I den här uppsatsen har användningen och betydelsen av ett utvalt antal översättningsekvivalenter av ord och fasta uttryck som betecknar ansiktsuttryck på svenska och mandarin studerats. Uppgiften närmades genom semistrukturerade intervjuer med modersmålstalare av svenska och mandarin, samt genom en korpusbaserad kollokationsundersökning. Analysmetoden Natural Semantic Metalanguage har använts för att beskriva det inre sinnestillståndet hos personer när de handlar på de sätt som orden och uttrycken beskriver, samt vilka känslor och tankar som tillskrivs dessa personer av dem som bevittnar handlingarna. Vissa intressanta skillnader mellan översättningsekvivalenterna har observerats.

I uppsatsen undersöks översättningsekvivalenter för de ryska konstruktionerna кто-кто, а och что-что, а i Russian National Corpus (RNC) för att komma åt deras språkspecificitet. Med hjälp av parallellkorpusar (engelsk-ryska, rysk-engelska, svensk-ryska, rysk-svenska) bestäms graden av språkspecificitet hos de ryska konstruktionerna i förhållande till engelska och svenska, med avseende på spridning och nollekvivalens som variabler på språkspecificitet. Resultaten visar att spridningen är stor i sju av åtta språkriktningar i korpusen; samt att nollekvivalens är den mest frekventa översättningsekvivalenten för кто-кто, а och что-что, а i fem (en majoritet) av språkriktningarna. Trots det mycket begränsade materialet har korpusanalysen gjort det möjligt att hitta tendenser för språkspecificitet hos båda konstruktionerna gentemot engelska och svenska, med avseende på spridning och nollekvivalens som variabler på språkspecificitet. Vid en jämförelse mellan språkriktningarna inom samma korpus påvisas även vissa skillnader: översättningar med ryska som målspråk förefaller besitta en högre grad av språkspecificitet än motsatt språkriktning; nollekvivalens är mycket frekventare som översättningsstrategi vid översättning till ryska, vid översättning till engelska och svenska används den knappt, översättaren försöker istället hitta motsvarande konstruktioner på målspråket. / This paper studies translation equivalents for the Russian constructions кто-кто, а and что-что, а in the Russian National Corpus (RNC) in order to access their language specificity. Using parallel corpora (English-Russian, Russian-English, Swedish-Russian, Russian-Swedish), the degree of language specificity of the Russian constructions visavis English and Swedish is determined, by relying on dispersion and zero equivalence as variables of language specificity. The results show that the dispersion is large in seven out of eight language directions in the corpus; and that zero equivalence is the most frequent translation equivalent of кто-кто, а and что-что, а in five (a majority of the) language directions. Despite the very limited material, the corpus analysis has made it possible to find tendencies for language specificity in both constructions towards English and Swedish, with regard to dispersion and zero equivalence as variables of language specificity. In a comparison between the language directions within the same corpus, certain differences can be discerned: translations with Russian as target language seem to possess a higher degree of language specificity than the opposite language direction; zero equivalence is much more frequent a translation strategy when translating into Russian, when translating into English and Swedish it is hardly used, the translator instead tries to find corresponding constructions in the target language.