Bakgrund Tekniken har utvecklats mycket under senaste åren, där artificiell intelligens (AI) har varit en betydelsefull komponent för att möjliggöra denna utveckling. Den artificiella intelligensen kan idag användas inom flera områden, däribland aktiemarknaden. På aktiemarknaden tas investeringsbeslut av bland annat privata investerare, gällande olika aktier och storlek på investeringar vilket påverkas av diverse beteendefaktor.  Syfte Denna studie syftar till att studera hur olika beteendefaktorer kan påverka privata investerares aktieköp och vilka samband som finns mellan privata investerare och deras förtroende för sig själv respektive för AI på aktiemarknaden. Metod Denna studie är baserad på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. För att samla in data har en enkätundersökning använts, vilken har besvarats av 119 respondenter. Den insamlade datan har sammanställts i SPSS och analyserats utifrån en korrelationsanalys, en bivariat regressionsanalys samt multivariata regressionsanalyser. Resultat Studiens resultat pekar på att det finns olika faktorer som påverkar privata investerares aktieköp, bland annat påverkar hur insatt respondenterna är i aktiemarknaden deras agerande. Utöver det har det framkommit ett samband mellan respondenternas ålder, utbildningsnivå, inkomst och deras förtroende för artificiell intelligens på aktiemarknaden. Slutligen framkommer det att förtroendet för sig själv och förtroendet för AI har ett signifikant samband. Slutsats I studien framkommer det att olika beteendefaktorer påverkar privata investerares aktieköp, där utbildningsnivå, hur insatt man är i aktiemarknaden och förtroendet för sig själv respektive AI är viktiga faktorer. Resultatet bekräftar även tidigare forskning och teorier. Studien anses vara relevant för banker och andra finansiella företag för att ge en överblick av tekniken och vilka som är benägna att använda den. / Background In recent years, technology has made significant advancements, with artificial intelligence (AI) playing a crucial role facilitating this progress. Artificial intelligence has become a pivotal component in various domains, including the stock market. In the stock market, investment decisions are made by private investors, among others, concerning different stocks and the size of investments, which are influenced by various behavioral factors. Purpose This study aims to investigate how various behavioral factors can influence private investors stock purchases and examine the relationship between private investors and their trust in themselves and in AI on the stock market. Methodology This study is based on a quantitative method with a deductive approach. To collect data, a survey has been employed, which has been completed by 119 respondents. The collected data has been analyzed using SPSS, and based on that, a correlation analysis, bivariate regression analysis, and multivariate regression analysis have been conducted. Result The results of this study indicate that there are various factors influencing private investors’ stock purchases, including the level of knowledge respondents possess about the stock market, which affects their behavior. Furthermore, a correlation has been found between respondents’ 6age, educational level, income, and their trust in artificial intelligence in the stock market. Lastly, it is evident that there is a significant relationship between self-confidence and trust in AI. Conclusion The study reveals that various behavioral factors influence private investors’ stock purchases, with education level, market knowledge, and trust being significant factors. The findings also confirm previous research and theories. The study is considered relevant for banks and other financial institutions as it provides an overview of the technology and identifies individuals inclined to adopt it.

Intresset för hållbara fonder har ökat kraftigt de senaste åren och idag investerar var fjärde person i denna typ av fond. Studiens syfte var att undersöka vilka psykologiska aspekter som påverkar vid investering i miljövänliga fonder, en underkategori till hållbara fonder. Detta har skett med stöd från ett flertal beslutsteorier samt teorier inom beteendefinansiering. Undersökningen har gjorts genom en kvantitativ metod med hjälp av enkäter, där en sambandsanalys gjordes genom korstabeller. Resultatet visade att altruism är en stark faktor till att människor väljer att investera miljövänligt. I övrigt har resultatet påvisat att motiven mellan investerare som sparar i miljövänliga fonder och investerare som sparar i konventionella fonder ur många aspekter är lika. / Sustainable mutual funds have increased with popularity during the past recent years. Presently, one in four people invests in this type of mutual funds. The aim with the following study was to examine which psychological factors have an impact on investment decisions in environmental funds. Specifically, looking into one of multiple subcategories of sustainable mutual funds. The study was made with support from several decision making theories and theories within behavioral finance. The study used surveying as a quantitative method with a context analysis by crosstabs. The results suggested that altruism is a strong factor towards one's choice to invest in environmental funds. The results also suggested that the motives between investors who invests in environmental funds and investors who choose to invest in traditional funds are similar in many aspects.

Purpose: The purpose of the study is to examine how psychological factors affect shareholders and investors, and see which gender differences there are in their investment decisions. Method: The survey was based on a quantitative method with elements of qualitative aspects in form of a questionnaire. The questionnaire were answered by investors and shareholders at various websites for stock investor. The survey consisted of a total of 13 questions with both open and closed answers. Theory: The survey focused on four elements within behavioral finance. These factors are overconfidence, herd behavior, anchoring and familiarity bias. The efficient market hypothesis suggests full rationality which is the opposite of what behavioral finance advocates. Conclusion: Psychological factors affect investors and shareholders in their investment decisions. More men than women considered themselves to be better than average which indicates that they have a stronger overconfidence. In terms of herd behavior the respondents did not show that they follow the group when they have their own information, however, the opposite appeared when they had imperfect information. Women were affected by herd behavior more than men were. Women were affected more than men regarding familiarity bias. Anchoring also proved that the factor had an influence on the respondents but it was not a major difference between men and women.

Cultural Finance är ett relativt nytt forskningsområde som belyser att kultur kan vara en nyckelfaktor till att förklara individers investeringsbeteende. Syftet med denna studie var att undersöka om kultur kan vara en förklarande faktor till individers investeringsbeteende.  En jämförandestudie genomfördes där svenska (n=124) och spanska (n=109) investerare undersöktes. Studien baserades på kvantitativa enkäter som publicerades i forum med inriktning på investeringar. Resultatet analyserades med hjälp av ett Mann Whitney U test i SPSS version 1.0.0.1275 för att testa om det går att urskilja skillnader i investeringsbeteende mellan Sverige och Spanien. Resultatet visade på att det gick att urskilja skillnader i investeringsbeteende i risktagande och individers motvilja att förlora pengar och att dessa skillnader kan bero på kultur. / Cultural Finance is a relatively new research area that highlights that culture can be a critical factor in explaining the investment behavior of individuals. The purpose of this study was to investigate whether culture can be an explanatory factor for individuals' investment behavior. A comparative study was conducted in which Swedish (n = 124) and Spanish (n = 109) investors were surveyed. The study was based on quantitative questionnaires published in forums focusing on investments. The results were analyzed using a Mann Whitney U test in SPSS version 1.0.0.1275 to test whether differences in investment behavior between Sweden and Spain can be discerned. The results showed that it was possible to discern differences in investment behavior in risk-taking and individuals' reluctance to lose money and that these differences may be due to culture.

The field of behavioural finance remains to be a major criticizer to the efficient market hypothesis, claiming all humans of being rational. Some argues for the lack of behavioural aspects of investors being a main cause to the financial crisis of 2008, due to tendencies of them following same investment paths. Understanding investors’ sights and approaches is important as behavioural differences can contribute to further enhancements in the financial markets. This study examines the approaches towards the financial markets of managers of actively managed mutual funds in Sweden. By interviewing six managers of actively managed mutual funds, representative conclusions could be drawn, although, not statistically significant as for the lack of supporting numbers of significance. Representatively for the participants in this thesis, the overall estimation of the markets is considered to be efficient to some extent, but do occasionally indicate for having flaws, of which the managers are taken advantage of. Behaving rationally was found to be representative when deciding what and when to invest. Confidence have been proven to be a common attribute among the managers influencing their decisions and investments. You obtain less without confidence than you would have with it. Although, too much confidence can be damageable. There is no point of thinking of hindsight as afterthoughts does not change your past decision. / Beteendefinansiering som ämne är än idag en stor del av kritiken mot den effektiva marknadshypotesen som antar att alla människor är rationella i sitt beteende. Vissa påstår att de bristande beteendemässiga aspekterna är nästintill en huvudanledning till varför finanskrisen 2008 blev som det blev på grund av tendensen av att flertalet investerare följer samma spår. Att förstå hur investerare ser och angriper finansiella marknader är viktigt då det vidare kan möjliggöra för förbättringar på dem marknaderna. Denna studie undersöker förvaltares angreppssätt mot marknader för aktivt förvaltade fonder i Sverige. Genom att intervjua sex förvaltare för aktivt förvaltade fonder har representativa slutsatser kunnat dras, dock inte signifikanta, då metodologin brister i signifikanta siffror som stöd. Respondenternas syn på marknaden antas vara effektiv överlag, men som emellanåt indikerar för ineffektivitet. Att bete sig rationellt resulterade även det för att vara representativt gällande i vad och när man ska investera. Självförtroende i det man som förvaltare sysslar med på en daglig basis är viktigt att ha och är bevisat, dock inte med signifikant stöd av siffror, vara ett gemensamt attribut bland förvaltarna. Har man inte självförtroende som fondförvaltare kan det leda till brister, likt om man har för gott sådant. Det är heller ingen idé att tänka på vad man borde göra i efterhand då sådana eftersläpande tankar inte kan påverka dåtida beslut.