Inom hälso- och sjukvården används stora mängder plast i allt från medicinska instrument till mat- och dryckesservering samt lokalvård. Plasten besitter egenskapersom både bidrar till att upprätthålla höga hygienkrav och skyddar mot livshotande virus. Stora mängder engångsplastprodukter används både eftersom det förenklarmaterialhantering för vårdpersonal samt eftersom flergångsprodukter ofta förknippas med infektionsrisker. Majoriteten av hälso- och sjukvårdens plastavfall förbrännsdäremot efter användning, vilket bidrar till ökade klimatförändringar och begränsarmöjligheterna att uppnå globala hållbarhetsmål. Då plasten anses nödvändig inomexempelvis sjukvården kan den inte helt fasas ut, däremot behöver materialåtervinningen öka. Ett hinder för återvinning är att plastavfallet potentiellt kan vara kontaminerat av läkemedel, kroppsvätskor eller smittförande ämnen som riskerar att vara hälso- ochmiljöskadliga. Plastavfall som blir kontaminerat kräver därför separat hantering frånövrigt avfall och ofta är det osäkert om avfallet är kontaminerat eller inte. Dennastudie ämnade att undersöka hur engångsplastprodukter hanteras inom hälso- ochsjukvården samt eventuella möjligheter och hinder för att skapa mer cirkulära plastflöden genom ökad materialåtervinning. Detta genom en kombination av en litteraturstudie och en fallstudie där möjliga åtgärder identifierades. Fallstudien genomfördes på lungmottagningen och kirurgavdelningen vid Gävle sjukhus där informationfrämst samlades in genom observationer och personlig kommunikation. Studien omfattar även en granskning av de besökta verksamheternas inköpsstatistik för att identifiera vilka plasttyper som förekommer i deras produkter. Resultatet tyder på att åtgärder för att underlätta en effektiv materialåtervinning avsjukvårdsplast kräver samarbete mellan aktörer i olika delar av produktens värdekedja, från de tillverkare som designar produkterna till de återvinnare som hanteraravfallet. För de besökta verksamheterna på Gävle sjukhus är några av de största hindren relaterade till platsbrist för utökad avfallssortering samt en stor variation av olikaplasttyper och material i de produkter som används. Slutsatser som kan dras är atten mer grundlig sammanställning av materialsammansättning i produkterna än densom återfinns i denna studie och en nära dialog med återvinnare krävs, för att implementera åtgärder för utökad materialåtervinning. En ökad utsortering av plastavfallfrån hälso- och sjukvården anses vara möjlig, men olika åtgärder kan krävas för olikatyper av plastavfall. / The healthcare sector consumes large amounts of plastic for different applications,from medical instruments to food and beverage service and facility maintenance.The properties of the plastics contribute to maintaining high hygiene standards andprovide protection against life-threatening viruses. Large quantities of single-useplastic products are used because it simplifies the work of healthcare staff and because reusable products are often associated with risks of infection. The majority ofplastic waste within healthcare is incinerated after use, which contributes to increased climate change and limits the opportunities to achieve global goals of sustainability. Since plastic is considered necessary within the healthcare sector, it cannot be completely phased out but the material recycling needs to be increased.  One obstacle to recycling is that the plastic waste can potentially be contaminated bypharmaceuticals, body fluids or infectious substances that risk being harmful tohealth and the environment. Contaminated plastic waste therefore requires separatehandling from other waste and it is often uncertain whether the waste is contaminated or not. This study aimed to investigate how single-use plastic products aremanaged within healthcare and potential opportunities and obstacles to create morecircular plastic flows through increased material recycling. This was done through acombination of a literature review and a case study where possible measures wereidentified. The case study was conducted at the Lung Department and the SurgeryDepartment at the Hospital of Gävle, where information was primarily collectedthrough a series of observations and personal communication. The study also includes an investigation of the purchasing statistics of the visited departments in orderto identify the types of plastic found in their products.  The results indicate that measures to facilitate an efficient material recycling ofhealthcare plastic require cooperation between actors in different parts of theproduct's value chain, from the manufacturers who design the products to the recyclers who handle the waste. For the visited departments at the Hospital of Gävle,some of the biggest obstacles are related to a lack of space for expanded waste sorting as well as a large variety of different types of plastic and materials in the productsused. Conclusions that can be drawn are that a more thorough compilation of material composition in the products than that found in this study, and a close dialoguewith recyclers, are required to implement measures for increased material recycling. An increased sorting of plastic waste from healthcare is considered possible,but different measures may be required for different types of plastic waste.

För att kunna uppnå de tuffare materialåtervinningsmålen som börjar gälla i Sverige år 2020 måste utsorteringen av bland annat plast-, papper- och metallförpackningar öka. Hushållsavfall beskrivs som en av de mest miljöpåverkande kategorin av avfall men samtidigt den kategori där det finns mest potential för förbättringar genom bättre hantering. Plockanalyser från 67 procent av Sveriges kommuner mellan åren 2013 och 2016 visar att ett svenskt villahushålls restavfall innehåller 34,5 procent förpackningar och returpapper som skulle kunna sorteras ut för materialåtervinning. Ett sätt att öka utsorteringen av producentansvarsmaterial från restavfallet och då kunna uppnå materialåtervinningsmålen är att kommuner erbjuder enklare samt ökad service i form av källsortering närmare hushållen. Tidigare studier har jämfört systemen optisk sortering och fyrfackskärl, som båda innebär källsortering närmare hushållen, med det vanligaste systemet i Sverige idag, tvåkärl, som inte innebär en ökad service genom kvalitativa metoder. Systemen har inte jämförts med kvantitativa metoder utifrån ekonomi eller miljö och inte heller med ett nytt koncept som heter Kvartersnära insamling. Den här rapporten har därför jämfört de fyra systemen utifrån aspekterna miljö och ekonomi med hjälp av verktygen livscykel- och livscykelkostnadsanalys som applicerades i ett område i Kristinehamns kommun för att på så sätt komma närmare verkligheten. Resultatet visar att systemet kvartersnära insamling har lägst miljöpåverkan i de undersökta miljöpåverkanskategorierna och därefter fyrfackskärl, optisk sortering och högst miljöpåverkan har systemet tvåkärl utifrån förutsättningarna och antagandena som har applicerats i studien. Livscykelanalysen visar att miljönyttan med materialåtervinningen överväger konsekvenserna av ökade transporter. Systemet med lägst livscykelkostnad är tvåkärl och sedan kvartersnära insamling, optisk sortering och dyrast livscykelkostnad har fyrfackskärl utifrån antaganden och de förutsättningar som använts i studien. En slutsats från rapporten är att det är viktigt att även undersöka andra aspekter förutom ekonomi och miljö vid val av insamlingssystem då resultatet till stor del beror på andra aspekter bland annat användarens uppfattning om systemet. / To achieve the stricter material recycling goals in Sweden in 2020 plastic-, metallic- and paper packages need to be better sorted from the household waste. Household waste might have the highest environmental impact compared with other sorts of waste but household waste has the highest potential to lower its impact. Waste pick-up analysis from 67 percent of Sweden's municipalities between 2013 and 2016 show that a Swedish household waste contains 34.5 percent packaging and recycled paper that could be sorted for recycling. The producers of that material have the responsibility to collect it but it does not work as well as planned because of different circumstances. One way to increase the recycling of the material from the household waste and then achieve the material recycling goals is that municipalities offer simpler and increased service in the form of source sorting closer to the households. Previous studies have compared the systems of optical sorting and multi compartment bin, which offer separation at sources closer to the households. Moreover, those systems have been compared with the most common system in Sweden today, two bins, which do not involve increased service. The systems have not been compared with quantitative methods based on economics or the environment, nor with a new concept called district collection. This report has compared the four systems. The aspects that have been compared are the environmental aspects and economical aspects by using the tools lifecycle assessment and lifecycle cost assessment. Moreover, the systems have been fictive studied in an area in the municipality of Kristinehamn, in order to get closer to reality. The results indicate that the collection system district collection had the lowest environmental impact followed by multi compartment bin and then optical sorting. Moreover, the system with two bins has the highest impact in the studied environmental impact categories according to the assumptions that have been applied in the study. The lifecycle assessment indicates that the benefits with material recycling is higher than the environmental impacts of increased transportation. The system with lowest lifecycle cost is the system with two bins and then the district collection. The system with highest lifecycle cost is the system optical sorting and the system with the second highest cost is multi compartment bin according to the assumptions that have been applied in the study. One conclusion from the study is that it is important to investigate more aspects than environmental impact and costs when to decide collection system. It is because the results depends on the other aspects as well like the users experience about the system.

Idag är klädindustrin beroende av icke förnybara resurser och dess negativa miljöpåverkan äventyrar den ekologiska hållbarheten. Vidare förväntas klädproduktionen att tredubblas fram till år 2050 vilket kommer påverka tillgången av råmaterial. Det är således resursslöseri att slänga kläder och en ny affärsmodell för industrin är nödvändig. Cirkulär ekonomi är ett system som verkar inom planetens gränser via ett slutet flöde av material och energi i flera cykler. Ekologisk hållbarhet är därför relevant redan under utvecklingen av funktionskläder där designprocesen har en avgörande roll. Utmärkande för funktionskläder är att de ställs inför höga krav då materialen ska skydda användaren i olika förhållanden. Syftet med detta arbete är att undersöka och beskriva de ekologiska aspekterna vid produktutvecklingen av funktionskläder. Detta med hänsyn taget till cirkulär ekonomi samt materialval. Projektets teoretiska referensram och problematisering grundas i litteraturstudier via informationssökning på olika databaser. Vidare har insamling av data skett genom intervjuer med olika respondenter samt publicerade dokument från valda organisationer. Studiens resultat visar att design för kvalitet och lång livslängd är grundläggande i det cirkulära flödet och strävan efter monomaterial är essentiell för materialåtervinningen. Det finns däremot utmaningar i att välja rätt material för rätt sammanhang och användningsområde berörande funktionskläder. Framtidens produktutveckling av funktionskläder bör riktas mot att vara bättre ur alla ekologiska hållbarhetsaspekter och övergången mot en cirkulär affärsmodell verkar vara oundviklig. / Today’s clothing industry is heavily reliant on non-renweable resources and the use is venturing the ecological sustainability. The clothing industry is set to expand threefold by year 2050 which will affect the supply of raw materials. It is considered a waste of resources to throw away clothes and therefor a new business model is necessesary to incorporate. A circular economy is a model which operates wihin the boundaries of our planet through a closed loop of materials and energy in multiple cycles. Ecological sustainability is therefore relevant during the development of functional clothing, where the design process is a key step. The characteristics of functional clothing are the increased requirements of used materials. This is to protect the user in various weather conditions. The purpose of this study is to explore and describe the ecological aspects of product development for functional clothing. This is in regard to circular economy and choice of materials. The project’s backround and theoretical frame of reference has its basis in litterature studies which derive from information search on various databases. Further information has been gathered by conducting interviews with different respondents aswell as published documents from chosen organisations. Results from the study shows that design for quality and durability are cornerstones of achieving a circular flow. Another important aspect is to aim for an increased usage of monomaterials due to the means of recycling. There are however challenges associated with choosing suitable materials for the correct area of application in relation to functional clothing. The future of product development for functional clothing is to focus on creating clothes that are better in all ecological aspects. The transition towards a circular business model seems to be inevitable.