empirical data has been analysed based on a qualitative content analysis. The results of the study report difficulties finding a place to live, getting an employment and feelings of exclusion, as well as challenges that arise upon release and the support received to increase the opportunities for integration. The circumstances in which the individual finds himself and the conditions that exist at release can be significant for the possibility of reintegration. Support offered upon release is not considered sufficient and does not considered meeting the needs of the individual. In order to be able to counteract recidivism for individuals who have served a prison sentence, social work needs to strive to work tailored to the individual in order to promote the individual’s needs in the form of a place to live and employment. This in turn can also result in the individual’s conditions for reintegration into society increasing.

In the society of today there is a gender power order where men are parent of women. This superiority tends to permeate and affect institutions and organizations of the society. The responsibility of abused women in Sweden lies with the social services and is controlled by the social services act. Together with the national guidelines and common advice of the social board the idea is for the business to form strategies and actions to provide help and support for abused women. The purpose of our investigation is to see how social workers are working to reintegrate women who live with protected personal data in the society based on the right to be self sufficient and independent. A qualitative study using semi-structured interviews were conducted. The empirical data, based on six social secretary experience, evaluated through a thematic analysis and linked to previous research and theoretical perspectives SOC and gender power. The conclusions we have reached are that the work is affected by both experience, way of work, as well as guidelines and limitations in the legislation. The activities offered are helping women in the acute phase but the long termed work have several limitations mainly for protected women. / I dagens samhälle råder en könsmaktsordning där män är överordnade kvinnor. Överordningen tenderar även att genomsyra samhällets institutioner och organisationer. Ansvaret för våldsutsatta kvinnor i Sverige ligger på socialtjänsten och regleras i socialtjänstlagen. Tillsammans med Socialstyrelsens nationella riktlinjer och allmänna råd utformas strategier och insatser för att ge hjälp och stöd till våldsutsatta kvinnor. Syftet med undersökning var att titta på hur socialsekreterare arbetar för att återintegrera kvinnor med skyddade uppgifter i samhället, utifrån rätten att vara självförsörjande och självständig. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Det empiriska materialet, baserat på sex socialsekreterares erfarenheter, utvärderades genom en tematiskanalys och kopplades till tidigare forskning och de teoretiska perspektiven KASAM och könsmaktsordningen. Våra slutsatser är att socialsekreterarnas arbete påverkas av såväl erfarenhet, arbetsformer, riktlinjer samt begränsningar i lagstiftningen. Erbjudna insatser hjälper de våldsutsatta kvinnorna i den akuta fasen men i det långsiktiga arbetet återfinns åtskilliga begränsningar främst för skyddade kvinnor.

In the society of today there is a gender power order where men are parent of women. This superiority tends to permeate and affect institutions and organizations of the society. The responsibility of abused women in Sweden lies with the social services and is controlled by the social services act. Together with the national guidelines and common advice of the social board the idea is for the business to form strategies and actions to provide help and support for abused women. The purpose of our investigation is to see how social workers are working to reintegrate women who live with protected personal data in the society based on the right to be self sufficient and independent. A qualitative study using semi-structured interviews were conducted. The empirical data, based on six social secretary experience, evaluated through a thematic analysis and linked to previous research and theoretical perspectives SOC and gender power. The conclusions we have reached are that the work is affected by both experience, way of work, as well as guidelines and limitations in the legislation. The activities offered are helping women in the acute phase but the long termed work have several limitations mainly for protected women. / I dagens samhälle råder en könsmaktsordning där män är överordnade kvinnor. Överordningen tenderar även att genomsyra samhällets institutioner och organisationer. Ansvaret för våldsutsatta kvinnor i Sverige ligger på socialtjänsten och regleras i socialtjänstlagen. Tillsammans med Socialstyrelsens nationella riktlinjer och allmänna råd utformas strategier och insatser för att ge hjälp och stöd till våldsutsatta kvinnor. Syftet med undersökning var att titta på hur socialsekreterare arbetar för att återintegrera kvinnor med skyddade uppgifter i samhället, utifrån rätten att vara självförsörjande och självständig. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Det empiriska materialet, baserat på sex socialsekreterares erfarenheter, utvärderades genom en tematiskanalys och kopplades till tidigare forskning och de teoretiska perspektiven KASAM och könsmaktsordningen. Våra slutsatser är att socialsekreterarnas arbete påverkas av såväl erfarenhet, arbetsformer, riktlinjer samt begränsningar i lagstiftningen. Erbjudna insatser hjälper de våldsutsatta kvinnorna i den akuta fasen men i det långsiktiga arbetet återfinns åtskilliga begränsningar främst för skyddade kvinnor.