Bakgrund: Äldre personer lever alltmer längre och utgör en stor andel av patienter som besöker akutmottagningar. Äldre personers erfarenhet från tidigare sjukdom påverkar vart äldre personer söker vård. Äldre personer erfar att akutmottagning är ett ställe med kompletta vårdmöjligheter som diagnostik, medicinska och tvärvetenskapliga tjänster tillgängliga på en plats. Att vårda äldre personer på akutmottagning kan vara utmanande för sjuksköterskor eftersom äldre personer ofta har kroniska sjukdomar eller multisjuklighet. Syfte: Att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenhet av att vårda äldre personer på akutmottagning. Metod: Litteraturöversikt med 10 artiklar som består av tre blandad metod, tre kvantitativa artiklar och fyra kvalitativa artiklar. Resultat: I analysen framkom fyra kategorier. Första kategorin handlar om att tidsbrist är ett hinder för att vårda, andra kategorin handlar om att akutmottagning inte motsvarar äldre personers vårdbehov, tredje kategorin handlar om förståelse för äldre personer bidrar till bättre vård och fjärde kategorin handlar om anhöriga som resurs eller hinder. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenhet var att det inte finns tillräckligt med tid att vårda äldre personer. Miljön på akutmottagning var inte anpassad för att vårda äldre personer och det behövs kunskap om äldre personers komplexa vårdbehov för att kunna ge optimal vård.

Hypertoni är ett globalt hälsoproblem och förekommer hos cirka 1,8 miljoner människor i Sverige. Riskfaktorer som ålder och minskad fysisk aktivitet gör att äldre personer har en ökad benägenhet att utveckla hypertoni. Genom regelbunden fysisk aktivitet minskar antalet riskfaktorer och ger en ökad livskvalitet på flera sätt. Sjuksköterskans preventiva arbete handlar främst om att förebygga potentiella ohälsotillstånd genom evidensbaserade omvårdnadsåtgärder.

Bakgrund: Depressiva symtom är den mest förekommande formen av psykisk ohälsahos äldre personer i dagsläget. Gruppen av äldre människor ökar vilket gör att denpsykiska ohälsan också ökar. Depressiva symtom kan visa sig på flera sätt, några avdessa kan vara minnesstörningar, nedstämdhet, ledsamhet och oro. Depressiva symtomkan uppstå av flera anledningar, det kan vara ensamhet, läkemedelsbiverkningar ellersmärta.Syfte: Syftet med studien var att beskriva äldre personers erfarenheter av ensamhet ochdepressiva symtom.Metod: Samtliga artiklar kommer från PubMeds databas. Studien är en beskrivandelitteraturstudie där åtta kvalitativa artiklar och tre artiklar med mixad metod hargenomgått en innehållsanalys samt granskats i relevans- och kvalitetsmallar. Dessa harsedan sammanställts för att besvara studiens syfte och frågeställning.Huvudresultat: I många fall upplevs depressiva symtom och ensamhet samtidigt hosäldre personer. I några situationer är ensamhet relaterat till förändrade livssituationersom förluster av nära relationer, begränsad autonomi, kroppsliga hinder och förändradeboendesituationer. Depressiva symtom kan uppkomma till följd av ensamhet, vilket görde äldre personerna nedstämda, känner meningslöshet och tappar framtidstro.Slutsats: Många äldre upplever ensamhet och depressiva symtom, men det finns enstigmatisering kring att prata om sitt psykiska mående. Ensamhet och depressivasymtom förekommer ofta i relation till varandra hos äldre personer.Nyckelord: Depressiva symtom, ensamhet, förlust, erfarenheter, upplevelser, äldrepersoner

Introduktion: Distriktssköterskan har som grund i sitt omvårdnadsarbete att stötta alla personer oberoende av ålder och sjukdomstillstånd. Genom distriktssköterskans hälsofrämjande arbete leder hen personerna till livsstilsförändringar. Genom att arbeta personcentrerat och hälsofrämjande ökar viljan att delta i sin omvårdnad. Ett gott näringstillstånd är betydande för den äldre personens hälsa och liv.  Syfte: Att beskriva distriktssköterskans hälsofrämjande omvårdnadsarbete med näringstillståndet hos äldre personer inom hemsjukvård Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes. Tolv distriktssköterskor inom hemsjukvård med varierande arbetslivserfarenhet intervjuades. Tematisk analys enligt Braun & Clark användes för att analysera data och få fram teman.  Resultat: Under analysen växte två huvudteman och sju underteman fram. Det första temat var Följa personens hälsa - lära känna personen, samarbeta för personens hälsa, påverka personens matvanor och anpassa mat och måltidssituation efter personen.  Det andra huvudtemat var Utmaningar som hindrar personens hälsa - personens vilja och förmåga, sakna utbildning och erfarenhet och verksamhetens bristande resurser.  Konklusion: Distriktssköterskor strävar efter att arbeta personcentrerat med näringstillståndet hos den äldre personen dock hindras detta av bristande resurser, kunskap, erfarenhet och kontinuitet. Det hälsofrämjande omvårdnadsarbetet handlar inte enbart om personens näringstillstånd utan om hela personens liv.

Antalet äldre personer i befolkningen ökar världen över och Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att möta behoven som kommer med en åldrande befolkning. Uppsökande verksamhet i äldreomsorgen syftar enligt socialtjänstlagen till att främja goda levnadsförhållanden. Genom hälsofrämjande och förebyggande arbete kan kommunen stärka hälsa på individnivå och samtidigt minska skillnader i hälsa på samhällsnivå. I ett fåtal av Sveriges kommuner finns arbetsterapeuter inom den uppsökande verksamheten, de kan med sin kompetens bidra till det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med uppsökande verksamhet i äldreomsorgen. Datainsamlingen gjordes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där sammanlagt åtta arbetsterapeuter deltog. Det insamlade materialet analyserades genom latent kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i att följande tre kategorier kunde utläsas; Arbetsterapeutens och teamets styrka i den uppsökande verksamheten, den uppsökande verksamheten bör formas av klientens behov & utvecklingsbehov i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Resultatet visade att arbetsterapeuten tillsammans med andra professioner har en viktig roll i den uppsökande verksamheten. Genom uppsökande verksamhet kan kommunerna arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att uppfylla kraven för god och nära vård.

Background: The population is getting older and many want to stay in their own home, which places increased demands on the competence of welfare technology among nursing staff. The registered nurse is responsible for meeting the complex needs of the elderly and through a person-centered approach forming a partnership with people taking considerations into their integrity, dignity, participation and autonomy. Aim: The aim of this study was to create an overview of older people's experiences of welfare technology in their own homes. Method: A general literature review with eight qualitative and two quantitative caring science articles that were analyzed. Results: The results showed that many elderly people want to be able to stay in their own home where everything was familiar. It appeared important to be involved in decision-making in order to maintain their autonomy. Integrity was related to safety, and some elderly people experienced that welfare technology could not replace human contact. Conclusion: The nursing staff need to follow the competence development that welfare technology brings in order to be able to adapt and provide clear information to the elderly. Therefore, welfare technology should be implemented with a person-centered approach to maintain the integrity, dignity, participation and autonomy of the elderly.

Syftet med studien är att beskriva handlingsutrymmets betydelse för biståndshandläggare inom äldreomsorgen med särskilt fokus på diskrepansen mellan förväntningar på, och det praktiska handlingsutrymmet. Studien fokuserar även på förväntningar på rollen som biståndshandläggare från andra parter i samhället samt hur biståndshandläggare arbetar för att nå välbefinnande hos äldre personer. Forskningsansatsen som har tillämpats för att uppnå studiens syfte är en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts för att besvara studiens frågeställningar. Fem biståndshandläggare som arbetar inom äldreomsorgen har intervjuats från en mellanstor kommun i Sverige. Resultatet har tematiserats genom en tematisk analys och har sedan analyserats utifrån tidigare forskning och teorier. Studiens resultat visar att handlingsutrymmet påverkas av den erfarenhet som biståndshandläggaren besitter, erfarenhet gör att biståndshandläggare vågar fatta beslut utöver de ramar som finns satta för handlingsutrymmet samt att den skapar trygghet i yrkesrollen, både för den enskilde biståndshandläggaren men även för kollegor. Resultatet visar också på att det finns en diskrepans i den förväntning som biståndshandläggaren har på sitt handlingsutrymme och på det handlingsutrymmet som den faktiskt har samt att biståndshandläggaren upplever förväntningar från samhället som inte alltid stämmer in på hur yrkesrollen är tänkt. / The aim of this study is to describe care managers discretion in elderly care with a focus on the discrepancy between expectations on the discretion and the actual discretion. The study concentrates on the expectations on the role as care managers from other parties in society and how care managers work to achieve well-being for older people. The research approach that has been applied is a qualitative research method and semi-structured interviews where used to collect data. Five care managers who work in elderly care have been interviewed from a medium-sized municipality in Sweden. The results has been thematized through a thematic analysis and has been analyzed based on previous research and theories. Results from the study show that discretion is affected by the experience that the care manager possesses, experience means that care manager dare to make decisions beyond the framework from the discretion and that it creates security in the professional role, both for colleagues and the individual care manager. Results show a discrepancy in the expectation on the discretion and the actual discretion and that the care manager experiences expectations from society that do not always match how the professional role is intended.

Bakgrund: Statistik visar att antalet äldre patienter som besöker akutmottagningar utgör ungefär 40 procent av alla besök totalt varje år och i många fall blir många av de äldre inlagda på sjukhuset. Sjuksköterskans roll syftar till att vårda, utbilda och undervisa de äldre patienterna på akutmottagningen. Syfte: Syftet var att beskriva äldre patienters upplevelser av att vårdas på akutmottagningen. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Studiens resultat kom fram till fyra kategorier Vikten av sjuksköterskans bemötande, Brist på information, Den yttre miljöns påverkan på den inre miljön och Emotionella reaktioner. Slutsats: Äldre patienter hade olika upplevelser av att vårdas på akutmottagningen. Bra bemötande, rätt information och en anpassad miljö medför till att de äldre upplever en delaktighet i sin vård och främjar personcentrerad vård.

Introduktion: Höftfrakturer är vanligt förekommande bland den äldre befolkningen. Riskfaktorer är multifaktoriella, men den starkaste är en fallolycka. Dessa patienter är i stor risk för förtida död och bestående funktionsnedsättningar om de inte får optimal vård. Fysioterapi riktar sig mot att förbättra gångförmågan och patientens självständighet i vardagslivet. Styrketräning är en metod som ofta används i rehabiliteringsperioden för att återfå muskelstyrka vilket ofta är den mest nedsatta funktionsförmågan, men den kan även påverka balans och gångförmåga. Evidensen för hur träningen ska struktureras är bristfällig. Syftet med denna studie är att undersöka styrketräningens effekt på muskelstyrka, balans och gånghastighet för äldre personer med höftfraktur.  Metod: En systematisk ansats användes vid sökandet efter artiklar i databaserna PubMed och Cinahl. Sökningen resulterade i totalt 145 artiklar enligt den givna söksträngen. Elva av dessa ansågs vara relevanta utifrån inklusion- och exklusionskriterierna och ingår i detta arbete. Resultat: Träningen gav signifikanta effekter i olika utfallsmått för muskelstyrka i majoriteten av studierna. Effekten på balansförmågan var delad eftersom resultaten visade i liknande uträckning på både signifikanta och icke signifikanta effekter. Vad gäller effekterna för gånghastighet, var det enbart några studier som visade på signifikanta effekter. Detta var främst på maximal gånghastighet, inte normal gånghastighet.  Konklusion: Styrketräningen har starka positiva effekter på muskelstyrka bland äldre personer med höftfraktur. Den verkar även ha positiva effekter på balans. Normal gånghastighet verkar dock inte gynnas i någon stor utsträckning med hjälp av styrketräning medan maximal gånghastighet verkar gynnas något mer.

Introduktion: Den äldre befolkningen ökar stadigt globalt och samtidigt ökar incidensen av höftfrakturer. Vanliga funktionsnedsättningar efter höftfraktur är nedsatt funktion i att gå och röra sig omkring (mobilitet) och vardagliga aktiviteter. Nationella kliniska riktlinjer rekommenderar generellt balans- och styrketräning men oklarheter finns om träningens mängd, viktiga komponenter och interventionens tid. Flera systematiska översikter har undersökt effekterna av specifika träningskomponenter på mobilitet och ADL där resultaten är tvetydiga. Vilka effekter styrketräning har på specifikt mobilitet och vardaglig aktivitet är fortfarande oklart. Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa styrketräningens effekter på mobilitet och vardaglig aktivitet hos äldre personer med höftfraktur.  Metod: Artikelsökning med systematisk metod i databaserna PubMed och Cinahl. Artikelsökningen gav 145 artiklar och elva artiklar var lämpliga utifrån inklusions- och exklusionskriterierna och ingick i en narrativ syntes. Majoriteten av deltagare i alla studier var kvinnor.  Resultat: Styrketräning verkar ha positiva effekter på mobilitet i steghöjd och gångdistans men är otydliga för gånghastighet och Timed Up and Go. Styrketräning verkar även ha positiv effekt på de flesta utfallsmått av vardaglig aktivitet. Övningarna benpress, step up och knäextension inkluderades i majoriteten av studier med positivt signifikanta resultat för dessa utfallsmått.  Slutsats: Styrketräning för äldre personer med höftfraktur verkar ha effekt på mobilitet och vardaglig aktivitet. Studierna med signifikanta resultat för dessa utfall inkluderade uppgiftspecifik styrketräning. Vidare forskning bör fokusera på att inkludera fler män och att undersöka om en intervention, liknande till studierna med signifikanta resultat för mobilitet och vardaglig aktivitet, även har effekt på gånghastighet och Timed Up and Go.