Bakgrund: Övervikt och fetma är ett ökande folkhälsoproblem och sambandet med följdsjukdomar och hälsokonsekvenser tyder på vikten av tidig prevention. Övervikt debuterar ofta i tidig ålder och har en tendens att följa med i vuxenlivet. För att uppnå tidig prevention krävs att utarbetade metoder finns att tillgå samt att effekterna av dessa utvärderas och utvecklas.   Syfte: Syftet med studien var att jämföra skillnader hos överviktiga flickor och pojkar gällande total energiomsättning och fysisk aktivitetsnivå i åldrarna 14 – 17 år samt att undersöka fördelningen och genomsnittstiden av de skattade aktivitetsnivåerna mellan könen.   Metod: En retrospektiv studie där aktivitetsdagböcker från överviktiga remitterade ungdomar på pediatriska forskningslaboratoriet på Akademiska sjukhuset i Uppsala granskades. Urvalet bestod av 35 pojkar och 24 flickor med fyra dygns komplett ifyllda aktivitetsdagböcker.   Resultat: Studiens resultat visade att det fanns en statistisk signifikant skillnad gällande total energiomsättning och fysisk aktivitetsnivå mellan pojkar och flickor. Pojkar hade en högre energiomsättning än flickorna samt att de rapporterade en högre aktivitetsnivå genom självskattning. Fler pojkar, 17 %, jämfört med flickorna, 4 %, uppnådde rekommendationerna gällande fysisk aktivitet utifrån Nordiska näringsrekommendationer samt att pojkarna rapporterade fler antal skattade siffror och längre genomsnittstid på intensitetsnivåerna 6-8.   Slutsats: Skillnader mellan könen i åldersgruppen 14 – 17 år var påvisbara gällande självskattning av fysisk aktivitet. Aktivitetsnivån var generellt låg inom båda grupperna vilket tyder på att fler insatser krävs för att främja fysisk aktivitet som behandling av övervikt och fetma hos barn och ungdomar.

Övervikt eskalerar och problematiken förekommer världen över vilket påverkar folkhälsan negativt. Den gravida kvinnan med övervikt löper ökad risk för negativa hälsoeffekter på grund av sin övervikt och tendens finns till omedvetenhet hos kvinnan om de ökade risker som föreligger. I omvårdnaden av den gravida kvinnan med övervikt är kvinnans upplevelse betydande för vårdrelationen. Litteraturstudien genomfördes där syftet var att belysa kvinnans upplevelser av att vara överviktig i samband med sin graviditet. Litteraturstudiens resultat baseras på 11 vetenskapliga artiklar. Ur databearbetningens analys framkommer fyra teman: kvinnans upplevelse av sin gravida kropp, kvinnans upplevelse av riskfaktorer, kvinnans upplevelse av sin omgivning samt kvinnans upplevelse av hälso- och sjukvårdspersonal. Den gravida kvinnan med övervikt upplever en inre kamp och ständig medvetenhet om sin kroppsform. Det emotionella stödet efterfrågas och den gravida kvinnan med övervikt upplever brister hos hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens och möjlighet till stöd och kommunikation kring övervikt under graviditet. Brister i samtalsmetodik och kunskap om rådgivning föreligger vilket påverkar kvinnan med övervikt och hennes upplevelser av sin graviditet. Kvalitativ forskning kring kvinnans upplevelse är att rekommendera i vidare studier för att uppmärksamma problematiken. På så sätt kan det emotionella stödet och kommunikationen hos hälso- och sjukvårdspersonal i hälsofrämjande arbete av den gravida kvinnan med övervikt förbättras. / Obesity escalates and the problem is occurring worldwide which affects the public health. The pregnant woman with obesity is at increased risk of adverse health effects due to their obesity and the tendency is that the woman is unaware of the increased risks involved. In the care of the pregnant woman with obesity her experience of the health care relationship is significant. A literature study was conducted where the ambition was to highlight women's experiences of being overweight during the pregnancy. The literature study was based on 11 scientific articles. From the data analysis four themes showed up: the woman's perception of the pregnant body, the woman's perception of risk factors, the woman's perception of the environment and the woman's experience of the medical staff. The pregnant woman with obesity experiences an internal struggle and a constant awareness of their body shape. An emotional support is required and the pregnant women with obesity and her experiences deficiencies in the medical staff´s qualification and their opportunities to offer support and their communication about obesity in pregnancy. Deficiencies in counseling skills and knowledge of counseling and information exists which affects the woman with obesity and her perceptions of her pregnancy. Qualitative research on the woman's experience is recommended in further studies to highlight problems. Thus improve the emotional support and communication with health care professionals in the care of the pregnant woman with obesity.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt folkhälsoproblem som ökar världen över. Det kan leda till olika följdsjukdomar som påverkar den enskilda individen och samhället med ökande sjukvårdskostnader. Risken är även stor att individerna utsätts för stigma och diskriminering i vardagen. Syfte: Syftet var att undersöka hur övervikt och fetma påverkade individens upplevelse av sitt liv. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats och resultatet utgår ifrån Evans (2002) beskrivande analys och baseras på tolv originalartiklar.  Resultat: Litteraturstudien visar att övervikt och fetma är en begränsning för många samt känner flera ett missnöje med sig själva och sin kropp. Individerna nämner olika orsaker till viktuppgång som genetik, negativa känslor och sociokulturell påverkan. Hälsoproblem är vanligt förekommande och alla individer önskar att kunna gå ner i vikt. Att bli utsatt för stigma eller diskriminering är något de flesta upplevt och lider av. Många önskar också stöd och acceptans från närstående eller omgivningen men inte alla önskar sig stöd vid viktnedgång. Slutsats: Denna grupp av människor behöver mer stöd och hjälp mot övervikten och fetman. Sjukvården har mycket att arbeten med för att hjälpa personer med övervikt och fetma och vårdpersonalen behöver öka sin kunskap och förståelse om problemet.

Syftet med denna studie är att undersöka om övervikt kan påverka mäns och kvinnors arbetsmarknadsutfall, definierat som arbetslöner och arbetslöshet, på den svenska arbetsmarknaden samt om övervikten har en annan effekt hos individer med ett annat etniskt ursprung än svenskt. Huruvida det föreligger ett samband mellan övervikt och arbetslön, övervikt och arbetslöshet, om sambandet är genusdifferentierat samt om sambandet ser annorlunda ut för män och kvinnor med en eller två föräldrar med annat etniskt ursprung utgör studiens frågeställningar. Dessa frågeställningar prövas genom ett riksrepresentativt urval av Sveriges vuxna befolkning från Levnadsnivåundersökningen år 2000 (N=5142) där linjär- och logistisk analys används. Resultaten tyder på att övervikt inte har några negativa effekter på arbetslöner oavsett kön eller etnicitet. Däremot visar resultaten på att övervikt leder till större risk för arbetslöshet för kvinnorna. Interaktionen mellan övervikt och annat etniskt ursprung på arbetsmarknadsutfall kunde dock inte påvisas, kanske på grund av ett för litet urval. Detta gör att vi inte kan dra några slutsatser om effekter skiljer sig om man tar hänsyn till etnisk bakgrund.

Objective: The purpose of this study was to identify the contributing factors for overweight and obesity among children and adolescents based on a treating person perspective. A secondary purpose of this work was to describe the course of events if or when children and adolescents suffer from overweight and obesity are emitted to treatment, and what type of efforts that are deployed   Method: The study utilized a qualitative method. Six interviews were conducted with clinicians who had expertise in treating child and adolescent obesity. The data collection method consisted of semi-structured interviews.   Result: All respondents agreed that treatment of child and adolescent obesity needed to be individualized and adjusted to the child or young person's needs and abilities. The most influencing factors to the obesity problem were deemed to be the heritage and the environment. Half of the respondents feel that it was appropriate for some improvements in treatment, but these may not be implemented in the absence of resources. In order to solve the obesity problem, several efforts must be deployed at different levels in society.   Conclusion: Overweight and obesity among children and adolescents represents a complex public health problem. It is important to prevent and treat obesity among children before its transition to adult obesity when it is more difficult to treat.

Bakgrund: Övervikt är ett växande problem nationellt likaså internationellt. Trots detta genomför inte distriktssköterskan i Sverige samtal med personer med övervikt i tillräcklig omfattning. Distriktssköterskor undviker ibland samtal om övervikt då de inte vill kränka personen. Syfte: Att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av samtal med personer med övervikt på vårdcentral. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio distriktssköterskor. Kvalitativ manifest innehållsanalys tillämpades vid analysen. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier som beskriver informanternas erfarenheter: Förhålla sig rätt, Individen i centrum, Betydelsen av personens motivation och Att hjälpa och bekräfta. Distriktssköterskorna intog olika roller då samtalen genomfördes där rollen som förebild var betydande. Det var viktigt att samtala kring en persons övervikt men varsamhet krävdes då övervikten skulle nämnas. Samtalen var även viktiga att anpassa utefter personen med övervikt, vilket uppnåddes lättats då distriktssköterskorna använde sig av samtalsmetoden motiverande samtal. Vare sig personen med övervikt var motiverad eller omotiverad hade det stor betydelse för samspelet i samtalet med distriktssköterskan. Genom samtal kunde distriktssköterskorna förebygga sjukdomar, främja hälsan samt följa upp personerna för bästa omvårdnad. Slutsats: Oberoende av om distriktssköterskorna själva var smala, normalviktiga eller överviktiga anses rollen som förebild vara av betydelse vid samtalen. Då övervikt är ett växande problem är det ett viktigt område att föra samtal om där distriktsköterskorna bör föra samtalet individuellt anpassat för personen med övervikt.

No description available.

Bakgrund: Övervikt och fetma hos barn och ungdomar har ökat markant de senaste åren och situationen är allvarlig. Barn med övervikt och fetma löper större risk att utveckla bland annat hjärt-och kärlsjukdomar, men även självkänslan och självförtroendet påverkas negativt. Flera olika faktorer interagerar i utvecklingen av fetma hos barn.. Det handlar om arv, fysisk inaktivitet och en obalans i energiintaget. Andra betydande faktorer är socioekonomiska och psykologiska faktorer. Syfte: Syftet var att utöka kunskapen om hur det är att som barn leva med övervikt eller fetma. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar. Resultatet analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Analyser resulterade i sex olika kategorier: Kroppsuppfattning och självkännedom, Önskan om viktnedgång, Känslan av att vara utesluten, Påverkan på självkänslan och självförtroende, Brist på gemenskap och sökandet efter gemenskap samt Upplevelsen av stöd från familj och vänner. Slutsatser: De upplevelser som förekom frekvent i resultatet var att övervikt och fetma påverkar många barn negativt i deras vardag. De flesta blir retade av sina skolkamrater och/eller känner sig ensamma. Majoriteten har ett dåligt självförtroende och låg självkänsla på grund av sin övervikt och många har även en skev kroppsuppfattning. Detta gör att barnens vardag och sociala relationer påverkas negativt.

Övervikt klassas som en pandemi sedan 2012, och följderna av övervikt är skadliga för hälsan. Patienter söker ofta vården då hälsan börjar svikta till följd av övervikt. Syfte med denna studie var att belysa hur sjuksköterskan i sin yrkesroll och med sin omvårdnadskunskap kan påverka patienter till en livsstilsförändring, vilket en viktnedgång innebär. En litteraturstudie har gjorts, av 10 artiklar som valdes ut från artikelsökningar i CINAHL, PubMed samt PsykInfo. Manuella sökningar har gjorts. Kvalitetsgranskning med granskningsmallar av Polit och Beck (2012) är gjord av artiklar vilka ingår i studien. Resultatet visar att sjuksköterskan har en stor betydelse i patientens viktnedgång. Att stötta patienten till en ökad motivation leder till resultat i form av viktnedgång. Slutsatsen visaratt med utbildning i Motiverande samtal och kunskap om övervikt och dess följdsjukdomar, kan sjuksköterskan göra ett mycket bra och viktigt arbete, som leder till livsstilsförändring och en bestående viktnedgång hos den överviktige patienten.

Bakgrund: Prevalensen av människor som är överviktiga/drabbade av fetma ökar ständigt. Detta kan bero på förändrade levnadsvanor som gjort att människor idag äter allt mer onyttigt och den fysiska aktiviteten minskat, vilket i sin tur kan leda till övervikt och fetma. I tidigare forskning har lågkolhydratkost visat sig vara ett möjligt sätt att gå ner i vikt men fortsätter trots det vara ett kontroversiellt kostråd. Syfte: Att kartlägga effekter av interventioner baserade på lågkolhydratskost i jämförelse med lågfettkost bland personer med övervikt och fetma. Metod: Litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats har granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Påverkan på kroppsammansättning, fysiologiska effekter och övriga resultat var områden som framkom. Viss effekt av lågkolhydratkost kunde visas över tid i flera områden som bland annat vikt, BMI, midjemått, blodtryck, blodsocker och blodfetter.  Konklusion: Resultat i den genomförda litteraturstudien antyder att lågkolhydratkost kan ha effekt vid viktnedgång men även förbättra personers hälsa i form av sänkt blodtryck, sänkt blodsockervärde, triglyceridnivåer och ökat HDL. Effekten av enbart förändrade kostvanor är dock sannolikt inte tillräckligt för många personer.