Redan innan Covid-19 pandemin var den svenska intensivvården ansträngd. När pandemin gjorde sitt intåg under första halvan av 2020 tvingades stora delar av sjukvården organisera och ställa om sina verksamheter för att möta det extrema behovet av Covid-19 vård. Att flytta patienter mellan olika intensivvårdsavdelningar är inget nytt, men de interhospitala överföringarna av patienter med Covid-19 har ökat markant under pandemin. Dessa överföringar kräver omfattande planering för att kunna genomföras och binder mycket resurser i form av personal och tid, samt ställer höga krav på intensivvårdssjuksköterskan. Examensarbetets syfte är att belysa intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda respiratorbehandlade patienter med Covid-19 under interhospitala överföringar. Åtta intensivvårdssjuksköterskor, verksamma i olika delar av Sverige och med erfarenhet av dessa överföringar intervjuades. Datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med ett induktivt förhållningssätt och resultatet presenterades i åtta subkategorier och tre huvudkategorier. Det framkom i resultatet vilken omfattande och tidskrävande planering som föreligger innan en interhospitala överföring av en patient med Covid-19 kan starta. Att vårda en patient med en smittsam och allmänfarlig sjukdom under en interhospital överföring ställer också höga krav på att arbetet utförs på ett sätt så att smittspridningen minimeras. Slutligen beskriver deltagarna hur deras eventuella initiala farhågor och rädslor inför att genomföra dessa överföringar nu ersatts med erfarenhet och rutiner, det har blivit en vana. I diskussionen lyfts svårigheten att kommunicera i skyddsutrustning, kostnadseffektiviteten i interhospitala överföringar samt hälsa i relation till en ansträngd arbetsmiljö.

Immateriella tillgångar är hos många företag mycket värdefulla. Det kan röra sig om patent, varumärken eller know-how för att nämna några. Inte sällan är immateriella tillgångar även en bidragande faktor till höga resultat. Know-how är i sin tur en unik tillgång dels på grund av avsaknaden av ett registreringsförfarande, dels eftersom det rör sig om företagshemligheter som inte är kända för utomstående. Det tillhör vardagen för företag att dela information mellan olika delar i verksamheten för att på så sätt öka produktiviteten och bidra till ökade intäkter. Utgångspunkten för framställningen är att ett företag i land X delar information, via telefon, med ett företag i land Y, vilket resulterar i ökade intäkter för företaget i land Y. Att information delas via telefon är inte uppseendeväckande, men situationen blir intressant ut ett skatterättsligt perspektiv just eftersom know-how utgör en såpass värdefull tillgång. En mer intressant blir det i de fall som överföringen inte dokumenteras eftersom det i slutändan skulle kunna resultera i skattemässiga fel. I de fall de involverande företagen är i intressegemenskap, skulle även reglerna avseende internprissättning kunna aktualiseras. Möjligen är det juts i en sådan situation, i vilket värdet inte lämnar företaget på samma sätt som vid en överföring till ett utomstående företag, som de stora läckagen sker. Det är även relevant att beakta digitaliseringens effekter på samhället och på juridiken, exempelvisi form av förslaget om ett införande av begreppet digital närvaro i den internationella sktaterätten som grund för beskattning för att ersätta det fasta driftstället. Genom BEPS-projektet som presenterats av OECD och G20 har steg tagits gällande hanteringen av bland annat digitaliseringens utmaningar inom skatterätten samt internprissättning i förhållande till immateriella tillgångar. Huruvida projektet kommer få önskad effekt i praktiken samt är tillräckligt för att motverka uteblivna skatteintäkter för staterna återstår att se. Viktigt i typsituationen är framförallt relationen mellan gällande rätt, tillämpningen av gällnade rätt och slutligen bevisbördan. Det handlar således om ett teoretiskt problem respektive praktiska lösningar. Vad som i teorin kan anses problematiskt visar sig nämligen inte sällan mer komplicerat i praktiken.

There are many different ways to conduct a payment in today’s society. The most common ways to transfer money is by using bank transfer, credit and debit cards or e-wallets. Global and instant micropayments are however not possible using different e-wallets as endpoints. In this report, the authors try to find a feasible solution to this by using and combining the functionalities of two e-wallets by connecting them. Research is made on potential endpoint e-wallets and Swish and PayPal are selected to be used in the system. A distributed system model is built and an initial prototype is implemented based on wire transfers. The system is tested using a integration testing strategy and the performance of the prototype is validated by measuring the execution time of the system. The results from the unit and system tests are collected and the system is verified by passing all integration tests. It is concluded that there is a feasible solution for connecting the e-wallets and that even more e-wallets could be integrated into the system. Lastly, the authors discuss the project and future work. / Det finns många olika sätt att betala i dagens samhälle. De vanligaste sätten att överföra pengar är genom banköverföring, kredit- och kontokort eller elektroniska plånböcker. Globala och snabba mikrobetalningar är däremot inte möjliga med olika e-plånböcker som betalningssätt. I denna rapport försöker författarna hitta en möjlig lösning till detta genom att använda och kombinera funktionaliteten hos två e-plånböcker genom att ansluta dem. Undersökningar görs på potentiella e-plånböcker och Swish och PayPal blir valda för att användas i systemet. En distribuerad systemmodell är byggd och en initial prototyp implementeras baserat på trådbundna överföringar. Systemet testas med en enhetsteststrategi och prototypens prestanda valideras genom att mäta tiden av systemets utförande. Resultaten från enhets- och systemtester samlas in och systemet verifieras genom att klara alla enhetstester. Slutsatsen dras att det finns en möjlig lösning för att ansluta de elektroniska plånböckerna och att ännu fler elektroniska plånböcker kan integreras i systemet. Slutligen diskuterar författarna projektet och framtida arbete.