Bakgrund: Närmare 20 procent av Sveriges befolkning består av äldre personer (65 år eller äldre). Cirka 89000 äldre personer bor på särskilt boende och är i omfattande behov av omvårdnad. Demens och kognitiv svikt är vanligt förkommande tillstånd bland äldre personer. Ensamhet och depression är även vanliga tillstånd för äldre personer som bor på särskilda boenden. Tidigare forskning visar att husdjursterapi kan ha en positiv inverkan på äldre personers välmående som bor på särskilt boende. Syfte: Syftet var att belysa vilken betydelse husdjur har för äldre personer som bor på särskilt boende. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar. De inkluderande artiklarnas resultat analyserades utifrån Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Huvudfynden i studien var att husdjur kan ha social, psykisk och fysisk inverkan hos äldre personer som bor på särskilt boende. Det visade sig att deltagarna blev mer interagerande med varandra, Terapidjuren väckte minnen och känslor som glädje, frid, harmoni och lugn. Under husdjursterapin blev även deltagarna mer fysiskt aktiva. Slutsats: Med hjälp av husdjursterapi kan känslor som ensamhet samt symtom på depression minska för personer som bor på särskilda boenden.

Bakgrund: Den äldre befolkningen i världen ökar och med den ökar även den psykiska ohälsan, där depression är en av de vanligaste neurologiska funktionsnedsättningarna hos äldre personer. Det har visat sig att kunskap om depression hos äldre personer är bristfällig inom sjukvården och att många äldre personer aldrig blir diagnostiserade och aldrig får adekvat hjälp. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa äldre personers upplevelser av depression. Metod: Åtta artiklar med kvalitativ ansats sammanställdes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys för att sedan utgöra litteraturstudiens resultat. Artikelsökningarna genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultat: Resultatet visade att äldre personer med depression upplevde förändring i upplevelsen av sig själv, både kroppslig förändring och en förändrad självbild. Negativa känslor framträdde såsom upplevelser av ensamhet, rädsla och självförakt. Sociala aspekter som framkom innefattade bland annat en rädsla av att bli beroende av andra och känslor inför omvärldens syn på depression. Existentiella aspekter framträdde som tankar och minnen, hopplöshet och funderingar kring meningen med livet. Konklusion: Olika faktorer har betydelse för äldre personers upplevelser av depression och det behövs mer kunskap hos vårdpersonal inom området. Ökad kunskap kring depression hos äldre personer behövs för att inom sjukvården kunna förebygga, identifiera symtom och behandla sjukdomen. / Background: The elderly population is increasing worldwide and with it comes an increase in mental illness, where depression is one of the most common neurological functional limitation in older persons. It has been shown that knowledge about depression in older persons is deficient in health care and that many older persons are never diagnosed and never receives adequate help. Aim: The purpose of the study was to explore older person’s experiences of depression. Method: Eight articles with qualitative approach were compiled and analyzed using qualitative content analysis to provide the result of the literature study. Article search was performed in the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. Result: The result showed that older persons with depression experienced a change in the perception of self, both a physical change and a change in self-image. Negative emotions appeared such as experiences of loneliness, fear and self-contempt. Social aspects that emerged included among others a fear of becoming dependent on others and the surrounding world’s view of depression. Existential aspects appeared as thoughts and memories, hopelessness and thoughts about the meaning of life. Conclusion: Many different factors are important to older person’s experiences of depression and more knowledge in the field is needed among health care professionals. Increased knowledge about depression in elderly persons is needed in health care to be able to prevent, identify symptoms and treat the disease.

No description available.

Bakgrund: Den äldre populationen ökar på grund av en förhöjd medellivslängd. Av de som inkommer på akutmottagningen är 40% 65 år eller äldre. De äldre är inte en homogen grupp och hur åldern ger sitt uttryck varierar. Detta leder till att de upplever situationer olika. Akutmottagningen, som denna studie riktar sig till, är den sjukhusbundna som behandlar somatiska åkommor. För att kunna ge en god och säker vård krävs en ökad förståelse för de äldre patienternas upplevelser. Syfte: Att belysa äldre personers upplevelser av besök vid den sjukhusbundna akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikt baserad på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysprocessen genomfördes med inspiration av Danielsons modell. Resultat: Resultatet består av fem kategorier, Att känna sig säker, Att känna ovisshet, Att känna rädsla och ensamhet, Att inte känna sig bekräftad och Att inte vilja vara till besvär. Upplevelser som uppstod vid besök på akutmottagningen var blandade och individuella, samt att de flesta upplevelserna grundades på hur vårdpersonalen arbetade. Slutsats: För att kunna hantera ökningen av den äldre populationen behövs ökade kunskaper hos vårdpersonalen kring upplevelserna och deras egen påverkan på dessa. Kunskapen krävs för att öka möjligheterna att de äldre skall uppleva att de är i goda händer.

Venösa bensår är ett globalt problem som många äldre personer lider av, där smärta, nedsatt rörlighet och social isolering blir följden och påverkar den äldre personens livskvalité och hälsa. Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid venösa bensår hos äldre personer. Syftet besvarades med stöd av två frågeställningar; Vilka omvårdnadsåtgärder används vid venösa bensår, vilken betydelse har omvårdnadsåtgärderna för sårläkningen. I denna integrerade litteraturöversikt analyserades nio vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att de omvårdnadsåtgärder som används vid venösa bensår är information, kompression, sårvård, aktivitet, nutrition, motivation och uppföljning. Dessa visade sig ha stor betydelsen för sårläkningen, enskilt men främst i kombination med varandra. En slutsats är att sjuksköterskors kunskaper och förmåga att se personen som en helhet är av stor vikt för god omvårdnad vid venösa bensår för att främja de äldre personernas följsamhet i behandling med en förbättrad sårläkning som följd. Ett holistiskt synsätt skall prägla sjuksköterskor och vårdpersonalens bemötande och attityder gentemot den äldre personen med venösa bensår och främja delaktighet, samt ge ett stöd i egen vård.

<p>Undernäring är ett tillstånd som kan påverka äldre personers dagliga liv och som därmed kan påverka hälsan negativt. Faktorerna som kan leda till undernäring är många och av skiftande slag. Syftet med arbetet var att identifiera och beskriva faktorer som kan leda till att äldre personer bli undernärda. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie och genomförandet av sökningarna gjordes i de vetenskapliga databaserna Cinahl, ELIN, PsycINFO och PubMed. I den systematiska litteraturstudien ingick 12 kvalitetsgranskade artiklar, både kvantitativa och kvalitativa studier. Resultatet påvisade följande faktorer som inverkar på undernäring: munhälsa, kost, ålder, fysisk hälsa, mental hälsa, aptit och boendeform. En ökad kunskap om och förståelse för faktorer som bidrar till undernäring kan bistå vårdpersonal i arbetet med att förebygga undernäring och att ge omvårdnad till dem som redan utvecklat undernäring.</p>

Äldre personer lider ofta av sömnsvårigheter vilket kan allvarligt påverka deras fysiska och psykiska hälsa. Därför är kunskaper om sömn och vila nödvändiga inom omvårdnad. Sjuksköterskans uppgift är att minska de äldre personers sömnsvårigheter genom användandet av olika omvårdnadsåtgärder. Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid sömnsvårigheter hos äldre personer. Studien har en beskrivande design och genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. I intervjuerna framkom följande omvårdnadsåtgärder: aktivitet, kommunikation, läkemedelshantering, samordning och trygghet. Informanterna betonade betydelsen av kommunikationen mellan sjuksköterskan och den äldre personen och dennes anhöriga. Alla sjuksköterskor var överens om att aktivitet, trygghet och social samvaro var viktiga för äldre personers sömn. I intervjuerna påpekade sjuksköterskorna vikten av att använda sig av omvårdnadsåtgärder vid sömnsvårigheter hos äldre personer. Sjuksköterskorna diskuterade olika omvårdnadsåtgärder för att få äldre personer att känna trygghet, social samvaro och gemenskap med andra i syfte att möjliggöra en bättre sömn. Det ansågs viktigt att i samråd med den äldre personen använda individuellt anpassade omvårdnadsåtgärder. Andra omvårdnadsåtgärder som diskuterades var att ge bra smärtlindring och aktivering i syfte att kunna sova bättre. En bra samordning mellan dag- och nattsjuksköterskor och olika resurser gällande omvårdnadsåtgärder, kan bidra till en bättre sömn för den äldre personen med sömnsvårigheter. Resultatet av studien kan ligga som underlag i ett förbättringsarbete inom omvårdnad.

Undernäring är ett tillstånd som kan påverka äldre personers dagliga liv och som därmed kan påverka hälsan negativt. Faktorerna som kan leda till undernäring är många och av skiftande slag. Syftet med arbetet var att identifiera och beskriva faktorer som kan leda till att äldre personer bli undernärda. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie och genomförandet av sökningarna gjordes i de vetenskapliga databaserna Cinahl, ELIN, PsycINFO och PubMed. I den systematiska litteraturstudien ingick 12 kvalitetsgranskade artiklar, både kvantitativa och kvalitativa studier. Resultatet påvisade följande faktorer som inverkar på undernäring: munhälsa, kost, ålder, fysisk hälsa, mental hälsa, aptit och boendeform. En ökad kunskap om och förståelse för faktorer som bidrar till undernäring kan bistå vårdpersonal i arbetet med att förebygga undernäring och att ge omvårdnad till dem som redan utvecklat undernäring.

Abstract Titel: En ytlig nödvändig glättighet – En kvalitativ studie av hur medieanvändare i åldrarna 40-69 ser på sitt användande av sociala medier med särskild tonvikt på Facebook. Nivå: C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 högskolepoäng Författare: Fanny Lindholm och Elin Holm Handledare: Gabor Bora Examinator: Anna Edin Syfte: Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur medieanvändare i åldrarna 40-69 år ser på sitt användande av sociala medier med särskild tonvikt på Facebook, samt hur de ser på sin omgivnings användande av sociala medier. Det undersöktes även om eller hur dessa personers sätt att kommunicera med vänner och bekanta har förändrats i och med att sociala medier blev aktuellt. Frågeställningar: Hur ser medieanvändare i åldrarna 40-69 på sitt användande av sociala medier med särskild tonvikt på Facebook? Upplever dessa personer att deras sätt att kommunicera med sina vänner har förändrats i och med att sociala medier blev aktuellt? Metod och material: I uppsatsen har kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuerna har bestått av tre fokusgrupper indelat i åldrarna 40-49, 50-59 och 60-69. Det var fyra deltagare i varje grupp och alla använder sig av sociala medier, främst Facebook. Detta för att det förhoppningsvis skulle finnas en förändring i sättet de kommunicerar på idag jämfört med förut. I uppsatsen har man tittat på olikheter, likheter och samband i materialet, som sedan har analyserats för att svara på frågeställningarna.   Slutsats: Undersökningen visade att deltagarna är mycket medvetna i sitt användande av sociala medier och det märktes att de har tänkt kring risker och konsekvenser, samt att det är lättare att nå varandra numera. De tycker även att sociala medier, främst Facebook, är ett bra hjälpmedel till att bibehålla och skapa kontakt med andra och att den största förändringen för dem är att de pratar kortare men oftare med sina vänner.   Nyckelord: Facebook, sociala medier, kommunikation, äldre personer

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sällskapsdjurets betydelse för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden. Vidare var syftet även att beskriva den metodologiska aspekten undersökningsgrupp samt dess urval. Metoden utgick från designen beskrivande litteraturstudie. 12 artiklar inkluderades genom sökningar i databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Huvudresultatet visade att sällskapsdjurets betydelse var till stor del positivt för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden. Det framkom tre rubriker genom att studera resultaten i valda artiklar: fysisk-, psykisk- och social betydelse. De äldre personernas motorik ökade, de upplevde mindre ensamhet, blev bättre i sin kommunikation och aggressioner minskade samt att de blev gladare. Flertalet äldre personer uppgav att de upplevde en högre livskvalitét. En viss svårighet återfanns i artiklarna med att bevisa de fysiska påverkningarna som sällskapsdjuren åstadkom, så som kortisolnivåer, blodtryck, hjärtfrekvens och syrgasmättnad. Äldre personer med tidigare djurintresse visade ett större engagemang när de träffade sällskapsdjur och de ville gärna umgås en längre tid än de äldre personerna utan tidigare djurintresse. Slutsatsen om sällskapsdjurets betydelse har i föreliggande litteraturstudie visat sig till stor del vara positivt för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboende. Sällskapsdjuret kan påverka den äldre personen fysiskt, psykiskt samt socialt. De kan uppleva mindre ensamhet, mindre depressions symtom, högre livskvalitet och en ökad glädje. Hunden har visat sig vara det sällskapsdjur som använts mest.