Olskroken planskildhet är ett stort anläggningsprojekt i Göteborgs stad där det för närvarande byggs nya järnvägsspår och broar av Peab Anläggning AB. Vid detta projekt hanteras schaktmassor vilka antingen bortforslas till upphandlad mottagare eller mellanlagras för att sedan återanvändas inom projektet. Då Länsstyrelsen och Göteborgs stad ställer krav gällande viktbegränsningar vid mellanlagring innebär detta att återanvändbara massor erfordrar bortforsling. Studien syftar till att beräkna vad mellanlagring och bortforsling som masshanteringsmetoder har för direkta kostnader med avseende på transporter för respektive metod samt vad de genererar för utsläpp av koldioxid, kväveoxid, kolmonoxid, totala kolvätensamt partiklar. Beräkningarna avser transportering av 15 ton på sträckorna 5, 15, 30 och 50 kilometer vid bortforsling samt 300 meter och 1 kilometer vid mellanlagring. Treaxlig lastbil används som transportmedel vid bortforsling och vid mellanlagring används både lastbil och hjullastare. Vid beräkning av transportkostnader har tidsåtgång multiplicerats med timpris för transportfordon och sedan dividerats med massavikten för att ta fram vad transporter genererar för kostnad per ton vid specifika sträckor. Utifrån lastbilars provningsförfarande och hjullastares miljödeklarationer, samt antagande av genomonsnittlig bränsleförbrukning och egenskaper hos drivmedel som antagits vara Mk 1 diesel, beräknades emissioner för specifika sträckor. Beräkningar på procentuella skillnader för vad respektive metod genererar för kostnader och utsläpp klargjorde att mellanlagring nästan uteslutande är den mest lönsamma masshanteringsmetoden inom anläggningsprojekt. Vid två utfall i beräkningarna visade sig mellanlagringen avge högre emissioner av kväveoxid, men alternativ som kan leda till att mellanlagring är mest lönsamt i alla aspekter har beräknats. Även alternativ som kan bidra till minskade koldioxidutsläpp har beräknats. / Project Olskroken is a major construction project in Gothenburg, where new railroad tracks and bridges are currently being built by Peab Construction AB. The project handles excavated masses which are being disposed to procured recipient or placed in intermediate storage to consequently be reused in the project. The Country Administration and the city of Gothenburg have requirements regarding weight restrictions at intermediate storage, which implies that reusable masses occasionally are required for disposal. The study aims to calculate the costs for intermediate storage and disposal considering transportation for each method in the study and for the emissions of carbon dioxide, nitric oxide, carbon monoxide, hydrocarbons and particles. The calculations refer to the transport of 15 ton of masses on the distances 5, 15, 30 and 50 kilometers for disposal and 300 meters and 1 kilometer for intermediate storage. A truck is being used for transports to disposal and a wheel loader and a truck are being used for transports of masses to an intermediate storage location. Transportation costs for each method, is calculated by the time consumed, multiplied by the transport vehicle hourly rate and then divided by the mass weight, in order to define the specific cost for each distance. Based on the environmental declarations for the testing procedures for trucks’ and wheelloaders’ together with assumptions for the average fuel consumption and characteristics for fuel that has been assumed to be Mk 1 diesel, the emissions were calculated on specific distances. Calculations of the percentage differences for what costs and emissions each method generates defined that intermediate storage almost solely is the most profitable massmanagement method within construction projects. In only two of the calculated cases, the intermediate storage emitted higher emissions of nitrogen oxides than the disposed masses. Although alternative calculations confirm that intermediate storage possibly can be the most profitable method in every case. Furthermore there has been made alternative calculations in purpose to reduce the emissions of carbon dioxide.