Magister Artium - MA / This thesis traces the immigration of Madeirans to Cape Town and their settlement from the 1900s to the 1970s. It focuses on how exclusionary legislation from 1902 affected Madeiran entry, how they managed to circumvent it and the documents required for immigration over this long period. Particular attention is drawn to the role of women in the migration process, the nature of the households and the impact of women in shaping a settled Madeiran population. The thesis examines the role Portuguese organisations played and continue to play in maintaining cultural and religious values and the extent to which these values have been retained in the second and later generations. This thesis seeks to ask to what extent the Madeiran migration experience bears commonalities with other groups, particularly Indians, or whether unique features are discernible. Indians and Madeirans were both regarded as ‘undesirable’ and subject to literacy tests, domicile certificates, permits and certificates of identity. Illegal entry was common to both groups. Chain migration featured in their decision to leave the poverty of their homeland. The split-household was the dominant household form. Once settled, Indian and Madeiran wives played a key role in the business and in passing on their cultural and religious values. Both groups established cultural organisations. Despite these commonalities, Madeiran migration displayed certain unique features compared to Indians.

En levertransplantation är ett livsförändrande ingrepp som innebär en chans till ett nytt liv för patienter med en livshotande diagnos. Ingreppet medför också stora omställningar för patienter i form av fysiska och psykiska svårigheter. Genom att få en större inblick i patienters livssituation kan sjuksköterskorna med den nyvunna kunskapen, ge en bättre anpassad vård till patienterna. Syftet med denna uppsats är att belysa patienternas upplevelser av sin livssituation efter en levertransplantation. Metoden som används är en litteratur baserad studie utifrån kvalitativa vetenskapliga artiklar, inriktat på patienters upplevelse kring levertransplantation. Åtta artiklar analyserades enligt Evans (2003) där två huvudteman samt åtta subteman kunde urskiljas. Patienterna upplevde en dramatisk förändring i sitt välbefinnande efter operationen och strävade efter att återgå till det liv de hade innan sjukdomen debuterade. Det fanns dock en ständigt överhängande rädsla för organavstötning som förde med sig ett stort lidande för patienterna. Stöd från närstående, andra patienter som delat samma erfarenhet samt vårdpersonal med erfarenhet och kunskap ansågs vara essentiellt för tillfrisknandet. Vårdgivarens kännedom om patienternas upplevelse i samband med en levertransplantation är av yttersta betydelse för patienterna. Kännedomen om att sjuksköterskan kan relatera till vad patienterna säger och hur de mår, främjar vårdrelationen och därmed omvårdnaden. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Depression är ett sjukdomstillstånd där människan känner hopplöshet och brist pålivsglädje under en längre tid. Ungdomsdepression innebär att ungdomens värld präglasav irritabilitet, koncentrationssvårigheter och en dyster syn på livet. Denna depression ärsvår att upptäcka då ungdomen också befinner sig i ett utvecklingsskede, vars olikastadiers uttryck kan likna symtom på depression. Depression debuterar allt mer hosungdomar och är ett växande problem. Idag finns det lite forskning omungdomsdepression och därför är syftet i denna studie att belysa de känslor somungdomarna upplever i sin depression. Kvalitativa vetenskapliga artiklar analyseradesenligt Fribergs (2006) presentation av Evans (2003) analysgång. Nyckelfynd frånrespektive artikel togs ut, jämfördes och strukturerades därefter in i olika huvudteman.Genom analys av artiklarna framkom sju stycken huvudteman som beskriverungdomars upplevelser av känslor vid en depression: känsla av rädsla, känsla avensamhet, känsla av att vilja fly bort från verkligheten, känsla av bristande förståelsehos andra, känsla av att inte duga, känsla av uppgivenhet och känsla av behov av stöd.Det är viktigt för sjuksköterskor att ha kunskap om dessa känslor för att kunna upptäckadepression tidigt, vilket innebär att ohälsa senare i livet kan förebyggas. Attsjuksköterskan informerar ungdomens omgivning så som familj och skola kan leda till en ökad förståelse om ungdomsdepression och en lindring av ungdomens lidande. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Varje år diagnostiseras ungefär 50 000 svenskar för cancer, varav många är föräldrar till barn som är under 18 år. I samband med förälderns diagnos förändras hela tillvaron för barnen och ofta upplever de förälderns sjukdom som något ont och obehagligt. Som allmänsjuksköterskor vårdar vi föräldrarna och möter även deras barn inom sjukvården. För att kunna förstå barnens situation och möta deras behov behöver vi få en inblick i hur barnen upplever att leva med en förälder som fått diagnosen cancer. Det har forskats en del inom området sedan mitten av 80-talet. De flesta studier utgår från föräldrarnas perspektiv, medans färre studier har gjorts där barnen själva har getts möjlighet att beskriva sina känslor och tankar. Syftet med litteraturstudien är att beskriva barnens egna upplevelser av att leva med en förälder som fått diagnosen cancer. Sex kvalitativa artiklar, med utgångspunkt i barnens perspektiv, har analyserades med Evans (2003) modell. Resultatet visar att barnen ofta upplever tiden som särskilt svår under perioden då föräldern får diagnosen samt då förälderns sjukdomsförlopp förändras dramatiskt. Resultatet pekar även på att barnen ofta får försöka hantera förälderns sjukdom mer eller mindre på egen hand. Sjuksköterskor har här en viktig funktion då de kan stödja och hjälpa barnen att bemästra situationen bättre genom att informera, ge råd och stöd både till barn och till föräldrar. Sjuksköterskan kan här med sin kunskap bidra till att barnen upplever ett begränsat lidande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

I Sverige diagnostiseras omkring 300 barn med cancer varje år. När ett barn diagnostiseras med cancer drabbas hela familjen. Syskon har emellertid identifierats som de mest utsatta då deras livsvärld ställs på ända. Deras förändrade livsvärld kan i sin tur innebära ett lidande. I sjuksköterskans profession ingår det att främja hälsa och förebygga ohälsa genom att kunna undervisa och stödja anhöriga, individuellt eller i grupp. Syftet med studien är att beskriva upplevelsen att vara syskon till ett cancersjukt barn, samt frågeställningen; Hur har detta förändrats, sett från 1988 till 2007?Arbetet innehåller en sammanställning av nio stycken intervjustudier av syskon till cancersjuka barn mellan åren 1988-2007. Resultatet består av fem olika teman vilka är; upplevelser av att vardagen förändrades, upplevelser av saknad och oro för det cancersjuka barnet, upplevelser av bristande information, upplevelser av att få stöd i sin vardag samt upplevelser av känslomässiga reaktioner. Resultatet visar även på skillnader av upplevelser inom samma teman mellan åren 1988-2007. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet utifrån vårdvetenskaplig teoribildning. Det framkommer att syskon till cancersjuka barn under senare år (2000-2007) upplever personliga erfarenheter på grund av cancersjukdomen, en bättre familjesituation under perioder hemma från sjukhuset, mer information samt ett socialt stöd från sjukhusets sida. Resultatet kan tolkas som att det på senare år skett en utveckling inom dessa områden; En förbättrad familjecentrerade vård där familjen har möjlighet att vara tillsammans under sjukhusvistelser. Syskon får mer information och därmed känner de sig delaktiga samt att det tillkommit socialt stöd från sjukvårdens sida vilket har upplevts som positivt. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

I Sverige föds varje år drygt 100 barn med Downs syndrom. Föräldrarna till dessa barn kan vid beskedet om att deras barn inte är friskt uppleva en omvälvande tid i sina liv eftersom de förväntningar de hade på sitt barn och sitt föräldraskap inte förverkligas. När vårdpersonal träffar dessa familjer behöver de kunskap om hur föräldrarna upplever sin situation. Syftet med denna studie är därför att belysa upplevelsen av att vara förälder till barn med Downs syndrom. Uppsatsen baseras på analys av nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, vilkas resultat har granskats och sammanställts i teman som tillsammans bildar uppsatsens resultat. De fyra teman som framkom var: att uppleva att man genomlever en kris, förändringar i det sociala livet, att uppleva bristande/tillräckliga resurser samt att känna oro. Resultatet visar att föräldrar till barn med Downs syndrom upplever att föräldraskapet innefattar både positiva och negativa aspekter. Att få ett barn med Downs syndrom innebär på många sätt en chock, men med tiden anpassar sig de flesta familjer till den nya situationen. Det framkommer även att föräldraskapet innebär en ständig oro inför barnets framtid och omgivningens reaktioner. Familjens relationer kan både förbättras och försämras av att ha barn med Downs syndrom. Resultatet diskuteras i relation till bakgrunden samt relevant litteratur inom ämnet. Föräldraskapets innebörd och betydelse relaterat till barn med Downs syndrom jämförs med föräldraskap i allmänhet samt diskuteras i relation till krisbearbetning. Diskussionen innehåller även en kulturell aspekt av upplevelsen av att vara förälder till barn med Downs syndrom samt reflektioner kring omgivningens påverkan på föräldrars förmåga att acceptera sin situation. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Äldre med depression är ett växande problem och utgör en utmaning för oss som arbetar med vård och omsorg. Undersökningar visar att ca 15 procent av äldre över 65 har depression och flera av dem är dessutom obehandlade. Åldersgruppen över 65 år ökar totalt. År 2020 har Sverige förmodligen det högsta antal äldre bland jordens länder. Det är otillfredsställande att äldre mår dåligt samt att deras psykiska ohälsa inte alltid uppmärksammas. Det är därför angeläget och viktigt att lyfta fram denna grupp och belysa deras upplevelser av hur det är att leva med en depression.Syftet med uppsatsen är att belysa äldres upplevelser av att leva med en depression. En kvalitativ litteraturstudie genomfördes med hjälp av Evans (2003) analysmodell.Resultatet redovisas i form av två huvudteman: ensamhet och livslidande med vardera två subteman: upplevd ensamhet och eget ansvar samt känsla av värdelöshet och beroende av andra.Diskussionen behandlar metod och resultat. I resultatdelen framkommer det att upplevd ensamhet utgör en mycket stor del av deras livsvärld. Samtalet visar sig vara en omvårdnadsåtgärd som har stor betydelse för att lindra det lidandet det innebär att leva med en depression.Ämne till fortsatt forskning kan vara att studera innebörden i det vårdande samtalet mellan sjuksköterskan och den äldre patienten som lever med en depression. / Program: Fristående kurs

Varje år drabbas ungefär 300 barn av olika typer av cancer i Sverige. När barnet drabbas av cancer så hamnar föräldrarna i en krissituation, och då kan de behöva mer stöd för att hantera denna svåra situation. Föräldrarna är länken till barnet, är inte mamma och pappa starka och mår bra så kan inte barnet heller må bra. Syftet med denna studie är att beskriva föräldrars upplevelser när barnet har drabbats av cancer. För att besvara syftet har vi valt att göra en litteraturstudie som bygger på kvalitativa artiklar. Resultatet visar att föräldrars upplevelse av när deras barn drabbas av cancer kan beskrivas utifrån 4 teman, och dessa teman är: Upplevelse av kaos, Upplevelse av förlust, Att kunna påverka barnets tillfrisknande och Behov av emotionellt stöd. I resultatet kom det fram att föräldrarna kände sig maktlösa eftersom de upplevde att de inte hade kontroll över barnets sjukdom, och att hela deras livsvärld förändrades. Genom samtalstid och handledning kan sjuksköterskan lyssna på föräldrars upplevelser och på så vis kan föräldrarna släppa ut känslorna och tankarna som de har inom sig. Att skapa en god och bra kommunikation med föräldrarna är en viktig del i omvårdnaden av det sjuka barnet. Det är bra om föräldrarna kan få en ”egen” sjuksköterska och att så få personer som möjligt sköter vården kring barnet för att få en kontinuitet. Det är viktigt att föräldrarna så mycket som möjligt får vara delaktiga i barnets omvårdnad och behandling. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Background: About 80 percent of the people dying in Sweden are considered to have been in need of palliative care. When death is approaching, due to age or illness, the ill person's and the relatives' needs must be met which is the main aim of palliative care. It has been increasingly common that people choose to be cared for in their own home in the end of life and therefore knowledge of the relatives' experience is important for the healthcare professionals. Aim: To highlight relatives' experience of palliative care at the end of life in the dying person's home. Method: A literature review based on qualitative studies. Eight articles were analyzed in five steps according to Friberg's qualitative content analysis for literature based studies. Results: Three main themes and six sub-themes emerged through the analysis. The main themes were: To fulfill a wish, To experience security and To be a caregiver. Conclusion: In order for relatives to feel confirmed as caregivers and to preserve a good health it is of great importance that the nurse communicates and makes them feel involved by giving them both support, information and the possibility to participate in the care but also to be unloaded. / Denna studie beskriver hur närstående upplever palliativ vård i hemmet vid livets slutskede. I Sverige väljer allt fler personer att vårdas i sitt hem den sista tiden i livet, vilket innebär att det också är fler närstående som är i behov av vård då även deras hälsa påverkas. Därför är kunskap om de närståendes upplevelser viktig för sjukvården. Resultatet i studien baseras på åtta vetenskapliga artiklar där studiens resultat presenteras i tre huvudteman och sex subteman. Resultatet visade att närstående upplevde ett krav och en förväntan att uppfylla den döende personens önskan. De kände även ett behov av att få stöd och information från sjuksköterskan, men också att vara delaktiga och bli bekräftade. Vårdandet påverkade både de närståendes hälsa och relationen till den döende personen, men genom att sjuksköterskan fanns där som ett stöd för dem kunde den betydelsefulla relationen mellan den döende personen och dennes närstående bevaras. Därför har sjuksköterskans närvaro en betydande roll i hur närstående upplever den palliativa vården vid livets slutskede.

Bakgrund: I Sverige är 72 000 individer årligen i behov av palliativ vård. Denna vårdform innebär att sjukdomen inte längre kan botas utan enbart lindra symtom för att nå bästa möjliga livskvalitet. Närstående har en viktig roll i palliativ vård genom att bland annat vara ett stöd till den sjuka. Sjuksköterskan bör vid palliativ vård möta symtom från alla dimensioner och se den sjuke som en helhet. Syfte: Syftet är att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en individ som får palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt som inkluderat 13 studier, funna i Medline via PubMed och Cinahl, med kvalitativ ansats där närståendes upplevelser har beskrivits. Resultat: Tre huvudteman identifierades: Omvårdnad ur närståendeperspektiv, Mötet med personal och Livets slut. Omvårdnad ur närståendeperspektiv berör områden som ökat ansvar, isolering, att göra allt för den man älskar samt skuldkänslor, tvång, oro och uppoffringar. Upplevelserna kring mötet med personal varierade, både positiva och negativa presenteras, där bland annat vårdform, sjuksköterskans bemötande, kunskap och tidigare erfarenheter påverkade resultatet. Livets slut och det kommande avskedet är ofrånkomligt i palliativ vård och de närstående hanterade frågor kring döendet och döden på olika sätt. Slutsats: Närvaron kring döden gav funderingar på närståendes egna existens. Hur de närstående upplevde vårdpersonalens bemötande speglade deras syn på hur den palliativa vården fungerat. I föreliggande studie har många upplevelser beskrivits, däremot finns en begränsad kunskap om hur de närstående hanterar de känslor som uppkommer. De upplevelser som följs genom denna studie kan sammantaget beskrivas som påfrestande men givande. / Background: In Sweden, 72,000 individuals are in need of palliative care annually. This type of care means that the disease can no longer be cured but only alleviates symptoms to achieve the best possible quality of life. Family have an important role in palliative care by, among other things, supporting the ill one. Palliative care nurses should face symptom from all dimensions and see the ill one as a unity. Aim: The aim is to describe families experiences of living with an individual who receives palliative care. Method: A literature review that included 13 studies, found in Medline via PubMed and Cinahl, with a qualitative approach, where the experiences of families have been described. Findings: Three main themes were identified: Nursing from a family perspective, The meeting with staff and The end of life. Family nursing concerns areas such as increased responsibility, isolation, doing everything for the one you love, but also guilt, coercion, worry and sacrifice. The experiences surrounding the meeting with staff varied, both positive and negative were presented, where, among other things, the form of care, the nurse's treatment, knowledge and previous experiences affected the result. End of life and resignation are inevitable in palliative care and the families dealt with issues of dying and death in different ways. Conclusion: The present of death gave thoughts about the families own existence. How families experienced the healthcare professional’s treatment reflected their view of the palliative care. In the present study many experiences have been described, however there is a limited knowledge about how the families cope with their feelings. The experiences that are followed in this study can be described as strenuous but worthwhile.