Konsumtionen har under de senaste årtiondena ökat drastiskt. Till viss del kan den ökade konsumtionen förklaras i den ökade folkmängden i världen, men än mer är ökningen relaterad till att vi människor har förändrat vårt konsumtionsmönster. För att skapa en hållbar konsumtion krävs att konsumenterna handlar på ett mer miljömedvetet sätt. Marknadsföring är en av flera faktorer som har kommit att skuldsättas för jordens miljöförstöring. Mycket visar på att marknadsföringen spelat en central roll vid grundandet av den ohållbara konsumtionen och därmed också varit en stor bidragande faktor till miljöproblemen vi har idag. Även om marknadsföringen kan anses ha grundat för den ohållbara konsumtionen och varit en bidragande faktor till miljöproblemen som vi har idag, argumenterar forskare för att marknadsföringen på ett motsvarande sätt kan vara lösningen till miljöproblemen. I och med att samhället har kommit att bli allt mer miljömedvetet har en ökad press på de större företagen uppdagats. Det finns numera ett tryck från allmänheten om att företag skall vara miljövänliga och utveckla miljövänligare produkter för att bevara en renare, hälsosammare och en rikare miljö för konsumenterna och de nästkommande generationerna. Antalet företag som i dagsläget visar sitt engagemang för miljöfrågor upplever vi också har ökat. Detta engagemang yttrar sig delvis i företagens marknadsföring vilken benämns som ”grön marknadsföring” och definieras som ”en organisations insatser att bevara och därmed inte skada miljön genom design, prissättning, distribution och marknadsföring”. Ett verktyg inom den gröna marknadsföringen som används flitigt är ekologisk märkning. Ett företag som tillämpat och utvecklat ekologisk märkning i sitt sortiment är ICA som nyligen lanserade sitt ekologiska varumärke ICA I love eco. Den huvudsakliga frågan som vi ställer oss är huruvida reklambudskapet når konsumenterna. Vårt huvudsakliga syfte med studien är att redogöra för konsumenters uppfattningar kring ICA:s ekologiska reklamkampanj om ICA I love eco. De teoretiska huvudområdena som vi tillämpat för denna studie är: grön marknadsföring, kommunikationsprocessen, kommunikationskanaler, framgångsrik reklam, attityder och utvärdering av reklam. Studien har genomförts genom en surveyundersökning, detta eftersom vi ämnar göra är en form av marknadsundersökning där vi strävar efter att kunna standardisera informationen och använda mer än en metod för att samla in den. Vi genomförde även en förstudie i form av en intervju till vilken vi valde att tillämpa en kvalitativ metod. Syftet med förstudien handlade om tolka och uppfatta vilket budskap och syfte ICA hade med reklamkampanjen. Resultatet från studien visar att både personliga fördelar och miljömässiga fördelar skulle, med framgång, kunna framhävas genom reklamkommunikationen för att påverka fler kunder till att få en positiv respons till reklamen och varumärket. Detta skulle även kunna öka troligheten att kunder utför den avsiktliga handlingen med reklam och köper varor från ICA I love eco sortimentet.

Background: The hotel market has become undiversified and the competition has increased rapidly. At the same time the environment aspects has been given higher priority and the trend continues to extend. A green marketing strategi has proven profitable if the company achieve a high credibility. Problem definition: What factors are important for hotel companies to attain long term business survival trough a green marketing strategy? Purpose: The purpose with this paper is to, trough a case study of Scandic Hotels analyze and find the relationship between trustworthy environmental work and internal factors. Method: This study is based on both qualitative and quantitative research methods. The qualitative data has been gathered through interviews with five different levels of personel, both management and employee, within the company. The quantitative data has been gathered through a customer survey. Discussion: Scandic Hotels have a well defined and comprehensible internal marketing. The company integrate the enviromental aspect in to all levels of the organisation and have established a high credibility. The combination of high involved customers and a well defined internal marketing as a strategy results in long term survival for Scandic Hotels. Conclusion: On the very competitive and undiversified hotel market a green profile could be crucial for a long term survival. The factors that are important when trying to establish a green profile is to make sure that the internal marketing is integrated with both employees and mangement. A well working internal marketing insures that all communications are interaktive, the company allows new knowledge to remain in the organisation and the management ensures the motivation of the employees by listening to their suggestions and informing them of the resluts of the green work.

Syftet med denna studie är att beskriva och förklara eventuella samband mellan miljömedvetet beteende, uppfattad konsumentpåverkan och val och uppfattning av elbolag, samt hur informanterna uppfattade sitt elbolags marknadskommunikation. Kvantitativ metod tillämpades, där 273 informanter svarade på en enkät. Ett bekvämlighetsurval gjordes bland studenter på Högskolan Väst. Data analyserades i SPSS, där bland annat en faktoranalys, Pearson korrelationsanalys och T-test användes. Teoriavsnittet behandlade teorier och tidigare forskning gjort kring marknadskommunikation, gröna marknadsföring, den gröna konsumenten, den gröna konsumentens köpprocess samt grön marknadsföring inom grön el. Studien fann ett starkt linjärt signifikant samband mellan miljömedvetet konsumentbeteende och val och uppfattning av elbolag. Vidare fanns det ett samband mellan ålder och miljömedvetet beteende. Ju äldre informanterna var desto mer miljömedvetet beteende hade dem. Det fanns dessutom en signifikant skillnad mellan kvinnor och män. Kvinnliga informanterna hade i genomsnitt ett mer miljömedvetet beteende än manliga informanterna. Sambandet i ålder och skillnaderna i könen hittades dock inte vad gäller informanters val och uppfattning av elbolag. Vidare fann studien att informanter i hög grad ansåg att de med sitt konsumentbeteende kunder påverka omgivningen i en positiv riktning. Det fanns ett signifikant samband mellan val och uppfattning av elbolag och uppfattad konsumentpåverkan. Ju mer informanterna ansåg att de med sitt konsumentbeteende kan påverka omgivningen desto mer påverkade detta deras val och uppfattning av elbolag. Kvinnor tänker i genomsnitt mer på hur produkter de köper påverkar miljön och andra människor än de manliga informanterna. Vad gäller informanternas uppfattning av deras elbolags marknadskommunikation ansåg dessa att den var bristfällig. Då tidigare forskning påvisat att studenter kan vara en bra målgrupp för elbolag som säljer grön energi och då även denna studie uppvisat på att informanterna i hög grad ansåg att de med sitt konsumentbeteende kan påverka sin omgivning drar vi slutsatsen att studenter kan vara en bra målgrupp för elbolagen med grön marknadsföring. Dock bör det primära fokuset för elbolagen i deras marknadskommunikation ligga på priset, då informanterna uppgett att de skulle föredrar grön el om priset var detsamma som de mindre miljövänliga alternativen. Vidare forskning inom detta problemområde krävas för att fastställa om så verkligen är fallet. Vi rekommenderar att framtid forskning bör använda sig av ett sannolikhetsurval, vilket skulle möjliggöra en generalisering av resultaten.

Denna uppsats handlar om hur dagens klimatsituation har blivit enmarknadsföringsfråga. Företag kan positionera sig som det gröna och medvetnaalternativet och på så sätt attrahera nya kunder. Det denna uppsats vill undersöka är omdenna trend även har nått en bransch som inte är lika förknippad med miljöproblem. Idetta fall valdes hamburgerrestaurangen Max för att undersöka detta. Företaget har enomfattande miljösatsning och frågan var om denna satsning var ämnad för att attraheranya kunder och om miljövänlighet var något som prioriteras vid val av restaurang. Deviktigaste anledningarna till miljöarbetet var företagets egen vilja till förändring samt föratt undvika en framtida konkurrenssituation. Resultaten visar också på att detta inte är enbransch där miljövänlighet är prioriterat bland konsumenterna.

Bakgrund: En marknad för ekologiska livsmedel har vuxit fram bland annat genom att konsumenter vill vara med och bidra till att skydda miljön. Flertalet livsmedelsbutiker har idag ekologiska livsmedel på sina butikshyllor, men långt ifrån alla kunder väljer att köpa dessa. Därför kan det vara en utmaning för dagligvaruhandeln att framgångsrikt marknadsföra det ekologiska sortimentet.Syfte: Syftet med den här studien är att ta reda på hur dagligvaruhandeln arbetar för att marknadsföra det ekologiska sortimentet. Därutöver ska denna studie utreda kring de drivkrafter och hinder som dagligvaruhandeln kan identifiera gällande dess markandsföring och försäljning av ekologiska livsmedel.Design/metod: Denna studie utgår från en deduktiv ansats. All empirisk data är insamlad från sju stycken intervjuer där respondenterna är butikschefer i varsin livsmedelsbutik. Livsmedelsbutikerna är belägna i Borås och dess närområden.Resultat: Den generella slutsatsen som vi kan dra av vår studie är att det har visat sig att flertalet marknadsföringstekniker inom dagligvaruhandeln är gemensamma bland våra respondenters livsmedelsbutiker. Däremot använder inte alla livsmedelsbutiker exakt samma uppsättning marknadsföringstekniker och inte heller i samma utsträckning. Drivkrafter gällande dagligvaruhandelns försäljning av ekologiska livsmedel har bland annat visat sig vara positiva hälsoeffekter och miljöintresse hos konsumenter. Samtidigt har hinder gällande dagligvaruhandelns försäljning bland annat visat sig vara okunskap hos konsument och högt pris.Originalitet/värde: Denna studie visar hur livsmedelsbutiker arbetar för att främja den ekologiska livsmedelsförsäljningen. Kunskap som tillförs i vår studie kan användas för framtida forskning inom ämnen som berör marknadsföring och försäljning av ekologiska livsmedel inom dagligvaruhandeln. / Background: Consumers want to be involved and help to protect the environment. A reason for this is that a market for ecological products has grown by. Today, most of the conventional stores in the FMCG sector have ecological products on their store shelves, but far from all customers choose to buy these. Therefore, it can be a challenge for the stores in the FMCG sector to successfully market the ecological assortment.Purpose: The purpose of this study is to find out how stores in the FMCG sector work to promote their ecological assortment. In addition, this study identifies the possible motivations and resistance regarding the marketing and the sales of ecological products from the FMCG sector perspective.Design/methodology/approach: This is a Swedish study based on a deductive approach. The empirical data is collected from seven interviews with respondents who are store managers in each grocery store. The stores are located in Borås and the neighboring areas.Findings: The general conclusion we draw from this study is that most marketing techniques in the FMCG sector are common among our respondents' respective stores. However, not everyone uses exactly the same set of marketing techniques, nor to the same extent. Positive health effects and environmental interest of consumers have shown to be motivating consumers mostly. Resistance including proven high price and lack of knowledge of consumers has proved the most sensitive.Originality/value: This study shows how stores in the FMCG sector are working to market the ecological sales. Knowledge from our study can be used for future research in subjects related to ecological sales for stores in the FMCG sector.

Den senaste tiden har miljödebatten vuxit sig stor och den kopplas allt mer samman till det ohållbara konsumtionssamhället som vi lever i idag. Modeindustrin utgör en stor del i den ohållbara utvecklingen av samhället och genom ett hållbarhetsengagemang börjar många modeföretag försöka få bukt på miljöproblemet och flera andra sammanhängande globala problem. I samband med detta har det gröna marknadsföringskonceptet fått ett uppsving bland modeföretagen och företagen har börjat anamma slow fashion konceptet. Denna miljödebatt i relation till klädkonsumtion är ett väldigt viktigt ämne som behöver tas på största allvar. Med grund i denna problemdiskussion är syftet med studien att analysera grön marknadsföringsstrategi inom modebranschen och därmed bidra med kunskap och djupare förståelse för ämnet. För att utföra undersökningen har studien antagit ett företagsperspektiv och analyserat kring Åhléns och Filippa Ks hållbarhetsarbete och deras gröna marknadsföringsstrategier. Studiens frågeställningar är ”Hur arbetar Åhléns och Filippa K med hållbarhet inom deras verksamhet?” och ”Vilka likheter och skillnader går det att urskilja i företagens gröna marknadsföringsstrategi?”. Studien baserades på modellen ”The Marketing Triangle” och för att erhålla olika perspektiv av respektive företaget har därför en kvalitativ metod med en deduktiv ansats varit till grund. Det utfördes både intervjuer med respektive företag samt en personalundersökning genom ”Mystery shopping” metoden. Studien påvisade att företagen arbetar omsorgsfullt med hållbarhet inom företagen och att det finns flera likheter än skillnader i företagens gröna marknadsföringsstrategi vilket troligtvis bland annat har att göra med att de ingår i samma koncern. Utifrån ett realistiskt perspektiv har företagen en beblandning av de olika strategierna i ”The Green Marketing Strategy Matrix” och de består inte endast av en enda strategi från modellen. En skillnad i företagens marknadsföringsstrategi är att de har olika syften när de kommunicerar via marknadskommunikationen, medan Åhléns vill framhäva miljöaspekterna väljer Filippa K att avstå ifrån det. Personalundersökningen som innefattade observation av kommunikationen i butikerna påvisade att båda företagen bör arbeta mer med den interna marknadsföringen. Slutdiskussionen av studien tyder på att det för båda företagen finns brister i deras gröna arbete och det går därför att ifrågasätta hur pass miljöetiskt deras arbete är inom produktionskedjan. Det går även att konstatera att modeparadoxen är vad som hindrar arbetet mot ett hållbart konsumtionssamhälle. Som en avslutande ståndpunkt förklaras det att för att åstadkomma förändringar och bidra till ett hållbart samhälle behöver alla vi ta vårt eget ansvar.

Studien syftar till att undersöka hur företag kan utforma sin gröna marknadsföring för att skapa förtroende för att en produkt kan räknas som ekologisk trots att ekocertifikat saknas.   Den teoretiska referensramen inbegriper två verktyg inom grön marknadsföring, nämligen grön kommunikation och ett grönt varumärke. Dessa verktyg används enligt teorin för att underlätta kundens evaluering över huruvida en produkt kan kategoriseras som grön eller konventionell. För att undersöka detta var en kvalitativ metod mest lämpad. För att kunna fördjupa förståelsen valdes en flerfaldig fallstudie. Den empiriska undersökningen är utförd på två företag, nämligen Ekoleko och Ekotjusigt. För att nå empirisk mättnad valdes det att studien skulle kompletteras med observationer av sju aktörer inom branschen och deras kommunicerade marknadsföring.   I analysen jämförs primärdatan med studiens teoretiska referensram, och det är denna analys som har lagt grunden för studiens slutsatser. I studiens slutsatser konkluderas det att företagets gröna kommunikation och gröna varumärke kan samverka för att skapa förtroende. Genom att kommunicera detaljerad och transparent information som är baserad på kundens värde av produktgruppen kan företagets gröna varumärke stärkas och en kontrollfunktion skapas som i sin tur kan legitimera och skapa förtroende för företagets kommunicerade marknadsföring. Tillsammans skapar de båda verktygen ett likartat värde som ekocertifikat.

In the societies of today there is a commercial requirement that companies take social responsibility. Companies that does not market their sustainability initiatives risk losing their competitiveness and thereby lose market shares. Many companies are therefore engaged in environmental- and societal issues and use them in their marketing. Problems arise when this kind of requirement on companies makes some actor takes shortcuts to appear more environmentally friendly than they really are, by using embellished and empty claims, which leads to a diminishing trust in green and sustainable products. A company portraying their CSR-work as better than it is called Greenwashing, which is what is underlying this paper. This study means to examine how companies communicate their environmental responsibility, how the communication is received by external stakeholders and if Greenwashing can be perceived. Guidelines for how to communicate green marketing will also be discussed.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken inverkan grön marknadsföring har påkonsumenter i deras val av produkt gällande livsmedel. Genom att undersöka fem olika aspekter inomgrön marknadsföring ämnar studien att ge mer insikt i hur konsumenter kan påverkas i både positivoch negativ riktning. Detta för att utöka förståelsen inom ämnet, vilket i sin tur kan vara till hjälp förmarknadsförare inom livsmedelsindustrin. Frågeställning: Vilken inverkan har grön marknadsföring på konsumenters val avlivsmedelsprodukter? Metod: Studien är utformad med en deduktiv ansats där fem hypoteser inom fem olika kategorierinom grön marknadsföring tagits fram. Gemensamt för hypoteserna är att respondenternas attitydoch köpbeteenden gentemot de fem aspekterna undersöks. Det kan alltså sägas att attityd ochköpbeteende fungerar som beroende variabler och de fem kategorierna inom grön marknadsföringsom oberoende variabler. Insamlingen av data har skett genom ett fiktivt fältexperiment genomförtmed hjälp av scenarion i form av cases. Tre olika enkäter har skickats ut till författarnas nätverk, därsvaren i de tre grupperna har jämförts mot varandra för att se hur konsumenter påverkas annorlundaberoende hur kommunikationen är utformad. Data analyseras sedan med hjälp av att mäta sambandoch variationer i form av ANOVA-analys och regressionsanalys. Slutsats: Studien har lyckats fastställa 5 hypoteser, där 3 hypoteser kunnat bekräftas fullt ut medan 2hypoteser kunnat bekräftas till viss del. Till att börja med har det bevisats att miljömärkningar har enpositiv effekt på konsumenter, oavsett om de känner igen miljömärkningen eller inte. Däremot synsen stor risk kopplad till att nyttja icke genuina miljömärkningar, vilket med hjälp av den starkaspridningskraft som finns med word of mouth kan skada ett varumärkes legitimitet. På samma sättkan även positiva budskap stärka ett varumärke, dels genom word of mouth, men även genom attanvända sig av så kallade influencers där det påvisas att dennes miljökoppling är av stor vikt för attstärka trovärdigheten. Till sist konstateras det även att konsumentens engagemang till att konsumeramiljövänligt spelar stor roll för hur de påverkas av emotionella och rationellamarknadsföringsbudskap, där högt miljöengagerade konsumenter tenderar att påverkas i hög grad avrationella budskap, medan lågt miljöengagerade konsumenter saknar motivation för att bearbetarationella budskap. Istället kan kombinerade budskap användas väl för större populationer där gradenav miljöengagemang varierar.

The climate question is one of the major questions in society and consumers today expect cooperates to take responsibilities that help the environment. One of the industries that consumers have misbeliefs in when it comes to green marketing and green products is the fast-food industry. Because of the misbeliefs from the consumers, the fast-food chains need to increase their green alternatives and their green marketing. The aim of this study is therefore to study and highlight how green marketing is used by companies in the fast-food industry to position themselves in the market. In addition, we also intend to investigate how and if green marketing affects the consumers’ brand perception and purchasing behavior. To examine this purpose a mix of both qualitative and quantitative methods is used. The qualitative method is analyzing commercials from the fast-food chains and observations in their restaurants to see how they use green marketing. The quantitative method is a web survey with 71 responses to see how the consumer perceived the brand of the fast-food chains. The result showes that the fast-food chains do similar initiatives for the environment, but it differs how consumers perceived their brand as green or not. / Problemdiskussion: Miljöfrågorna är idag dominerande i samhället och konsumenterna förväntar sig att företag därför tar mer ansvar för miljön. Snabbmatsindustrin har varit i blåsväder gällande miljö-och hållbarhetsarbete och på så sätt fått en yttre press att arbeta mer miljövänligt därför har de börjat ta mer ansvar och marknadsför mer gröna produkter och hållbarhetsarbete. Samtidigt finns det en misstro från konsumenterna om trovärdigheten i dessa gröna budskap. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och synliggöra hur grön marknadsföring används av företag inom snabbmatsindustrin för att positionera sig på marknaden. Dessutom ämnar vi även att undersöka hur och om den gröna marknadsföringen påverkar konsumentens varumärkesuppfattning och köpbeteende. Metod: Denna studie bygger på både kvalitativa och kvantitativa metoder. De kvalitativa metoderna bestod av innehållsanalys av reklamfilmer från två snabbmatsrestauranger i Sverige och observationer i restauranger. Den insamlade datan har vidare stärkts med fakta från respektive företags hållbarhetsrapporter. Den kvantitativa delen bestod av en enkätundersökning och hade som syfte att förstå hur konsumenterna uppfattar fallföretagens varumärke. Slutsats: Utifrån resultaten av studien går det att konstatera att företagen gör miljömässiga initiativ för att förbättra sin image. De båda fokuserar på teman som mat och miljö där båda använder sig av likvärdiga satsningar såsom vegetariska rätter och självbeställlningskassor. Däremot var det stor skillnad på hur konsumenterna uppfattar dessa två varumärken. De likartade verksamheterna använder sig av olika strategier för att kommunicera sitt gröna budskap som i sin tur positionerar varumärket från ett konsumentperspektiv.