<p>Investerare, som använder trendstrategier, försöker tolka andra investerares över- eller underreaktioner på nytillkommen finansiell information. Överreaktioner på kort sikt och underreaktioner på lång sikt kan skapa rekyleffekter som kallas för contrarianeffekter. Genom att använda dessa effekter försöker investeraren att skapa en contrarianstrategi för överavkastning i sin aktieportfölj.</p><p>Studiens syfte är att undersöka contrarianstrategiers överavkastning på Stockholmsbörsen mellan 1994 och 2009 ur ett småspararperspektiv. För att resultat ska spegla en småsparares vardag på ett realistiskt sätt har hänsyn till beskattning, transaktionskostnader, utdelning och blankningsmöjligheter tagits. Vidare har även strategiernas avkastningsmöjligheter med avseende på börstrend undersökts. Avgränsningar för juridiska frågor kring skatt har gjorts.</p><p>Studien har genomförts med en kvantitativ ansats. Med hjälp av börsdata från de senaste 15 åren har 240 portföljer konstruerats med hjälp av fyra  contrarianstrategier: P/e-tals-, pris/substansvärde-, pris/utdelning- och prisförändringsstrategin. De tre första är nyckeltalsstrategier baserade på David Dremans investeringsfilosofi. Den fjärde strategin används tillsammans med en indexportfölj som jämförelsemått för att testa nyckeltalsstrategiernas överavkastningsmöjligheter.</p><p>Slutsatsen i studien är att Dremans nyckeltalsstrategier inte signifikant kan påvisas generera överavkastning gentemot jämförelseindex. Däremot är dessa bättre än ren prisförändringsstrategi. P/e-talsstrategin och pris/substansvärdesstrategin överavkastar signifikant gentemot prisförändringsstrategin. I studien påvisas även att contrarianstrategier med koppling till nyckeltal tenderar att prestera högre avkastning än index i perioder av nedgång och än i uppgångsperioder.</p>

Investerare, som använder trendstrategier, försöker tolka andra investerares över- eller underreaktioner på nytillkommen finansiell information. Överreaktioner på kort sikt och underreaktioner på lång sikt kan skapa rekyleffekter som kallas för contrarianeffekter. Genom att använda dessa effekter försöker investeraren att skapa en contrarianstrategi för överavkastning i sin aktieportfölj. Studiens syfte är att undersöka contrarianstrategiers överavkastning på Stockholmsbörsen mellan 1994 och 2009 ur ett småspararperspektiv. För att resultat ska spegla en småsparares vardag på ett realistiskt sätt har hänsyn till beskattning, transaktionskostnader, utdelning och blankningsmöjligheter tagits. Vidare har även strategiernas avkastningsmöjligheter med avseende på börstrend undersökts. Avgränsningar för juridiska frågor kring skatt har gjorts. Studien har genomförts med en kvantitativ ansats. Med hjälp av börsdata från de senaste 15 åren har 240 portföljer konstruerats med hjälp av fyra  contrarianstrategier: P/e-tals-, pris/substansvärde-, pris/utdelning- och prisförändringsstrategin. De tre första är nyckeltalsstrategier baserade på David Dremans investeringsfilosofi. Den fjärde strategin används tillsammans med en indexportfölj som jämförelsemått för att testa nyckeltalsstrategiernas överavkastningsmöjligheter. Slutsatsen i studien är att Dremans nyckeltalsstrategier inte signifikant kan påvisas generera överavkastning gentemot jämförelseindex. Däremot är dessa bättre än ren prisförändringsstrategi. P/e-talsstrategin och pris/substansvärdesstrategin överavkastar signifikant gentemot prisförändringsstrategin. I studien påvisas även att contrarianstrategier med koppling till nyckeltal tenderar att prestera högre avkastning än index i perioder av nedgång och än i uppgångsperioder.

The field of behavioural finance remains to be a major criticizer to the efficient market hypothesis, claiming all humans of being rational. Some argues for the lack of behavioural aspects of investors being a main cause to the financial crisis of 2008, due to tendencies of them following same investment paths. Understanding investors’ sights and approaches is important as behavioural differences can contribute to further enhancements in the financial markets. This study examines the approaches towards the financial markets of managers of actively managed mutual funds in Sweden. By interviewing six managers of actively managed mutual funds, representative conclusions could be drawn, although, not statistically significant as for the lack of supporting numbers of significance. Representatively for the participants in this thesis, the overall estimation of the markets is considered to be efficient to some extent, but do occasionally indicate for having flaws, of which the managers are taken advantage of. Behaving rationally was found to be representative when deciding what and when to invest. Confidence have been proven to be a common attribute among the managers influencing their decisions and investments. You obtain less without confidence than you would have with it. Although, too much confidence can be damageable. There is no point of thinking of hindsight as afterthoughts does not change your past decision. / Beteendefinansiering som ämne är än idag en stor del av kritiken mot den effektiva marknadshypotesen som antar att alla människor är rationella i sitt beteende. Vissa påstår att de bristande beteendemässiga aspekterna är nästintill en huvudanledning till varför finanskrisen 2008 blev som det blev på grund av tendensen av att flertalet investerare följer samma spår. Att förstå hur investerare ser och angriper finansiella marknader är viktigt då det vidare kan möjliggöra för förbättringar på dem marknaderna. Denna studie undersöker förvaltares angreppssätt mot marknader för aktivt förvaltade fonder i Sverige. Genom att intervjua sex förvaltare för aktivt förvaltade fonder har representativa slutsatser kunnat dras, dock inte signifikanta, då metodologin brister i signifikanta siffror som stöd. Respondenternas syn på marknaden antas vara effektiv överlag, men som emellanåt indikerar för ineffektivitet. Att bete sig rationellt resulterade även det för att vara representativt gällande i vad och när man ska investera. Självförtroende i det man som förvaltare sysslar med på en daglig basis är viktigt att ha och är bevisat, dock inte med signifikant stöd av siffror, vara ett gemensamt attribut bland förvaltarna. Har man inte självförtroende som fondförvaltare kan det leda till brister, likt om man har för gott sådant. Det är heller ingen idé att tänka på vad man borde göra i efterhand då sådana eftersläpande tankar inte kan påverka dåtida beslut.