Analys av förutsättningarna för arters spridning i den gotländska gammelskogen sett ur ett landskapsperspektiv. Gammelskogens utbredning och konnektivitet analyseras. Områden som är extra viktiga ur bevarandesynpunkt pekas ut.

I denna studie har två olika GIS-verktygslådor och två typer av kartmaterial jämförts för attundersöka hur väl de kan användas till att modellera ekologisk konnektivitet på kommunnivå.Verktygslådorna som jämförts är Matrixgreen 1.6.4, en extension till ArcGIS 9.3.1, och ODC,ett urval av verktygen från ArcGIS Spatial Analyst. Som bakgrundsmaterial användes tvåolika typer av data, dels Svensk MarktäckeData (SMD) och dels en vegetationskarteringspecifikt framställd för ändamålet baserat på IRF-bilder. Syftet med studien är att försökaidentifiera en optimal metod för att analysera och kartera ekologisk konnektivitet utifrån demöjligheter och begränsningar som respektive verktygslåda och kartmaterial erbjuder, medtekniska förutsättningar liknande en kommunal tjänstemans. Jämförelserna är gjorda både urett kvalitativt användarvänlighetsperspektiv, och ur ett kvantitativt resultatperspektiv däranalysernas kvalitet och resurseffektivitet bedömts.Resultatet av jämförelserna visar att en analys utförd med Matrixgreen, mjukvara designadspeciellt för att modellera ekologisk konnektivitet är mindre kvalitetsmässigt tillförlitlig än enanalys gjord med ODC. Anledningen till detta är att Matrixgreen i sin nuvarande form ärbegränsat av programmeringsfel, vilket delvis förtar dess användningspotential. I jämförelsenmellan de olika typerna av kartmaterial så är det min uppfattning att vegetationskarteringenutförd med stereotolkning är kvalitetsmässigt överlägsen marktäckesdata från SMD somunderlagsmaterial i ekologiska konnektivitetsanalyser. Den förstnämnda är dock såresurskrävande att framställa att den troligtvis bara är ett aktuellt alternativ i projekt med storbudget. / Two different tool boxes using GIS were compared with the purpose of modeling ecologicalconnectivity. Additionally, two different sets of landscape data which could be used in GISmodeling of ecological connectivity at a municipal level were compared. The toolboxes arebeing compared is the Matrixgreen 1.6.4, an extension to ArcGIS 9.3.1, and ODC (Object,Distance, Cost), a selection of tools from the ArcGIS Spatial Analyst. The map data beingcompared is the Swedish Land Cover Data (Svensk MarktäckeData, SMD) and a vegetationmapping prepared by remote sensing and stereo interpretation of infrared aerial photographs.The purpose of this study is to identify an optimal method for analyzing and mappingecological connectivity based on the potentials and limitations that each tool box and mapdata set provides, under technical conditions similar to those of a municipal official’s.Comparisons were made both from a qualitative usability perspective, and a quantitativeperformance perspective with analysis of the quality and resource efficiency assessed.The results of the comparisons indicates that an analysis performed with Matrixgreen,software designed specifically for modeling ecological connectivity is qualitatively lessreliable than an analysis performed with ODC. The reason for this is that Matrixgreen in itspresent form is limited by programming errors, which partly deprives its potential use as toolsto perform connectivity analysis at a landscape scale. In the comparison between the differenttypes of map data, it is my opinion that the vegetation mapping conducted by stereointerpretation is qualitatively superior to land cover data from the SMD as support material inan ecological connectivity analysis. Although, the former is so expensive to produce that it islikely only a relevant option in projects with large budgets.

Dams and power plants in watercourses pose a serious threat to diversity and aquatic species as they fragment habitats and create barriers. New legislation aims to facilitate the restoration of watercourses and in many places, various fish passages have been built. Evaluations of these are important in order to ensure that the desired function has been achieved. At Näkten regulation dam in Jämtland, Sweden, a combined technical and natural fishway has been built to enable migration for trout and grayling. The purpose of the study is to find out whether the technical solution has had suitable flows and gate settings for the fish that one wanted to enable migration for. To investigate this, unsteady flow analyzes were performedin HEC-RAS and then compared to field measurements as well as information from the dam owner. The results show that the gate during the study period has not been set according to recommended settings and that the flows at times have been too high to be suitable for migration. However, comparison with field measurements and previous calculations suggest that the modeled flows do not match reality but are too high in the model. The conclusion is therefore that further modeling and a more thorough comparison with field measurements is recommended to create reliable results and that one then possibly can adjust the settings on the gates. / Dammar och kraftverk i vattendrag utgör ett allvarligt hot mot diversiteten och vattenlevande arter då den fragmenterar livsmiljöer och skapar hinder. Nya lagstiftningar ska underlätta för återställning av vattendrag och på många platser har olika fiskpassager byggts. Utvärderingar av dessa är viktiga så att man kan säkerställa att önskad funktion är uppnådd. Vid Näktens regleringsdamm i Jämtlands län har ett kombinerat tekniskt oc hnaturlikt omlöp byggts för att åter möjliggöra vandring för öring och harr. Studiens syfte är att ta reda på om den tekniska lösningen har haft lämpliga flöden och luckinställningar för de fiskar som man velat möjliggöra vandring för. För att undersöka detta har flödesmodelleringar gjorts i programmet HEC-RAS och fältmätningar samt uppgifter från dammägaren har använts som referens. Resultaten visar att luckan under studieperioden inte varit inställd efter rekommenderade inställningar och att flödena ha varit för höga för att vara lämplig för vandring. Dock tyder jämförelse med fältmätningar och tidigare beräkningar att flödena inte stämmer överens med verkligheten utan blir för höga i modellen. Slutsatsen blir därför att ytterligare modellering och en grundligare jämförelse med fältmätningar rekommenderas för att skapa tillförlitliga resultat och att man därefter eventuellt kan justera inställningarna på luckorna. / <p>2023-06-02</p>

Via fyra fokusgruppsdiskussioner bestående av individer i varierande åldrar syftar den här kvalitativt präglade studien att nå ökad förståelse kring vad en digital distribution och konsumtion av musik har för inverkan på upplevelsen av musik, samt vilka betydelser och funktioner som musikkonsumtion fyller i vardagen. Studiens teoretiska ramar utgår från kulturstudietraditionen och politiskt-ekonomiskt teori, för att på så vis ta avstamp i individernas upplevelser och erfarenheter och se hur det står i relation till hur musiken distribueras på digitala plattformar samt teknologin som används för konsumtionen. Mer specifikt uppnås detta genom att applicera identitet och konnektivitet som teoretiska begrepp. Studien visar på att 1) konsumtionen av musik är mer en konsekvens av kontexten som individen befinner sig i för stunden, snarare än attributen för kanalen som konsumtionen sker via, 2) som en konsekvens av hur musiken distribueras på digitala plattformar ses musikkonsumtion övervägande som en individuell handling, vilket förändrar musikens relation till sociala aktiviteter och identitet, och 3) digitala plattformars multifunktionalitet och tillgången till ett brett utbud resulterar i att den vardagliga situationen och sinnesstämning har erövrat genrens syfte att kategorisera och söka sig till musik. / By conducting a total of four focus group discussions, consisting of individuals of mixed age, this qualitative study aims to understand how a digital distribution and consumption of music has influenced how music is experienced, and furthermore if the purposes and functions that it fulfills in everyday life have been altered. In order to establish a connection between the participants’ experience and how it relates to the ways in which content are being distributed by digital services and technological means, the study is located within a theoretical framework of cultural studies and political economy. The theoretical concepts of connectivity and identity are being applied in the analysis of our material to achieve the above. The study shows that 1) the incitements for the consumption of music is more a result of the context than the attributes of the medium or service of choice, 2) as a consequence of how the music is being distributed on digital platforms, music is predominantly seen as an individualistic action, which alters the music’s place in social relations and construction of identity, and 3) the multifunctional character of digital platforms with the possibility to access an unprecedented amount of content has resulted in that state of mind and context has replaced the function of genres in the categorization and search for music.

Organisms relevant for nature conservation dont follow administrative borders. Because of this there is a need for a landscape perspective within conservation and planning, and a need for the species of interest to have legal protection. Network analysis adapted for ecological purposes has grown to become a powerful tool for studying and communicating the relationships between species dispersion and access to habitat. In this study the following question is posed: How is the Osmoderma eremita and the Pernis apivorus dispersal possibilities in the small scale cultivated landscape of Borås affected by exploitation in respect to a) dispersal ability, b) habitat quality, c) position of habitat patches in a network? The analysis were based on municipal and regional nature conservation data, which in due to confidentiality is not accounted for in the report by maps, coordinates, etc. Several networks were established for both species to indicate how habitat patches are distributed today and how the species dispersal changes depending on which patches are excluded – this was done to imitate how exploitation can affect the species future survival and dispersion. The results showed that the O.e. is mainly inhibited by its poor dispersal abilities, followed by patch position, while the P.a. is the most affected by degrading habitat quality. The most important conclusions of the study were that the O.e. natural dispersal may be restricted but can be improved by linking small network components together and by maintaining the largest components. As for the P.a. it was concluded that a different type of analysis, focusing on its behaviour and need for different patches for different purposes, would generate more interesting results. / Eftersom skyddsvärda organismer inte följer administrativa gränser behövs ett landskapsperspektiv i naturvårds- och planarbete, och de arter som studeras behöver ha juridiska belägg för att skyddas. Nätverksanalyser anpassade för ekologi har vuxit fram som ett kraftfullt verktyg för att studera och kommunicera sambanden mellan arters spridning över större områden. I denna rapport ställs därför frågan: hur läderbaggens (Osmoderma eremita) respektive bivråkens (Pernis apivorus) spridningsmöjligheter i odlingslandskapet i Borås kommun påverkas vid exploatering, med avseende på a)spridningsförmåga, b) habitatkvalitet c) habitatpatchers position i ett nätverk? Analyserna baserades på kommunal och regional naturvårdsdata, som p.g.a. sekretess inte redovisas med kartmaterial, koordinater eller liknande. Flera nätverk etablerades för varje art för att indikera hur nätverken av patcher ser ut idag och hur arternas spridning förändras beroende på vilka patcher som utesluts – detta för att imitera hur exploatering kan påverka arternas fortsatta överlevnad och spridning. Resultaten visade att läderbaggens största begränsning är dess dåliga spridningsförmåga, tätt följd av patchernas position, medan bivråken påverkas mer av habitatkvalitet. De viktigaste slutsatserna som kunde dras var att läderbaggens naturliga spridning må vara begränsad men kan förbättras genom att länka samman små nätverkskomponenter och fortsätta sköta de som är störst idag. För bivråkens del skulle en annan typ av analys med mer fokus på artens beteende och behov av olika patcher för olika aktiviteter ge ett bättre underlag.

Jordens ekosystem och dess funktioner är och verkar på komplexa sätt, vilket människan är direkt ochindirekt beroende av för välfärd. På grund av mänsklig utveckling har förändrad markanvändningtryck undan ekosystem och begränsat dess möjligheter till funktion. Att implementera gröninfrastruktur är ett sätt att ge arter möjlighet att sprida sig mellan habitat och på så vis främjasekosystemens funktioner. Ekologisk konnektivitet är spridningsförmågan för liv mellan livsmiljöeroch grön infrastruktur är nödvändig för att det ska ske.Syftet med studien är att undersöka möjligheten till ekologisk konnektivitet för växten brunkulla inomett avgränsat område utifrån befintlig data, samt att utvärdera vilket kompletterande data som skullekunna ge en bättre bild av levnadssituationen och konnektivitet för orkidén.Studien är geografisk avgränsad till ett mindre område inom Storsjöbyggdens gräsvärdetrakt medLänsstyrelsen Jämtland Härlejdalens dokumentation över gräsvärdetrakter som utgångspunkt.Kartverktyget QGIS Desktop 3.10 with GRASS har använts i studien och data har hämtats frånJordbruksverket, Naturvårdsverket, Trafikverket, SMHI. Data som har använts är: nationellgräsmarksanalys, ängs- och betesmarksinventering, artrika väg- och järnvägsmiljöer, nationellmarktäckardata, vattenwebb, samt åtgärdsprogram för brunkulla.Resultatet visar att det finns en teoretisk möjligheten till ekologisk konnektivitet för växten brunkullainom det avgränsade området. Befintlig data kan även identifiera tänkbara habitat inom området. Dockbekräftar endast en datakälla att växten finns på en lokal inom det studerade området. För att få enbättre bild av levnadssituation och konnektivitet för orkidén inom området skulle kompletterande datasom: data med kalkrik-fosforfattig jordsammansätning inom området, data över var brunkulla blivitobserverad inom det utvalda området, fältbesök etc.Eftersom ett mindre område har valdes ut slumpmässigt för analys kan resultatet endast representeradet området. Eftersom brunkullas frö kan spridas med vind eller via vattendrag krävs att möjligahabitat ligger tätt och/eller att vatten flyter genom habitatet. En kartläggning av en arts möjlighet tillkonnektivitet ett kunskapasinsamlad som kan leda till stödjande åtgärder som i sin tur gynnarbiologisk mångfald långsiktigt. / The earth's ecosystems work in complex ways. The environment in the ecosystems together with lifecreate functions that humans are direct- and indirect dependent on. Due to human expansion throughdevelopment and change of land use, this has created pressure on the ecosystems and has limited itsability to function. Green infrastructure is a prerequisite for the ecosystems and their functions andcontributes to increased ecological connectivity. Through creating value areas and managing meadowandpastureland, knowledge is gained, and areas of high ecological value are being preserved. Actionprograms for endangered species and habitat is a way to save and preserve life that have decreased innumbers due to human activity. Actions like these are for preserving and benefit biodiversity. Thepurpose of the study is to investigate the possibility of ecological connectivity for Gymnadenia nigrawithin a defined area. The study is based on collected data, and an evaluate which supplementary datacould provide a better picture of the living situation and connectivity for the orchid.The study is geographically limited to a smaller area in Storsjöbyggden grassland values areas with thecounty administrative board of Jämtland Härlejdalen documentations of grassland values areas as astarting point. The mapping tool: QGIS Desktop 3.10 with GRASS has been used and data has beenretrieved from the Swedish National Board of Agriculture, The Swedish Environmental ProtectionAgency, The Swedish Transport Administration and The Swedish Meteorological and HydrologicalInstitute. Data that have been used is national grassland analysis, meadow- and pasture inventory, richroad and rail environments, national ground cover data, action program for endangered species etc.The results show that there is a theoretical possibility of ecological connectivity for the plantGymnadenia nigra within the demarcated area. Existing data can also identify possible habitats withinthe area. However, only one data source confirms that the plant is located at a local within the studiedarea. In order to get a better understanding of the living situation and connectivity of the orchid in theaera, additional data such as: data with lime-rich-phosphorus-poor soil density, data on whereGymnadenia nigra has been observed in the selected area, a field study, etc.Because a smaller area has been randomly selected for analysis, the result can only represent that area.If another area had been selected, the outcome would probably have been different. In order to get abetter picture, additional data would be needed, such as soil data for calcareous, phosphorus-poor soilas well as a field research to find possible habitat on site. Since the seeds of Gymnadenia nigra can bespread by wind or via watercourses, it is required that possible habitats are dense and / or that waterflows through the habitat. / <p>2021-11-26</p>

Ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Ren luft, rent vatten, pollinering och biologisk mångfald är exempel på tjänster som människan är beroende av och vars värde behöver integreras i beslutsprocesser i samhällets alla olika sektioner. Kommunerna har en viktig roll i detta då de genom den fysiska planeringen har möjlighet att på lokal nivå styra utvecklingen mot mer långsiktigt hållbara lösningar. Syftet med examensarbetet var att synliggöra ekosystemtjänsterna i Knivsta kommuns grönstrukturplan och att med hjälp av ArcGIS-verktyget Matrixgreen analysera den ekologiska konnektivteten mellan de ekologiska strukturerna. En litteraturstudie lade grunden för arbetet och följdes av en workshop där viktiga ekosystemtjänster för Knivsta kommun identifierades. Utifrån den inlästa kunskapsbasen skapades ekologiska profiler där 11 av de 18 prioriterade ekosystemtjänsterna kunde kopplas till en viss biotoptyp. Biotoptypen kunde i sin tur kopplas till en biologisk art eller artgrupp, kallad profilart, med den specifika biotopen som möjlig livsmiljö. Profilartens habitatpreferenser (storlekskrav och spridningsmöjligheter) satte ramarna för hur konnektiviteten för respektive biotop skulle analyseras. Efter insamling av relevant kartunderlag skapades ekologiska nätverk i Matrixgreen. Nätverken analyserades med avseende på patchernas position i nätverket (”Betweenness Centrality”-analys) samt den totala konnektiviteten i kommunen (Komponentanalys). Gemensamt för de fyra valda biotoperna (våtmark, gräsmark, äldre barrskog och lövskog) är att de indirekt förser oss med de prioriterade stödjande ekosystemtjänsterna livsmiljöer och biologisk mångfald. De prioriterade ekosystemtjänsterna vattenrening, flödesreglering och översvämningsskydd kunde kopplas till biotopen våtmarker och material (dekorativa) och pollinering kunde kopplas till biotopen gräsmark. Till biotoperna barrskog och lövskog kunde de prioriterade ekosystemtjänsterna livsmedel (tama och vilda djur, växter), material (biomassa), bioenergi och klimatreglering kopplas. Nätverksanalyserna visar god konnektivitet i kommunen för våtmarker samt områden med äldre barrskog. För gräsmarker och lövskog är den totala konnektiviteten begränsad. Analyserna visar vidare att för respektive biotop finns ett antal områden som är extra viktiga för konnektiviteten, dessa områden har ett högt så kallat ”Betweenness Centrality”-värde. De ekologiska profiler som ligger till grund för analyserna är teoretiska profiler, inga platsbesök eller inventeringar har gjorts för att se hur verkligheten stämmer överens med teorin. De nätverk som har skapats och analyserats i detta examensarbete ska därför främst ses som en guide till var i kommunen de utvalda ekosystemtjänsterna finns. Nätverken utgör inte fullgoda livsmiljöer för de valda profilarterna och inga direkta slutsatser kan dras om var i kommunen en specifik art finns eller inte. Den biologiska mångfalden är en ekosystemtjänst i sig men utgör också en försäkring för ekosystemen som blir mer resilienta, det vill säga mer stabila och motståndskraftiga mot yttre störningar. Resilienta ekosystem är en förutsättning för de ekosystemtjänster som har studerats. Bristande konnektivitet i landskapet riskerar att leda till ökad fragmentering och en utarmad biologisk mångfald. / Ecosystem services are the direct and indirect contributions of ecosystems to human well-being. Clean air, clean water, pollination and biodiversity are all examples of ecosystem services that humans depend on and whose value needs to be integrated into decision-making processes in all different levels of society. Local authorities have an important role in this as they at local level through spatial planning have the possibility to steer development towards more sustainable solutions. The aim of this thesis is to make ecosystem services in Knivsta municipality visible through the green structure plan and to analyze the ecological connectivity between the ecological structures using the ArcGIS-tool Matrixgreen. A literature study laid the foundation for further work and was followed by a workshop where important ecosystem services to the municipality of Knivsta were identified. Ecological profiles were created where 11 of the 18 prioritized ecosystem services were associated with specific biotopes which in turn could be linked to a biological species or species groups, called target species, with the specific biotope as possible habitat. The habitat preferences of the target species (size requirements and distribution patterns) worked as a framework for how to analyze the connectivity for each biotope. This was followed by gathering of maps and the making of ecological networks in Matrixgreen. The networks were analyzed with respect to position of the patches in the network (Betweenness Centrality analysis) and the overall connectivity in the municipality (Component analysis). Common to the four selected biotopes (wetland, grassland, coniferous and deciduous forest) is that they indirectly provide us with the prioritized supporting ecosystem services habitats and biodiversity. The prioritized ecosystem services water treatment, flow regulation and flood control were linked to the biotope wetlands and materials (ornamental) and pollination were linked to the biotope grasslands. The biotopes coniferous and deciduous forest could be linked to the prioritized ecosystem services food (domestic and wild animals, wild plants), raw materials (fiber), bio-energy and climate control. The network analyses show good connectivity for wetland areas and coniferous forest in the municipality. The total connectivity for grasslands and deciduous forest is limited. The analyzes also show that for each biotope a couple of areas are especially important for the overall connectivity. These areas have a high Betweenness Centrality value. The ecological profiles upon which the analyzes are based are theoretical profiles, no site visits or surveys have been done to investigate how reality matches theory. The constructed and analyzed networks in this thesis are therefore to be seen mainly as a guide to where in the municipality the selected ecosystem services are available. The networks do not constitute adequate habitats for the selected target species and no conclusions can be drawn as to where in the municipality a specific species exists or not. Biodiversity is an ecosystem service itself but also represents an insurance for the ecosystem that becomes more resilient, i.e. more stable and resilient to external shocks. Resilient ecosystems are essential for the ecosystem services that have been studied. Lack of connectivity in the landscape could lead to increased fragmentation and eventually risk biodiversity depletion.

The decrease of semi-natural grasslands in Europe during the last decade has made several previously common species rare or declining in numbers. One of these species is the endangered field gentian Gentianella campestris, which has been proposed as an important indicator species for semi-natural grasslands. Previous studies have highlighted the importance of consistent management and shown how local conditions affect the species. Less is known about how the population is affected by isolation and changes in the surrounding landscape, both of which are potential consequences of habitat loss.This study utilized long term citizen science data on the population changes to explore if local and regional factors, such as connectivity could explain the rapid decline and local extinctions that the field gentian population in Östergötland, Sweden, has experienced since the beginning of the 1990’s. Generalized linear models showed that the declining field gentian population can partly be explained by changes in the surrounding landscape which has led to decreased connectivity of semi-natural grasslands. The study also indicate that there is a need for future management plans to consider the surrounding landscape on a distance of 1-3 km from field gentian localities as this scale seems to be the most important.

I Sverige finns i dagsläget närmare 10 000 dammar i våra vattendrag. Dammar som har varit en viktig del i den svenska historien men som nu utgör ett hot mot att uppsatta miljömål nås. Dammarna fragmenterar effektivt vattendragen då de utgör vandringshinder för fisk och andra vattenlevande organismer.  På senare tid har problemen som dessa dammar skapat blivit högre prioriterat av myndigheter och beslutsfattare. För att uppnå EU:s miljökvalitetsnormer krävs åtgärder vid i stort sett samtliga av Sveriges dammar. Vid vissa av dessa får naturen kompromissa och fiskvägar av olika slag tas i anspråk. Total utrivning av dammar är i Sverige fortfarande en ovanlig åtgärd men som börjar få spridning. Utrivning har visat sig vara det mest ekonomiska alternativet samtidigt som det bästa för miljön då det återställer inte bara konnektiviteten utan även vattendragets naturliga geomorfologiska processer och flödesdynamik.  I denna studie har konsekvenserna av en avsänkning av Dragby kvarndamm i Björklingeån undersökts. Studien har genomförts genom att sammanväga data från biotopkartering, elfiske samt en hydraulisk modellering i HEC-RAS. Den hydrauliska modelleringen visade hur flödesförhållanden och fallhöjd kommer fördela sig vid en potentiell avsänkning av Dragby kvarndamm. Tillsammans med övriga undersökningar kunde en sammanvävd bild av konsekvenserna av en avsänkning formas. Vid en avsänkning kommer vattenytan sänkas med 1-1,7 m och inga nya strömsträckor kommer att bildas. Trots detta tyder elfisket och biotopkarteringen på att en avsänkning kommer att gynna arter som till exempel lake. En avsänkning kan därav bidra till ökad ekologisk status i Björklingeån. / Sweden is a country revolved around different types of water. With a coastline stretching around a big part of the country. The Baltic Sea which is fed with so much fresh water that it classifies as a brackish sea. The fresh water from Sweden originates from almost 100 000 lakes and nearly 30 000 rivers and streams. However, these different waterways are heavily impacted by approximately 10 000 artificial dams. Dams that for example block fish from migrating to their spawning grounds.  In the last couple of years, the problems revolving around dams have been put higher up on the agenda of politicians and authorities. Significant efforts need to be made to be able to reach the goals of the European Water Framework Directive. Those efforts include building different kinds of fish passage solutions around dams, but also removing dams that no longer have a purpose. Dam removal is often the most cost-effective solution and at the same time the one with most ecological benefits.    In this study, the consequences of a removal of the Dragby mill dam have been investigated. The study have been done by collecting and combining data from habitat assessment, electrofishing and hydraulic modeling in HEC-RAS. The hydraulic modelling showed that the water level upstream of the dam will decrease with approximately 1-1.5 m if the dam is removed.  Simulated water velocities indicate that no rapids and stream habitat suitable for trout will immerse if the dam is to be removed. Nonetheless, the combined information suggests that a dam removal would most likely benefit other species such as the threatened burbot. Therefore, a removal of Dragby mill dam could result in a ecological boost for river Björklingeån.

Pragmatic ability is crucial in everyday interactions. In populations of neurotypical individuals, pragmatic skill varies greatly. The neural mechanisms behind the variety, and the neural development of pragmatics remain to be explained. The present study aims to deepen the understanding of pragmatics’ neural basis, by investigating the functional connectivity (FC) between two pragmatically interesting brain clusters during a pragmatic task. The investigated clusters, located in the bilateral, dorsal precuneus and in the left superior inferior parietal cortex were found by Bendtz et al. (2022) to have higher activity for young adults with high pragmatic skill compared to young adults with low pragmatic skill. Mahal (2022) found that the clusters were more functionally connected for the high skilled group during rest. In this study, fMRI data acquired during a pragmatic task was used to analyze the FC between the beforementioned clusters and compare two groups of young adults, one with high pragmatic skill (n = 25) and one with low pragmatic skill (n = 24). The groups of young adults were also compared with a group of 16 - 18 year old adolescents (n = 12). The results revealed higher FC for the high skilled group in both analyses, where the difference between the high skilled group and the adolescents was significant (p=.02). FC-values did not correlate with age in neither age group. The results are suggested to reflect (1) a neural development of pragmatics in adolescence towards a potential pragmatic network that involve increased functional connections between two clusters previously identified as possible neural markers of pragmatic individual variation, and (2) a possible window of opportunity for pragmatic development during adolescence. / Den pragmatiska förmågan är avgörande i vardags-interaktioner. I neurotypiska populationer varierar pragmatisk förmåga mycket, och det är ännu inte klarlagt hur de precisa mekanismerna bakom variationen och utvecklingen av pragmatisk förmåga fungerar. Denna studies syfte är att fördjupa förståelsen för pragmatikens neurala grunder, genom att undersöka funktionell konnektivitet (FC) mellan två pragmatiskt intressanta hjärnkluster. De undersökta klustren, ett i bilaterala dorsala precuneus och ett i vänstra superiora inferiora parietala cortex, var mer aktiva för unga vuxna med hög pragmatisk förmåga jämfört med unga vuxna med låg pragmatisk förmåga (Bendtz et el. 2022). Mahal (2022) noterade att klustrena var mer funktionellt kopplade i vila för gruppen med hög pragmatisk förmåga. I denna studie användes fMRI-data från en pragmatisk uppgift för att analysera FC mellan de tidigare nämnda klustren, och jämföra två grupper med unga vuxna, en med hög pragmatisk förmåga (n = 25) och en med låg pragmatisk förmåga (n = 24). Grupperna med unga vuxna jämfördes också med en grupp 16 – 18 år gamla tonåringar (n = 12). Resultaten visade på en högre FC för gruppen med hög pragmatisk förmåga i båda analyser, där skillnaden mellan gruppen med hög pragmatisk förmåga och tonåringarna var signifikant (p = .02). Värdena av FC korrelerade inte med ålder i någon av åldersgrupperna. Resultaten föreslås återspegla (1) en neural utveckling av pragmatik under tonåren mot ett potentiellt pragmatiskt nätverk som involverar ökade funktionella kopplingar mellan två kluster som tidigare identifierats som potentiella neurala markörer för individuell variation av pragmatik och (2) en eventuell kritisk period för pragmatisk utveckling under tonåren.