Konsumenter ställs inför en ständigt ökande mängd information som påverkar deras beslutsprocess vid en köpsituation. Delar av denna problematik går under benämningen konsumentförvirring och delbegreppen homogenitet, överflöd och tvetydighet. Denna kvalitativa studie syftade till att undersöka lågengagemangsprodukter i livsmedelsbutiker och hur stimuli i form av produktattribut och butiksstimuli kan påverka konsumenters utformning av strategier för att minska förvirring. Undersökningen baserades på samtal utifrån tre fokusgrupper där resultaten visar att det inte kan fastställas något entydigt svar på denna fråga. Detta beror på att olika grader av engagemang och skiftande preferenser identifierades beroende på konsumenttyp och vilket produktsortiment som behandlades.

Foodporn är idag ett stort fenomen på sociala medier och på Instagram, detta fenomen präglas inte minst av hur så kallade foodies – matinfluencers – delar med sig av bilder. Tidigare forskning menar att det går att göra många liknelser mellan foodporn och pornografi. Den här uppsatsens syfte är att studera utmärkande drag som återfinns i bildinnehåll gällande foodporn på Instagram. Ett annat syfte är att studera bilder delade av manliga foodies, och på det viset komplettera tidigare forskning. Med hjälp av tematisk analys studeras i uppsatsen ett datamaterial bestående av foodpornbilder delade av manliga foodies på Instagram. Analysen visar att bilderna präglas av fyra övergripande teman, nämligen 1) överflöd, 2) slöseri, 3) livsstilsideal, och 4) instagramanpassning. Genom att analysera bilder och identifiera återkommande innehåll och tekniker manliga foodies använder sig av i sitt foodporninnehåll så kan vi konstatera att bilderna präglas av visuella kapital som underlättar för foodien att konkurrera om uppmärksamhet på Instagram, samt reproducerar maskulina normer och ideal. Foodporninnehåll delar då flera egenskaper med pornografi då de båda använder sig av liknande kapital för att skapa en bild av mat och sex som karaktäriseras av fantasi och ouppnåelighet.

In the past few decades, the ways in which we look at heritage, and what the idea of heritage entails, has evolved and changed dramatically. We are constantly working on coming to grips with its complex nature and its multi-facetted ramifications. The aim of this thesis is to explore future strategies for museums in their continued work with collecting, preserving, and managing our cultural heritage in order to become more sustainable institutions. Furthermore, the thesis investigates historically what has led to the current crisis of accumulation and a profusion of heritage, with the intention of substantiating and providing background to the alternatives presented for the future of museum collections. In addition to a literature review of past research on the subject, an analysis of collection management plans and conducted interviews from four museum institutions in Sweden was carried out. The participating institutions were the National Historical Museums, Stockholm City Museum and Medieval Museum, the National Museums of World Culture and Museum Gustavianum. The results find that a rapid expansion of the concept of heritage to incorporate a large range of new forms of material and immaterial memory, alongside an exponential growth in the number of objects and places that are identified, collected and exhibited as cultural heritage, has contributed to a crisis of accumulation. Globalization as well as a large production growth of material things have also been assisting factors. The five strategies put forward to help museums become more sustainable institutions are: identify what your museum needs to focus on, now and in the future; if your museum does not have a collections management plan it is vital to write one; implement deaccessioning as an active collections management tool; with culture in the forefront, strive for sustainable development regarding both collections management and other museum activities; and collaborate and cooperate more with various interested parties to benefit collections development. This is a two years master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

Interviews with Swedish and Ugandan creatives are the main data sources of this work, as well as my own reflections while spending eight weeks in Uganda. The purpose of this project was to compare and resonate on cultural differences between my own previous experiences and what I experienced in Uganda during my stay and how such cultural differences may affects creativity. The results show that abundance and scarcity have a direct connection to creative thinking. The creative process is dependent on a large knowledge base, but also on the ability to think outside the box. The colonization of Africa still affect the way Ugandans experience their capability to control their lives and future, and thereby the development of the country. Artistic individuals, no matter religious or not, are all experiencing spiritual, or magical, connections when creating. Religion and culture have a large impact on creativity. The creative personality is based on a complex mind of paradoxical traits. Blocked creatives can be un-blocked by learning how to nurture their artist.