De gamla ängs- och betesmarkerna hör till Sveriges artrikaste biotoper, ofta med en mycket hög arttäthet inom både flora och fauna. Ängs- och betesmarker har minskat kraftigt under det senaste århundradet vilket har lett till en utarmning av den biologiska mångfalden.  Denna undersökning sker i samarbete med Täby kommun och syftet är att undersöka 10 olika ängs- och betesmarker för att få en uppdaterad bild av hävdtillståndet och vilka åtgärder som är mest lämpliga att sätta in. Detta arbete avser att fungera som en grund där framtida undersökningars resultat kan jämföras med för att se vilket resultat de insatta åtgärderna gett. Metoderna som använts är en allmän artinventering, art/area analys och successionskategorier utarbetade av Urban Ekstam samt studier av indikatorarter och lokalernas allmänna utseende exempelvis om mycket gammalt gräs finns i lokalen. Art/area- kurvorna studeras vilka genom sin lutnig och form visar vilken arttäthet som råder i det studerade växtsamhället. Flera av de undersökta lokalerna visar tecken på igenväxning och domineras främst av konkurrenskraftiga kvävegynnade arter. Dock finns ofta mindre bestånd kvar av hävdgynnad flora vilka skulle få en chans till expansion om en intensivare hävd sätts in. Art/area- kurvorna visar också oftast på ett finkornigt, ojämlikt växtsamhälle vilket innebär en mindre arttäthet där högväxta konkurrensstarka arter börjat ta över. Dock finns undantag som i Hagby och Torslunda gård vilka håller en artrik flora där de hävdgynnade arterna börjat expandera sina populationer. Sverige har antagit flera miljömål där bevarandemålen, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv ingår. Även på kommunal nivå ska miljömålen eftersträvas att nås, Täby kommun har även det egna målet att halva Täby ska vara grönt. Täby har flera fina ängs- och betesmarker vilka i kombination med andra värdefulla naturtyper bidrar till att skapa ett varierat landskap och bidrar till en rik biologisk mångfald. Ju fler av dessa marker som bevaras desto större kommer kommunens artrikedom att bli.

Det intensifierade jordbruket har en betydande påverkan på pollinatörer och det har resulterat i att både fjärilsarter och humlearter har påverkats negativt. Beroende på om arten är en specialistart eller en generalistart skulle det kunna ha en inverkan på hur pass känslig den är för sin omgivning. Humlorna i denna studie har delats in i grupperna generalist och specialist beroende på deras tunglängd och fjärilarna har delats in i likadana grupper fast i stället beroende på antal värdväxter. Med hjälp av data över humlor och fjärilar som samlats in i ängs- och betesmarker i södra Sverige, har denna studie undersökt hur specialister och generalister påverkas av mängden åkermarker i närliggande område över de senaste 15 åren. Resultaten visade på att mängden åkermark inte hade någon signifikant effekt på förändringen i antal individer över tid hos vare sig specialisterna eller generalisterna, det visade i stället på att blomtätheten hade en signifikant effekt både hos specialister och generalister. Anledningen till att mängden åkermark inte hade någon signifikant effekt skulle kunna bero på flera saker. Exempelvis att de områden som fanns runt omkring åkermarkerna, så som gräskanterna som delar av mellan åkermarker eller mellan väg och åkermark, var tillräckligt blomrika för att kompensera för åkermarkerna. Eller så skulle det kunna bero på att storlekarna på ängs- och betesmarkerna var tillräckligt stora för att åkermarkerna inte skulle ha en signifikant effekt på pollinatörerna.

The decrease of semi-natural grasslands in Europe during the last decade has made several previously common species rare or declining in numbers. One of these species is the endangered field gentian Gentianella campestris, which has been proposed as an important indicator species for semi-natural grasslands. Previous studies have highlighted the importance of consistent management and shown how local conditions affect the species. Less is known about how the population is affected by isolation and changes in the surrounding landscape, both of which are potential consequences of habitat loss.This study utilized long term citizen science data on the population changes to explore if local and regional factors, such as connectivity could explain the rapid decline and local extinctions that the field gentian population in Östergötland, Sweden, has experienced since the beginning of the 1990’s. Generalized linear models showed that the declining field gentian population can partly be explained by changes in the surrounding landscape which has led to decreased connectivity of semi-natural grasslands. The study also indicate that there is a need for future management plans to consider the surrounding landscape on a distance of 1-3 km from field gentian localities as this scale seems to be the most important.