SAMMANFATTNING Bakgrund Miljön och klimatet påverkas negativt av människans överproduktion- och konsumtion. Livsmedelsproduktionen är globalt sätt den enskilt största faktorn till utsläpp av växthusgaser. Samtidigt ökar jordens befolkning. Detta medför ett ökat behov av en hållbar livsmedelsförsörjning och alternativa näringskällor. Ätbara insekter lyfts fram som ett hållbart alternativ till animaliskt protein eftersom de har ett jämförbart proteininnehåll och medför mindre miljöpåverkan. Entomofagi, ätandet av insekter, utgör en viktig del av kosten hos människor i flera delar av världen. I västvärlden föreligger däremot en negativ inställning och ätbara insekter framkallar en känsla av äckel. Flera studier har undersökt vuxna och barns attityder till ätbara insekter men inga studier har undersökt föräldraperspektivet. Förldrarperspektivet är intressant eftersom föräldrar i stor utsträckning ansvarar över vilken mat som ingår i familjens kost och kan påverka barnets framtida matpreferenser.  Syftet med studien är att undersöka småbarnsföräldrars uppfattning om ätbara insekter.   Metod I studien användes en kvalitativ metod med en semistrukturerad intervjuteknik. Sex informanter i åldrarna 30-40 år rekryterades till intervjuer som genomfördes via Zoom. Materialet spelades in och transkriberades ordagrant för att sedan analyseras efter Graneheim och Lundmans kvalitativa analysmetod. Analysprocessen resulterade i tre övergripande teman: Måltidens betydelse, Föräldrarnas uppfattningar om ätbara insekter och Föräldrarnas föreställningar om barnens reaktion på att bli serverade ätbara insekter.   Resultat Informanterna såg både miljö- och hälsofördelar med ätbara insekter och var i teorin villiga att inkludera ätbara insekter i familjens kost under vissa förutsättningar, såsom att de inte skulle vara synliga i maten. Däremot fanns ett känslomässigt motstånd och informanterna beskrev ätbara insekter som något främmande och äckligt. Informanterna beskrev att det skulle vara enklare att ge ätbara insekter till de yngre barnen eftersom de inte bildat sig en uppfattning om vad som är ätbart och inte, men att de äldre barnen skulle motsätta sig då de skapat sig en bild av att insekter inte är något ätbart.  Slutsats Ätbara insekter är ett nytt livsmedel vilket gör att det kan vara svårt att formulera sig och uttrycka sina känslor om ämnet. Det stora hindret för informanterna var känslan av äckel inför att konsumera ätbara insekter. Det fanns däremot en nyfikenhet och de var positivt inställda till att ätbara insekter skulle kunna bli en del av framtidens mat.

<p>Hur vi lever och vad vi konsumerar får konsekvenser på miljön. Idag orsakar en stor del av livsmedelsproduktionen allvarliga miljöproblem. Att odla delar av sin mat i den egna trädgården bidrar till en ekologiskt hållbar livsstil, minskar den individuella miljöpåverkan och därmed det egna ekologiska fotavtrycket.  En allmän trend råder gentemot skötselextensiva trädgårdar, ofta anses det oförenligt med en nyttoträdgård. En utgångspunkt för detta arbete är att skötselextensiva odlingsmetoder kan vara av intresse för en växande målgrupp av miljömedvetna människor. Syftet med arbetet är att undersöka hur det går att förena skötselextensivitet med produktivitet i hemträdgården med tanke på växtval och komposition. Frågeställningar som besvaras är; vilka växter kan vara av intresse för den som vill odla skötselextensiva ätbara växter i sin hemträdgård? Hur kan dessa växter planteras så att trädgården blir skötselextensiv? Metoden som används är informationssökning i litteratur och internet.  I resultatets första del tas olika skötselextensiva kategorier av växter upp. Träd och buskar lyfts fram som dem mest skötselextensiva växtkategorierna. Även örtartade perenner innebär ett flertal fördelar när det gäller skötselextensivitet. Andra växtgrupper är perenna vattenväxter samt annueller och bienner som självsår sig. Odling av örtartade och vedartade ätliga perenner i form av polykulturer och skogsträdgårdar kan efter etableringsfasen innebära lite skötsel i förhållande till produktivitet. Därmed   anges polykulturer och skogsträdgårdar (en särskild form av polykultur) som exempel på skötselextensiv växtkomposition. Resultatets slutliga del består av en växtlista redovisad i tabeller och listar 233 ätbara växter som kan användas i skötselextensiva planteringar, inklusive träd, buskar, bambu, perenner, lökväxter,  vattenväxter samt annueller och bienner som självsår sig. Samtliga växter är härdiga i zon 3 och kallare. Dessa växter kan förslagsvis kombineras i polykulturer och skogsträdgårdar. Systemet som innebär att odla i skogsträdgårdar, det vill säga i flerskiktade planteringar av ätbara och användbara träd, buskar, perenner och marktäckare av skiftande höjd är ännu relativt obeprövad i zon 3  och kallare men har potential såväl för intresserade trädgårdsägare som för skolor och i annan pedagogisk och rekreativ verksamhet. Min förhoppning att  växtlistorna  underlättar för den som vill påbörja ett planteringsförsök, så väl i liten som i större skala.</p>

Hur vi lever och vad vi konsumerar får konsekvenser på miljön. Idag orsakar en stor del av livsmedelsproduktionen allvarliga miljöproblem. Att odla delar av sin mat i den egna trädgården bidrar till en ekologiskt hållbar livsstil, minskar den individuella miljöpåverkan och därmed det egna ekologiska fotavtrycket.  En allmän trend råder gentemot skötselextensiva trädgårdar, ofta anses det oförenligt med en nyttoträdgård. En utgångspunkt för detta arbete är att skötselextensiva odlingsmetoder kan vara av intresse för en växande målgrupp av miljömedvetna människor. Syftet med arbetet är att undersöka hur det går att förena skötselextensivitet med produktivitet i hemträdgården med tanke på växtval och komposition. Frågeställningar som besvaras är; vilka växter kan vara av intresse för den som vill odla skötselextensiva ätbara växter i sin hemträdgård? Hur kan dessa växter planteras så att trädgården blir skötselextensiv? Metoden som används är informationssökning i litteratur och internet.  I resultatets första del tas olika skötselextensiva kategorier av växter upp. Träd och buskar lyfts fram som dem mest skötselextensiva växtkategorierna. Även örtartade perenner innebär ett flertal fördelar när det gäller skötselextensivitet. Andra växtgrupper är perenna vattenväxter samt annueller och bienner som självsår sig. Odling av örtartade och vedartade ätliga perenner i form av polykulturer och skogsträdgårdar kan efter etableringsfasen innebära lite skötsel i förhållande till produktivitet. Därmed   anges polykulturer och skogsträdgårdar (en särskild form av polykultur) som exempel på skötselextensiv växtkomposition. Resultatets slutliga del består av en växtlista redovisad i tabeller och listar 233 ätbara växter som kan användas i skötselextensiva planteringar, inklusive träd, buskar, bambu, perenner, lökväxter,  vattenväxter samt annueller och bienner som självsår sig. Samtliga växter är härdiga i zon 3 och kallare. Dessa växter kan förslagsvis kombineras i polykulturer och skogsträdgårdar. Systemet som innebär att odla i skogsträdgårdar, det vill säga i flerskiktade planteringar av ätbara och användbara träd, buskar, perenner och marktäckare av skiftande höjd är ännu relativt obeprövad i zon 3  och kallare men har potential såväl för intresserade trädgårdsägare som för skolor och i annan pedagogisk och rekreativ verksamhet. Min förhoppning att  växtlistorna  underlättar för den som vill påbörja ett planteringsförsök, så väl i liten som i större skala.

No description available.

No description available.

En växande global befolkning och tilltagande problem med klimatförändringar är starkt bidragande faktorer till ett ökande behov av mer hållbara och näringsrika livsmedel, varav ett livsmedelsalternativ som har presenterats är ätbara insekter. Konceptet med ätbara insekter är relativt nytt i Västvärlden och speciellt i Sverige där engagemanget inom fältet fortfarande är väldigt begränsat. För att bidra till en eventuell marknadsintroduktion av ätbara insekter har ett litet antal involverade aktörer en central roll för frågans utveckling. Därmed är syftet med denna studie att analysera hur involverade aktörer ser på marknadsintroduktion av ätbara insekter i Sverige. Syftet är även i ljuset av forskning om ätbara insekter och tidigare debatt om genmanipulerade grödor (GMO) bidra till en vidare diskussion om möjligheter för användningen av ätbara insekter i Sverige. Analysen och slutsatser från studien visar att aktörerna ser positivt på en marknadsintroduktion av ätbara insekter både som livsmedel och foder, men endast som en väldigt begränsad del av Sveriges livsmedelssystem. Utifrån aktörers syn och även tidigare forskning är det möjligt att introducera ätbara insekter på marknaden. Det finns dock även flera faktorer som kan hindra marknadsintroduktionen i Sverige. Exempelvis träder en ojämn konkurrenssituation mellan länder fram i analysen som ett möjligt hinder för införandet: en del länder som Nederländerna har kommit längre i processer i fråga om ätbara insekter, vilket kan minska motivationen hos svenska företagare och andra aktörer att utvecklas inom branschen. Orsaken till detta är diverse tolkningar av den ursprungliga förordningen för nya livsmedel (EU) No. 258/97 som innebar oklarheter angående ätbara insekter. / The climate change and the growing global population have led to a need for new, more sustainable, and nutritious sources of food. Edible insects are one of the presented alternative solutions to cope with the problem. The concept is relatively new in the Western world, especially in Sweden where the involvement in the field is limited. In order to contribute to the market introduction of edible insects, the dedication of different actors in the field has a central role in this issue. Consequently, the aim of this study is to analyse how actors involved in the edible insects network perceive the market introduction of edible insects in Sweden. The aim is also to contribute to a further discussion on possibilities for the use of edible insects in Sweden in the light of the introduction of GMOs. The analysis and the conclusions from the study show that the actors have relatively positive perceptions of a market introduction of edible insects both as food and feed, though only as a relatively limited part of the national food system. Based on the actors´ views and previous studies there are opportunities to introduce edible insects to the Swedish market. However, there are several factors that can hinder the market introduction in Sweden. For example, competition between countries has been highlighted as a possible obstacle: the original novel food regulation had led to different interpretations between countries concerning edible insects, which included differences between Western countries in possibilities to introduce insects to the market. Countries such as the Netherlands have more conducive market conditions and have already had insects on the market for several years, while in Sweden the market is still negligible, which can lead to lack of motivation to develop this branch of industry.

I agroforestry brukas marken genom att kombinera vedartade växter, perenner och annueller.Skogsträdgårdar, som är en typ av agroforestry, vilka besitter flera olika nyttoegenskaper som tillexempel bevarandet av biologiska mångfalden, är en markanvändning av delvis eller endast perennaväxter, som ibland kompletteras av annueller. Några av skogsträdgårdars positiva egenskaper är attväxterna gynnar varandra och producerar/bidrar med livsmedelsproduktion, kolbindning ochkvävefixering. Intressant är att ta reda på huruvida livsmedlen som en skogsträdgård i Sverige kanbidra med kan täcka en människas dagliga näringsintag och även hur växternas kulinariskaegenskaper fungerar. Genom att besöka och samla in växter från två av tretton skogsträdgårdar, medgemensam odlingsdesign, som deltagit i forskningsprojektet Hållbar livsmedelsproduktion – attodla och äta från perenna system har näringsvärdena med avseende på kolhydrater, proteiner ochfett undersökts. Med hjälp av optimeringsmodellen dietproblemet visade det sig att gårdarna kantäcka en vuxen människas dagliga intag med avseende på energi, fett, kolhydrater och protein sålänge växterna ger tillräckligt, minst 600 gram skörd per dygn. Hasselnöt (Corylus avellana),bärhäggmispel (Amelanchier alnifolia), frön från sibirisk ärtbuske (Caragana arborescens) och frönfrån lungrot (Chenopodium bonushenricus) är de mest energitäta och därmed nyckelarterna. Detfinns stort behov av att utveckla beståndet av skogsodlingar för att se ytterligare se potentialen hosperenna växter i Sverige som livsmedelskälla.