Titel: Redovisningskonsulternas arbete - hur har det påverkats av revisionspliktens avskaffande? Nivå: Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi, redovisning och revision, 15 Hp, FÖA300 Författare: Jenny Barkman Lövdal, Maarit Jansson, Cholticha Pruekwatcharakun Handledare: Ulla Pettersson  Datum: 31 maj 2012 Problemformulering: Revision har genomgått lagändringar under en lång tid och kravet på kunskap om revision har ändrats i takt med detta. År 2010 infördes en lagstiftning om avskaffande av revisionsplikt för små bolag i Sverige, vilket ökade efterfrågan på redovisningskonsulter. För att ta redan på vilka konsekvenser det fört med sig har följande frågor formulerats: Har redovisningskonsulternas uppdrag ökat i antal och omfattning?  Har branschorganisationerna SRF och FAR påverkat kompetenskravet på redovisningskonsulterna?  Har kontrollen av redovisningskonsulternas kunskap och arbete ändrats? Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur de valda redovisningskonsulterna anser att avskaffandet av revisionsplikten påverkat deras uppdrag, arbetsuppgifter, kunskapskrav och kontrollen av detta. Delsyftet med studien är att ta redan på hur SRF och FAR, men även de valda revisorerna uppfattar förändringarna av avskaffandet av revisionsplikten i avseende redovisningskonsultens uppdrag. Metod: Genom att studera teori och insamlad data från både personliga och nätbaserade intervjuer får vi en kvalitativ undersökning som leder till pålitliga och relevanta slutsatser.  Empiri: Intervjusvaren vi fått från redovisningskonsulter, revisorer och representanter för branschorganisationen presenteras genom en sammanställning för varje yrkesgrupp. Slutsats: Vår slutsats är att det är för tidigt att uttala sig om hur vida redovisningskonsulternas uppdrag har ökat i antal och omfattning, att branschorganisationerna har påverkat kompetenskravet genom införandet avReko och auktorisationer och att kontrollen av redovisningskonsulternas kunskap och arbete har ökat. Nyckelord: Redovisningskonsult, revisor och revisionspliktens avskaffande. / Title: The accounting consultants work - how has it been influenced by the abolition of audit requirement? Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration, accounting and auditing, 15 ECTS, FÖA300 Author: Jenny Barkman Lövdal, Maarit Jansson, Cholticha Pruekwatcharakun Supervisor: Ulla Pettersson Date:  31st May 2012 Problem description: The audit has undergone changes in the law during a period of time. The essential knowledge of the auditor would be changed based on the law changes. The law that carried out recently (2010) through the abolition of mandatory auditing for small companies in Sweden, increasing demand on accounting consultants. To find out which are entailed consequences, the following questions are formulated: Have the accounting consultants assignments increased in quantity and scope?  Have the professional institutes of SRF and FAR influenced knowledge requirement for the accounting consultants? Has the control of the accounting consultant's knowledge and work changed? Purpose: The main purpose of this paper is to investigate how the selected accounting consultant’s consider that the abolition of the audit requirement has affected theirs knowledge and work, as well as the control of those. The aim of this study is to find out not only how the selected auditors but also how SRF and FAR perceive the changes of the abolition of the audit requirement considering on accounting consultant's duties. Method: A qualitative research is used to study various theories. Collecting data from questionnaires and interviews lead to find out reliable and relevant conclusions. Empirical: A statement of each occupational group will present the answers that are collected from accounting consultants, auditors and the representatives of the professional institute. Conclusion: It is too early to express an opinion regarding an increase of assignments for accounting consultants. The professional institutes of SRF and FAR have affected the skill requirements for the accounting consultants through the introduction of Reko and authorizations. The essential knowledge and profession of accounting consultants has increased. Keywords: Accounting consultant, auditor and the abolition of mandatory auditing.

Datum:2022-06-02 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare: AL Hano Faro, Sura George    920101  Alen Jajeno                               971228  Mohammad Jamal                    000910 Title:En studie om förändringen av redovisningskonsultens arbetsroll till följd av digitaliseringen Handledare:Ulla Pettersson Nyckelord: Redovisningskonsult, auktoriserad redovisningskonsult, kompetenskrav, digitalisering,profession, legitimitet, digitalisering inom redovisning Frågeställningar:           • Vilken förändring har digitaliseringen medfört på redovisningskonsultens arbetssätt och arbetsuppgifter under de senaste 10-15 åren?    Hur har redovisningskonsultens kompetenskrav förändrats under de senaste 10-15 åren med hänsyn till digitaliseringen?   Syfte: Syftet är att undersöka vad digitaliseringen medfört för förändringar till redovisningskonsultens arbetsuppgifter, arbetssätt samt kompetenskraven under de senaste 10-15 åren. Metod: Under arbetet kommer en kvalitativ explanatorisk metod att tillämpas, vilket omfattar ett antal intervjuer med både auktoriserade såväl som icke auktoriserade redovisningskonsulter. Tanken bakom intervjuerna är att ta reda på hur redovisningskonsulterna själva upplevt att digitaliseringen har påverkat bland annat hur yrkesrollen har förändrats över tid till följd av digitaliseringen samt vilka nya kompetenser kräver marknaden av redovisningskonsulter.  Slutsats: Slutsatserna som kan dras är att arbetssättet har skiftat idag från att ha tidigare varit analogt till att det blivit mer digitalt. Arbetsuppgifterna har blivit mer kundorienterad och skiftar sig mer till rådgivning. Den andra slutsatsen som kan dras är att kompetenskraven inte förändrats, men att tekniska framsteg har underlättat för redovisningskonsulten att utföra många arbeten och att detta bidragit med att konsulterna numera behöver utöka på sina IT kunskaper. / Date:2022-06-02 Level:Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: AL Hano Faro, Sura George    920101               Alen Jajeno                           971228              Mohammad Jamal                   000910 Title:A study of the change in the accounting consultant's work role as a result of digitalisation Tutor:Ulla Pettersson Keywords: Accounting consultant, authorized accounting consultant, competence requirements, digitalization in accounting Research questions: How has digitalization changed the accounting consultants work   procedure and tasks over a timespan of 10-15 years?  Are there any new competence requirements in the context of digitalization? Purpose: The purpose of this study is to analyze what digitalization has changed in the accounting consultants work procedure, tasks and competence requirements in the last 10-15 years. Method: In this qualitative study, we have gathered primary data from seven semistructured interviews. The interviews that have been conducted come from seven different accountants from six different accounting firms that range in size. The focus of the study is to see if digitization has brought forth any change and also analyze if there is any difference in competence requirements.    Conclusion: The conclusions that can be drawn are as follows the accounting consultants have gone from analogue to becoming more digital. The tasks have become more customer-oriented and shifted more towards analyzing and consulting the customer. The other conclusion that can be drawn is that the competence requirements have not changed, but that technical advances have made it easier for the accounting consultant to perform many jobs and that this has contributed to the consultants now having to expand their IT skills.

Bakgrund och problem: Yrkesrollen redovisningskonsult har förändrats under de senaste två decennierna i Sverige, särskilt gällande branschorganisationernas utformande av titeln Auktoriserad Redovisningskonsult. Tillhörande titeln finns examinationsprov, teoretiska och praktiska krav samt branschspecifika standarder att följa. Följaktligen kan branschorganisationerna FAR och Srf konsulterna sägas försöka professionalisera yrkesrollen redovisningskonsult. Utvecklingen anses vara intressant att studera ur ett professionsteoretiskt perspektiv eftersom tidigare forskning på redovisningskonsulter är begränsad. Syfte: Studien syftar att analysera redovisningskonsulternas professionalisering genom att undersöka hur branschorganisationerna framställer professionaliseringen i egenpublicerade facktidskrifter. Metod: Studien har genomförts via en kvalitativ innehållsanalys och en deduktiv ansats. Innehållsanalysen har utförts på artiklar från branschorganisationerna FAR och Srf konsulternas respektive facktidskrifter Tidningen Balans och Tidningen Konsulten. Slutsats: Redovisningskonsulter genomgår en professionalisering baserat på att auktorisation och utbildning ges stort fokus av branschorganisationerna. Dock finns flertalet brister gällande professionsteorin kring kunskapsbas, ensamrätt, formell utbildning och ideologi. Kring ideologin framhävs kommersiella aspekter såsom egenintresse och kundfokus, vilka skapar oklarheter om professionsstatus kan uppnås. / Background and problem: The role of accounting consultant has developed during the last two decades in Sweden, especially regarding the trade associations’ establishment of the title Authorised Accounting Consultant (Auktoriserad Redovisningskonsult). Inherent to the title is examinations, theoretical and practical requirements as well as industry specific standards to follow. Hence the trade associations FAR and Srf konsulterna are attempting a professionalisation of the role of accounting consultant. This development is considered interesting to study from a professional theoretical perspective since prior research regarding accounting consultants is limited. Purpose: The objective of this study is to analyse the professionalisation of accounting consultants through investigating how trade associations depict the professionalisation in their self-published trade journals. Method: The study was performed using a qualitative content analysis and a deductive approach. The content analysis used articles from the trade journals Tidningen Balans and Tidningen Konsulten, given out by trade associations FAR and Srf konsulterna. Conclusion: Accounting consultants are undergoing professionalisation based on trade association mainly focusing on certification and education. However, there are multiple flaws regarding professional theory surrounding the knowledge base, exclusive right to practise, formal education and ideology. Regarding ideology, commercial aspects such as self-interest and customer focus is highlighted, which create ambiguities surrounding if professional status can be achieved.

Senast som revisionsplikten var föremål för aktiebolagskommitténs arbete var 1995. Skälet som angavs då för inskränkning av revisionsplikten var att revisionen innebar en kostnad för företagen. Vid det tillfället skedde inga ändringar då revisionsplikten ansågs förhindra ekonomisk brottslighet i framförallt de mindre bolagen med ett litet aktiekapital. Vid ett möte i mars 2007 betonade det Europeiska rådet kraftiga gemensamma insatser för att minska de administrativa bördorna för företag. Det betonades att små och medelstora företags kostnader för revision och redovisning är särskilt betungande. Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige för aktiebolag som underskrider två av tre följande värden: 3 mnkr i nettoomsättning, 1,5 mnkr i balansomslutning och tre anställda.Uppsatsen fokuserar på hur aktören redovisningskonsult har påverkats av den frivilliga revisionen och följande fråga kan ställas: Innebär den frivilliga revisionen att auktoriserade redovisningskonsulter kan komma att få en alltmer framträdande och betydande roll bland de mindre bolagen och intressenterna och i sådana fall hur?Syftet med denna studie är att övergripande undersöka och belysa redovisningskonsultens mer framträdande roll och ansvar efter det att reglerna om frivillig revision trätt i kraft. I studien har vi även försökt klarlägga om redovisningskonsulten har fått något indirekt ökat ansvar efter det att reformen trätt i kraft och hur det kan ha påverkat intressenterna. Avsikten med litteraturgenomgången är att belysa samt är att ge en översiktsbild av redovisningskonsulten.Empirin består av kvalitativa intervjuer som har genomförts med intressenter som har påverkats av den frivilliga revisionen. Det empiriska materialet har sammanställts för att sedan analyseras genom vår fördjupade litteraturgenomgång. Från resultatet som framkommer ur vår analys kan slutsatsen dras att den frivilliga revisonen leder till att den auktoriserade redovisningskonsulten kommer få en mer betydande roll. Den nya situationen kommer att leda till omstruktureringar i branschen och redovisningskonsultens roll och ansvar blir mer framträdande. Studiens avsikt och resultat bidrar till att lyfta fram och skapa en helhetsbild av redovisningskonsulten som kan sättas in i en större kontext inom redovisningen. / Program: Civilekonomprogrammet

The Swedish Accounting Standards Board has developed rules of simplification to unlisted companies in Sweden. This project is called the K-project and is divided into four different categories, K1-K4, after the different companies’ size and legal form. The K-project was put together to develop how the ongoing reporting should be ended with an annual report. 2013 is the year to choose between K2 and K3-regulations in smaller, unlisted companies. Therefore, we wonder if the choice between those regulations will affect the trust in the relationship between the business management and the accounting consultant and/or the auditor. We used the trust theory because a lot of the companies outsourced both their ongoing accounting and/or their financial statement, the companies don’t always think that competence is within the company and some companies must use an auditor. Because of that we will find out how the companies trust is affected for the consultant or/and the auditor. To find out how the trust is in the company we did a qualitative study because we want to create a discussion about the trust, we need to describe it. We made a case study because we don’t want to compare K2 and K3-regulations with each other; we just like to use the regulations as our case. We decided to collect our data by interviewing ten persons in different companies and different branches. Our conclusion is that our companies don’t want to make any decisions about the regulation choice and they feel trust towards the consultant or auditor to make the decision. The trust is affected by the consultants or auditors honesty and wants them to tell both positive and negative things about the new accounting regulations. / Bokföringsnämnden har utvecklat förenklingsregler för onoterade företag i Sverige, detta projekt kallas för K-projektet och är uppdelat i fyra olika kategorier, K1-K4, efter företagens storlek och associationsform. K-projektet utvecklades för att sammanställa reglerna för hur den löpande redovisningen ska avslutas med en årsredovisning. Mindre och onoterade aktiebolag ska under år 2013 välja om de ska tillämpa K2 eller K3-reglerna i sitt företag och vi har därmed valt att analysera företagsledningens förtroende för redovisningskonsulten och/eller revisorn i valet av dessa regler för att det är aktuellt under detta år. Vi valde att använda oss av förtroendeteorin därför att många företag outsourcar den löpande redovisningen och/eller bokslutet på grund av att den förmågan inte finns i företaget och för att en del aktiebolag är tvungna att använda sig av en revisor. Vi ville därför ta reda på hur förtroendet påverkas vid valet av K2 eller K3-reglerna. För att kunna få reda på vad som påverkar förtroendet valde vi att göra en kvalitativ undersökning eftersom vi ville skapa en diskussion kring förtroendet då det måste beskrivas. K-reglerna är relativt nya men vi ville inte jämföra dem med varandra utan vi valde K2 och K3-reglerna som vårt fall istället och därmed gjorde vi en fallstudie. Empirin samlade vi in genom att intervjua tio respondenter från mindre och onoterade aktiebolag inom olika branscher i närområdet. Vår slutsats visar att respondenterna vill att redovisningskonsulten eller revisorn ska fatta beslutet om företaget ska tillämpa K2 eller K3-reglerna därför att de känner förtroende för denna person sedan tidigare samarbeten. Förtroendet för konsulten eller revisorn påverkas av ärligheten hos personen eftersom företagsledningen är intresserad av det som är positivt och negativt inom redovisningen.

Tidigare forskning har undersökt effekterna av etiskt ledarskap på redovisningsbeslut och etiska riktlinjers allmänna påverkan, men vi saknar forskning kring variablernas gemensamma påverkan på redovisningsbeslut, vilket är syftet med detta arbete. Arbetet undersöker vilken effekt etiskt ledarskap och etiska riktlinjer har när en redovisningskonsult ställs inför en komplicerad redovisningsfråga. Variablerna undersöks både individuellt och tillsammans. En enkätundersökning genomfördes bland auktoriserade redovisningskonsulter i Sverige och 142 respondenter deltog. Studien tyder på att det finns ett gemensamt inflytande av etiskt ledarskap och etiska riktlinjer på etiskt laddade redovisningsbeslut. Redovisningskonsulter tycks vara mindre benägna att bokföra en kostnadspost utan underlag när det finns ett svagt etiskt ledarskap och de inte påminns om etiska riktlinjer, jämfört med alla andra kombinationer av variablerna. Effekten av etiska riktlinjer tycks vara störst i ett svagt etiskt ledarskap. Fortsatt forskning skulle med fördel kunna inriktas på studiens resultat kring de etiska riktlinjerna och fokusera på varför de etiska riktlinjerna påverkar redovisningskonsulterna i en icke förväntad riktning. / Previous research has examined the effects of ethical leadership in accounting decisions and the general impact of codes of conduct. However, we lack research about the variables combined influences on accounting decisions, which is the aim of this work. This work examines what impact ethical leadership and codes of conduct have when an accounting consultant is confronted with a complex accounting issue. The variables is examined both alone and together. A survey was conducted among authorized accounting consultants in Sweden and 142 respondents participated. The study suggests that ethical leadership and codes of conduct has a mutual influence on ethically charges accounting decisions. Accounting consultants seem to be less likely to record a cost without documentation when there is a weak ethical leadership and they are reminded of the codes of conduct, compared to all other combination of the variables. The effect of codes of conduct have proved to be higher in a weak ethical leadership compared to a strong ethical leadership. Further research could use this study's results concerning the ethical guidelines and focus on why the codes of conduct impact accounting consultants in a non expected way.

The technology development within the accounting field has grown tremendously during the last years and generated great impacts to the accounting firms and led to an enormous change in how accounting consultants conducting their daily tasks. The continuous development has now entered a new phase, where automation of accounting processes is now perceived as the current major trend and it will affect the profession even more. Automated accounting may bring both positive and negative impacts to the accounting firms and their consultants, but many threats may also come to light where questions have arisen about the need of accounting consultants if the procedures are automatic. Studies on automation in various fields have been conducted over the years, but the impacts of automated accounting on accounting firm and their accounting consultants have been neglected in previous research. Moreover, since the consultants are affected as well, their attitude toward such changes and corresponding impacts are of interest to understand their stance to these changes. Thereof, the interest in how accounting firms and their consultant will be affected resulted in these two research questions: 1) What are the potential impacts of automated accounting for accounting firms and their accounting consultants? 2) What are the accounting consultants’ attitudes towards automated accounting? The purpose of this thesis is to extend the current knowledge of the potential effects and explain the phenomena of automation in the context of accounting firms and their consultants. The aim is also to extend the knowledge of the accounting consultants’ attitude towards automated accounting and what they perceive as threats and opportunities. This thesis answers the research question by a qualitative method where empirical data has been collected from interviews with accounting consultants from different accounting firms in Umeå. The findings from the empirical data shows that automated accounting may lead to a decreased need of accounting consultants if the accounting firms do not extend or diversify their services. Moreover, advisory and analytical services will dominate the industry because automation will lead to more financial misstatements, which drives the need of analytical services. To comply with these changes, the future accounting consultant needs to possess more technical knowledge. The accounting consultant assistant will most probably be replaced by IT-consultants and in the long term, all consultants will be salespersons rather than accounting consultant. Regarding the attitude, the majority of the accounting consultants are positive towards automated accounting and their impacts, even though some tend to show a negative attitude to certain impacts.

Bakgrund och problemdiskussion: Den tekniska utvecklingen bestående av automatisering och digitalisering är ständigt närvarande i dagens verklighet. Nya program och system utvecklas dagligen inom flertalet branscher, vilka alltmer övertar människans arbetsuppgifter. Detta sker även inom redovisningsbranschen. Men hur har egentligen den tekniska utvecklingen påverkat redovisningskonsulten som profession? Utgångspunkt i studien tas år 1976, året då BAS-kontoplanen introducerades som konsekvens av den tekniska utvecklingens påverkan på professionen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra med djupgående kunskap kring den tekniska utvecklingens påverkan på redovisningskonsulten som profession under de senaste 40 åren. Denna uppsats kommer att presentera den trend som genomsyrat redovisningskonsultens arbetsuppgifter under den valda tidsperioden, för att sedan knyta samman till varför detta har skett utifrån olika teorier. Vidare kopplas detta till professionsteori som bidrar med kunskap kring hur professionen förändrats. I denna studie kommer även vissa spekulationer föras kring hur professionen i framtiden kommer att utvecklas. Metod: Studien är uppbyggd som en enfallsstudie. Fem stycken semi-strukturerade intervjuer har använts som primär datainsamling, i kombination av sekundärkällan tidskriften Balans.   Slutsats: Nästintill samtliga av redovisningskonsultens arbetsuppgifter har förändrats till att skötas alltmer av datorer och system. Att arbetsuppgifterna förändrats har i sin tur resulterat i en förminskning av redovisningskonsultens jurisdiktion. Slutligen leder förändrad jurisdiktion till förändrad profession. Den tekniska utvecklingen har endast påverkat professionen genom att omforma vilka typer av tjänster som faller inom ramarna för den, detta på grund av att expertis överförts till commodities. / Background and problem discussion: The technological development, including automation and digitalization, is constantly present today. New programs and systems are introduced and developed daily, and these are increasingly taking over human tasks. This phenomenon is affecting the accounting consultant. But how has the technological development affected the accounting consultant as a profession until today? The starting point of the study is 1976, the year when the standard for the swedish chart of accounts was introduced as a consequence of the technological development impact on the profession. Objective: The purpose of this thesis is to contribute with deep knowledge about the impact of the technological development on the accounting consultant as a profession in the past 40 years. This essay will present the trend which has characterized the accounting consultant’s work tasks during the chosen time period, then linking to why this has been done based on different theories. Furthermore, this is linked to professional theory that contributes with knowledge regarding how the profession has changed. In this study, some speculations will also be drawn about how the profession will be developed in the future. Method: The essay is constructed as a case study. Five semi-structured interviews have been used as a primary source to collect information. These interviews are combined with the journal Balans which has been used as a secondary source. Conclusion: Almost all tasks that are related to the accounting consultant have changed. Today the computers and systems can fulfill these tasks almost all by themselves. The changes of the tasks have led to a reduction in the jurisdiction of the accounting consultant. Finally, the changed jurisdiction lead to a change of the profession. The technological development has only affected the profession by transforming the types of services that exist within its scope, this because expertise has been transferred to commodities.

The work of accounting consultants has and will continue to evolve in connection withdigitalization. Sweden, alongside other countries, initiated a lockdown to minimizeCovid-19’s spread of infection. Despite having to work from home, accountingconsultants were able to perform their jobs without hindrance because of theprofession’s digitalization opportunities. The purpose of this study is to investigatehow digitalization has affected accounting consultant’s work during and after thepandemic, a qualitative research method in the form of interviews will be used toachieve the study’s purpose. The empirical material is based on twelve semi-structuredinterviews with accounting consultants in Stockholm city. A structured process of opencoding was adopted for the thematic analysis.The study’s results show that accounting consultants who were affected by thepandemic, tend to have a positive attitude towards the digitalization of their work.There are however some disadvantages such as the loss of socialization and the threatof possible technical difficulties. The conclusions drawn from the study’s results arethat the benefits of digitalization in this field of work outweigh the disadvantages, andthat an accounting consultant’s work will in the future consist more of economiccounseling as opposed to performing accounting services.

Digitalisering anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen och har medfört betydande utveckling i samhället. Den svenska arbetsmarknaden har påverkats i stor utsträckning av digitaliseringen, då den lett till radikala förändringar för organisationer samt yrkesroller, däribland redovisningskonsulter. Tidigare forskning redogör för att digitalisering medfört både möjligheter och utmaningar för redovisningsbranschen. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur digitalisering inom redovisningsbranschen påverkar redovisningskonsulters yrkesroll. Studiens avsikt är att bidra till ökad förståelse för den inverkan digitaliseringen har haft på redovisningskonsulters verksamheter, arbetssätt, arbetsuppgifter samt kompetenser och därmed vilka möjligheter respektive utmaningar som uppkommit för yrkesrollen. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod där 14 semistrukturerade intervjuer med redovisningskonsulter från diverse byråer har utförts. Det empiriskt insamlade materialet har jämförts med institutionell teori och legitimitetsteori samt tidigare forskning för att nå en slutsats. Studiens slutsats är att digitaliseringen har medfört en rad olika möjligheter samt utmaningar kopplade till redovisningskonsulters arbetssätt, arbetsuppgifter, kompetenser samt deras verksamheter. Ett förslag till vidare forskning inkluderar att studera förändringen digitaliseringen har haft på redovisningskonsultens yrkesroll över tid. Studien är skriven på svenska. / Digitalization is considered to be one of the most significant advancements in modern society. The Swedish labor market has been greatly impacted by the radical changes brought forth by digitalization as it continues to shape processes within organizations and professional roles, particularly in the field of accounting. This study aims to investigate the impact of digitalization in the accounting industry and its effects on the role of accounting consultants. The study also seeks to further the understanding of existing literature and their explorations of how digitalization influences the work procedures, job assignments, and competencies of accounting consultants' and their companies. In addition, data gathered during this study will evaluate any challenges highlighted by digitalization within the accounting profession. The study will utilize qualitative research methods by analysis of 14 semi-structured interviews. The participants of the interviews include accounting consultants from various agencies in Sweden. Empirically gathered material will be compared to institutional theory and legitimacy theory along with previous research to reach a conclusion. The study concludes that digitalization has resulted in various opportunities and challenges linked to accounting consultants' work procedures, job assignments, competencies, and operations. A suggestion for further research includes studying the change digitalization has had on the accounting consultant's professional role over a period of time. This study is written in Swedish.