<p>Syftet med uppsatsen är att beskriva skillnaderna mellan pälsskinn och syntetpäls. Arbetet skall även beskriva hur två textilhantverkare värderar materialen pälsskinn och syntetpäls i sina yrken.</p><p>En av mina problemformuleringar är, hur värderar två utvalda textilhantverkare materialen pälsskinn och syntetpäls. Inom den praktiska funktionen, den estetiska funktionen och den etiska frågan.</p><p> </p><p>Jag har valt att använda mig av den kvalitativa intervjumetoden för att få mer övergripande svar. Mina intervjupersoner är Britta Johanson och Åsa Frode som båda är verksamma i Östergötland. Några av de resultat jag fått fram är att intervjupersonerna anser att pälsskinnet är mer krävande att sy i än vad syntetpälsen är.</p>

<p>Borseman, P & Stintzing, M. (2010).</p><p><em>Dramapedagogik och Dynamisk pedagogik. En komparativ undersökning av två pedagogiska inriktningar. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle. <strong><p>Abstract</p><p>Studien belyser två olika pedagogiska inriktningar – Dramapedagogik med fokus i Upplevelsens pedagogik samt Dynamisk pedagogik. Syftet med undersökningen är att belysa och jämföra skillnader och likheter mellan Dynamisk pedagogik och Dramapedagogik. Studien är kartläggande och vill bidra till att tydliggöra de båda fälten och hur de eventuellt hör ihop. Metodvalet består av fokusgruppsintervjuer med lärarutbildare från Västerbergs Folkhögskola och Stockholms Universitet samt litteraturstudier. Valet att komplettera litteraturstudier med intervjuer beror på att delar av litteraturen på området härstammar från 1960- och 1970-talet, varför det är relevant att undersöka om teorierna fortfarande är aktuella. Resultaten från fokusgruppsintervjuerna är sorterade under åtta respektive fem underrubriker rörande likheter och skillnader. Undersökningen är inspirerad av en fenomenologisk-hermeneutisk ansats och belyser lärarutbildarnas uppfattningar av verksamheterna. Under fokusgruppsintervjuerna berörs teman som t.ex. hur man ser på ledarskap, Upplevelsens pedagogik och grupprocesser. Det empiriska materialet bearbetas med en fenomenologisk ansatsmodell inspirerad av Pirjo Birgerstam. Litteraturstudien visar att mycket av det som skrevs för nästan 50 år sedan stämmer väl överens med Dramapedagogiken och den Dynamiska pedagogiken så som den praktiseras idag på Västerbergs Folkhögskola och Stockholms Universitet. De båda inriktningarna uppvisar ett flertal likheter rörande t.ex. synen på människan, kunskap och ledarskap. De tydligaste skillnaderna mellan inriktningarna återfinns inom respektive användningsområden där Dramapedagogiken uppvisar en stor bredd medan den Dynamiska pedagogiken står för en personlig fördjupning för deltagaren.</p></strong></em></p>

<p>Hur lärare anser att de arbetar med barns kommunikation vid bildskapande. Metoden har varit enkätundersökning som har vänts sig till 62 lärare i förskola, fritidshem och grundskolans tidigare år. Resultatet visade att lärares främsta syfte vid bildskapande var att barnen skulle få skapa fritt , pröva material och tekniker och att det var en lustfylld stund. Ett fåtal av respondenterna ansåg att syftet var att utveckla den kommunikativa kompetensen.</p>

<p>Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka hur fem bildlärare ser på sitt ämne och om de fokuserar bildkommunikation eller bildskapande.</p><p>Studien visar att det kommunikativa begreppet upplevs som komplext och svårbegripligt. Därmed tolkas det på många olika sätt av bildlärarna. De tycks välja det sätt som passar in i deras synsätt och i undervisning.</p><p>Undersökning baserat på forskningslitteratur samt kursplaner. Dessa tyder på att det kommunikativa har hamnat i skuggan av skapandeprocessen, men i uppsatsen lyfts även vikten av skapandet fram. Flera forskare menar att de båda begreppen bildskapande och bildkommunikationen kompletterar varandra.</p><p>Resultatet tyder på att en förändring tycks vara på väg, trots att forskningen pekar åt annat håll.</p>

<p>Syftet med vårt arbete är att undersöka vilken syn Waldorfpedagoger har på estetik och på vilket sätt de arbetar kring de estetiska ämnena; bild, drama, musik, dans. Vi vill med detta också förmedla en ökad kunskap om Waldorfpedagogik, som både blivande och verksamma lärare kan ha nytta av. Metod: För oss var det viktigt att få se en helhet. En renodlad intervjustudie var därför inte aktuellt. Vi valde att genomföra intervjuer och deltaga i undervisning under sex heltidsdagar som resulterade i fältanteckningar och observationer. Tillsammans med de sju intervjuer vi genomförde, bildar våra fältstudier den totala empirin i denna etnologiskt inspirerade studie. Resultat: Vi har genom vår studie kommit fram till att Waldorfpedagoger lever som de lär. Waldorfskolan har en stark övertygelse om att de estetiska ämnena väger lika tungt som de övriga. De använder inte enbart ämnena vart och ett för sig, utan lägger stor vikt vid att integrera dem i alla andra ämnen. Allt skall göras konstnärligt. De har även genomtänkta mål med sin undervisning, förankrade i läroplanen.</p>

<p>After World War II a rapid expansion of the Swedish health care took place. The</p><p>expansion was realised chiefly as a development of the hospitals and was both</p><p>produced and financed mainly within the public sector. The financing consisted to a</p><p>high degree of government grants from the state to the county councils.</p><p>During the period for this examination (1945-1955) the public responsibility for the</p><p>health care was expanded. This was expressed in the publicly financed system for</p><p>health insurance and the cut down in the charges that the patients had to pay for the</p><p>hospital care. These changes led to some discussions on the national level but reforms</p><p>could on the whole, with exception for the suggested reform of the open health care,</p><p>be implemented.</p><p>This case-study performed on the county council in Värmland shows that the degree</p><p>of consensus was enhanced on the regional level. The county council had by tradition</p><p>a culture of collusion assembling to the culture in the primary municipalities, and</p><p>county council was also dominated by the strong förvaltningsutskottet (the leading</p><p>executive committee). This committee functioned as a coalition government and had</p><p>earned a high legitimacy which enabled the committee to implement very</p><p>comprehensive reforms in the health care of Värmland.</p>

<p>This paper is built on a studytrip to north India i made under the autumn 2005. The purpose for this trip was to give me as a teatcher an experience and insight how to work with art in another culture. I´ve been in “Upper Dharamsala” even called Mcleod Ganj and visited art schools and a great artist . Too implement my investigation i have made interviews and observations in schools and i also hade the chance to spend a hole day with a great artist in India, my impresions was many, and i learned so mutch with this yourney. It is important to develop as a student such as a teatcher within the artistic in the free art such as in the steered art. That is my moust important question with my journey to India. I would like to know why the art in India is so steered and what the steered painting involves, even how they come closer to the free art. I want to give my future art students inspiration from many cultures. I want to feel that i am an inspiration for them, moustly for there imagination.</p>

<p>The Swedish working-class author Ivar Lo-Johansson (1901-1990) wrote a collection of one hundred short stories between the years 1968-1972. His other productions, generally speaking, have partially different social reform purposes, but, according to himself, these short stories were written with the intention to be totally free of tendencies (even though he himself doubted that he succeeded with this).</p><p>During the same period that these short stories were published, the Swedish social democrats were under the challenge of radical movements that, mainly on the radical left’s ideological foundation, had a relatively strong influence in Sweden, among other countries, from the mid 1960’s to the late 1970’s. Since Lo-Johansson mainly seemed to have supported the politics of the social democrats, the purpose of the investigation in this thesis has been to see if he – in the three short stories: <em>Vikingakärlek</em> (1970), <em>Rikslögnaren</em> (1971) and <em>Ansgars resa till Sverige</em> (1972) – is conveying an ideological use of history and basic political values that were used by the social democratic party during this time period. I have also tried to conclude if he is refuting ideas that two of the radical movements, in different ways, were using to challenge the social democracy of that time. These two movements are 1) the new left and 2) radical feminism. The new left opposed, among other things, parliamentary democracy and promoted a revolution. Radical feminism instead challenged social democracy by emphasizing the private sphere as a central cause for the continuing submission of women in society, something that previous to this movement had been neglected. More specifically I have tried to map out if the new left’s ideological use of history and some of its foundational political values are refuted, and if radical feminism’s explanation for the cause of female submission is confuted.                      </p><p>My conclusions are that Lo-Johansson, in the three short stories, verified the legitimacy of social democracy’s ideological use of history and foundational political values, and, at the same time, he repudiated the new left’s ideological use of history and foundational political values. His view of the cause of women’s submission in society is more ambivalent. In one of his short stories he seemed to be pointing at biological causes, which, among other things, contributed to the legitimacy of the gender system that was a part of social democratic politics, mainly up to the 1960’s. In the other two short stories it instead seemed that he agreed with radical feminism’s ideas of patriarchy as the cause, even though it is not clear if he truly agreed that this system needed to be abolished.      </p>

<p>Denna studie handlar om hur datorer används i trä- och metallslöjden samt upplevda för- och nackdelar med användningen. Undersökningen är av kvalitativ art och som metod används kvalitativa strukturerade intervjuer med tre lärare samt observationer av elever vid sju olika tillfällen. I resultatet framkom att de utvalda lärarna i huvudsak använder datorn till att dokumentera elevers arbeten samt till att eleverna får söka inspiration, bilder, arbetsbeskrivningar mm på Internet. En av lärarna i undersökningen använder en egengjord PowerPoint-presentation som beskriver slöjdmoment för eleverna. Deras syften med datoranvändning varierar men en gemensam nämnare är pedagogiska och praktiska vinster. En lärare motiverar även datoranvändningen utifrån läroplanen. De upplevda fördelarna med datoranvändningen handlar i grova drag om möjligheter att dokumentera, synliggöra slöjdprocessen, tillgång till uppslag på Internet, datorn avlastar till en viss del läraren så att denne kan fokusera på andra elever som behöver hjälp samt att eleverna ofta upplever datorn som ett lustfyllt inslag i undervisningen. Nackdelarna handlar om att inslag av datoranvändning tar tid från både lärare och elevers undervisning samt att tekniken är svår och krånglar. Två lärare nämnde dessutom att eleverna inte alltid använder Internet till att surfa på sådant de borde surfa på. Den av eleverna främsta upplevda fördelen verkar vara att de tycker det är bra och roligt att kunna söka bilder och information på Internet. De av eleverna främsta upplevda nackdelarna verkar vara teknikstrul, att tekniken är svår och att de hellre vill slöjda än skriva på datorn under slöjdlektionerna.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Undersökningens syfte var att ta reda på vad som är bildens språkliga funktion, hur man kan använda sig av bildspråket i barnens läsutveckling samt varför man skall integrera ämnet bild och svenska i barnens läsutveckling. För att få svar på mina frågor har jag studerat litteratur samt gjort två intervjuer med en specialpedagog på komvux och en grundskollärare. Jag genomförde även en observation av fyra barn i klass 3. I undersökningen framkom att miljöbilder var ett arbetssätt med fokus på bilden som metod i barnens läsinlärning. Jag fann också att det finns många olika nivåer bland barnen i en klass, med bilden så kan man på ett bra sätt göra många olika uppgifter i varierad svårighetsgrad som utvecklar barnets språk. I intervjun så framkom det också att miljöbilder gör att orden inte blir abstrakta, utan får liv, ljud, doft och färg då lärandet sker med alla sinnen. Det återkommande temat i arbetet handlar om att skapa meningsfullhet, anknyta till barnens tidigare erfarenheter och vidareutveckla läsningen med hjälp av barnens inneboende motivation och upptäckarglädje. Bilden och texten har gemensamt att de båda är kommunikativa, att de beskriver för läsaren någonting. Bilden kan komplettera texten med att berätta saker för den tidiga läsaren, då denna inte har ett så rikligt ordförråd ännu. Målet med att använda bilder i språkämnen är därför att få eleverna att producera text – muntlig eller skriftlig. Det viktiga är att hitta bilder som motiverar barnen att tala eller skriva om bilderna, och komma fram till vilka frågor som ”öppnar” bilderna för barnen.</p><p>Nyckelord: läsinlärning, läsutveckling, kommunikation, bildspråk, Lustfyllt lärande.</p>