Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den pedagogiska måltiden tillskrivs ha av verksamhetschefer för gemenskapen och den sociala samvaron på vård- och omsorgsboenden för äldre personer. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken verksamhetschefer inom Stor Stockholms geografiska område. Vår teoretiska utgångspunkt utgick från Antonovskys referensram kring det salutogena perspektivet ”Känsla av sammanhang” [KASAM] med de centrala begreppen meningsfullhet (delaktighet), begriplighet och hanterbarhet i fokus under analysfasen av empirin. Det transkriberade textmaterialet analyserades med hjälp av en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att den pedagogiska måltiden på vård- och omsorgsboenden tillför den äldre personen möjligheter till social samvaro och gemenskap. Vårt resultat leder dock till slutsatsen att trots implementering av den pedagogiska måltiden på de vård- och omsorgsboenden där intervjuerna genomfördes är måltidssituationen skör utifrån faktorer som utformandet av måltidsmiljö och personalens individuella resurser.

Som distriktssköterska inom äldreomsorgen är värdegrund ett viktigt område att ha med sig i sitt arbete för att ge den äldre personen ett värdigt liv och känna välbefinnande. Ett etiskt förhållningssätt skall fungera som stöd för alla som arbetar inom äldreomsorgen. När den äldre personen som bor eller flyttar in på äldreboende skall hon/ han kunna fortsätta leva sitt liv utifrån den hon/han är utan att behöva göra förändringar i sin personlighet. Den äldre personen med vård och omsorgsbehov ska få hjälp och stöd i sin vardag så att vardagen uppfattas så meningsfull som möjligt. Syftet med studien var att undersöka de äldre personernas uppfattningar av vård och omsorg på ett särskilt boenden och ett demensboende samt jämföra resultatet med tidigare nationell värdegrundsundersökning. En enkät lämnades ut till alla som bodde på särskilt boende/ demensboende i en mindre kommun i Västra Götaland. I resultatet framkom det att det allmänna hälsotillståndet upplevdes bättre hos de äldre personerna på demensboende än vad den äldre personen boende på särskilt boende upplevde. De boende på demensboendet var även mer positiva till att kunna påverka sin tid till hjälp. Män boende på särskilt boende upplever hälsan sämre. De upplever också i större utsträckning att vårdpersonalen inte har tid. Kvinnor på demensboende upplevde i högre utsträckning ensamhet. Kvinnor boende på demensboende upplever sig i mindre grad än andra boende informerade om tillfälliga förändringar i vården och omsorgen. Författarna kom fram till att fortsatt kompetensutbildning och reflektion för vårdpersonal är av stor vikt för att fortsätta göra förändringar till det bättre för den äldre personen. Några implikationer gällande värdegrund är att nationell värdegrund skall ligga till grund för all vård och omsorg. Den ska vara ett stöd för all vårdpersonal i arbetet och för att detta skall fungera är det av stor vikt att kontinuerligt reflektera över vård och omsorgsarbetet. Regelbunden schemalagd reflektionstid för all berörd vård och omsorgspersonal. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Bakgrund: Den psykiska ohälsan bland befolkningen har ökat under de senaste decennierna och medellivslängden i Sverige ökar kontinuerligt. Risken att drabbas av depression var vanligare hos personer över 65 år. Depression påverkar personens känslor, tankar och beteende negativt. Det är av vikt att upptäcka, diagnostisera och behandla depression för att minska personens lidande samt minska samhällskostnader som depression medför. Personcentrerad vård är ett etiskt förhållningssätt och syftar till att involvera den enskilda personen, samt anpassa vården efter dennes behov. Sjuksköterskor arbetar ofta självständigt i vården av den äldre personen med depression. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta och vårda den äldre personen med depression. Metod: En metasyntes (Noblit och Hare, 1988) med kvalitativ design. Resultat: Metasyntesen resulterade i fyra huvudteman; organisationens betydelse, vikten av hög kompetens, vikten av att ge tid, betydelsen av ett holistiskt förhållningssätt. Teamarbete och resurser var grundläggande för att kunna stötta den äldre personen med depression. Kunskap, erfarenhet samt normmedvetenhet underlättade identifiering av depression och bidrog till god omvårdnad. Skapandet av en relation med den äldre personen tog tid och byggdes på tillit samt kontinuitet. Att se till hela personen och relationens betydelse påverkade omvårdnaden positivt. Slutsats: Stöttning från organisationen behöver finnas, mer utbildning behöver erbjudas samt möjlighet att få tid i mötet och vården av den äldre personen med depression för att kunna förbättra omvårdnaden. Det kan inte nog betonas hur viktigt det är att sjuksköterskan får resurser som ger möjligheter att skapa en personcentrerad vård. / Background: Mental illness among the population has increased in recent decades and life expectancy in Sweden is continuously increasing. The risk of suffering from depression was generally more common for people over 65 years of age. Depression negatively affects the person's feelings, thoughts and behaviour. It is important to detect, diagnose and treat depression in order to reduce the person's suffering and reduce the societal costs that depression entails. Person-centered care is an ethical approach and aims to involve the individual, as well as adapt care to his or her needs. Nurses often work independently in the care of the elderly person with depression.Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of meeting and caring for the elderly person with depression. Method: The study is a metasynthesis (Noblit and Hare, 1988) with a qualitative design. Results: The metasynthesis resulted in four main themes; the importance of the organization, the importance of high competence, the importance of giving time, the significanceof a holistic approach. Teamwork and resources were essential in order to be able to support the elderly person. Knowledge, experience and norm awareness facilitated the identification of depression and contributed to good nursing. The creating of a relationship with the older person took time and was built on trust and continuity. Looking at the whole person and the importance of the relationship had a positive impact on nursing. Conclusion: Support from the organization needs to be available, more education needs to be offered as well as the opportunity to have time in the meeting and care of the elderly person with depression in order to improve care. It cannot be emphasized enough how important it is for the nurse to receive resources that provide opportunities to create a person-centered care.