Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur en grupp unga andraspråkstalare tar sig an en klassisk, äldre text skriven på ett förhållandesvis ålderdomligt språk, Selma Lagerlöfs saga Bortbytingen, med hjälp av dramapedagogiska övningar samt genom gestaltning och återberättande av den litterära texten.   Metoden som används för att samla in material till studien är en triangulering av flera kvalitativa grepp: inspelade intervjuer, dels en fokusgruppintervju av eleverna, och dels en enskild intervju av deras sas-lärare; frågeformulär med enskilda svar från eleverna och deras lärare; loggböcker från eleverna och deras observerande lärare samt den deltagande forskaren; inspelningar av fem arbetspass inklusive det avslutande uppspelet. Resultaten visar att dramapedagogiskt arbete i samklang med en äldre text vars språk inte är omedelbart gångbart för nutida skolelever gav eleverna verktyg för att ta sig an textens innehåll och språkliga form, återberätta med egna ord, lära sig nya ord och uttryck, och leder till en ökad medvetenhet om svenska språket då och nu.

Syftet med uppsatsen är att, genom en intervjustudie, utreda hur verksamma högstadielärare i svenska resonerar kring värdegrundsfrågor i arbetet med äldre litteratur samt hur de arbetar med litteraturen för att främja värdegrundens identitetsskapande syfte och möjliggöra ett samspel mellan elevernas och texternas repertoarer. Sålunda är syftet även att undersöka hur lärare resonerar kring eventuell problematik som kan uppstå vid elevers fiktionsförståelse av äldre litteratur och lyfta komplexiteten i svensklärares uppdrag. Dessutom studeras lärarnas syn på genus som värdegrundskategori och deras resonemang kring genusperspektivets potential i litteraturundervisningen kopplat till skolans värdegrundsuppdrag. Uppsatsen har sin utgångspunkt i Kathleen McCormicks receptionsteori samt Yvonne Hirdmans genusteori. Resultat visar hur lärarnas arbetssätt med äldre litteratur och genus och sätter värdegrundens identitetsskapande mål i fokus. Resultatet visar även hur lärarnas arbetssätt med äldre litteratur och genus möjliggör ett  samspel mellan elevernas och texternas repertoarer och således kan även värdegrunden förmedlas genom den äldre litteraturen.