<p>På uppdrag av ett företag i Stockholm är syftet för denna studie att undersöka hur några av företagets tidigare kunder upplevt kostkonceptet Exclusive . Uppdraget är vidare att se hur konceptet har påverkat kundernas kostbeteende samt hur detta har förändrat deras kostvanor utifrån deras egna upplevelser.</p>

<p>Cancer är en av våra vanligaste sjukdomar och förekommer i alla åldrar. Individer som drabbas kan genomgå någon form av kris när de får diagnosbesked. Krisen kan ses som en akut emotionell stressreaktion. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser vid diagnos cancer. Vetenskapliga artiklarna söktes i databas Medline via PubMed. Utifrån bestämda inklusionskriterier valdes 16 kvalitativa artiklar. Analysen av artiklarna resulterade i fem rubriker: före diagnos, vid diagnos, livet efter diagnos, psykosocialt och existentiellt. Under rubriken för diagnos framkom inga underrubriker. Under rubriken vid diagnos framkom underrubrikerna: <em>chock, förnekelse, accepterande </em>och<em> osäkerhet</em>. Under livet efter diagnos: <em>leva som vanligt, kontroll, behandlas som vanligt </em>och<em> förändrad kropp/kroppssyn</em>. Under psykosocialt: <em>sociala livet, positiva tankar angående stöd </em>och<em> negativa aspekter angående stöd</em>. Under existentiellt: <em>tankar om döden, tankar om Gud </em>och<em> hopp. </em>Resultatet visade att de första reaktionerna vid diagnosen var chock, svårigheter att ta in och hantera information. Efter de akuta emotionella reaktionerna började personerna försöka förstå diagnosen och acceptera situationen. Hur krisen utvecklades var beroende av hur allvarlig personen anser att krisen är, personens tidigare erfarenheter av liknande situationer och närvaron eller frånvaron av stöd. Resultatet visade även att patienterna önskade att livet skulle vara som vanligt igen, som det var förut och att ha kontroll över livet. Stöd från partner, barn och familj var en viktig del i hur patienterna hanterade situationen. Vårdgivaren bör anstränga sig för att möta patienten där denne befinner sig och lyssna på patienten eller ge vägledning och uppmuntran</p>

<p>Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur människor med missbruksproblem upplever vårdpersonalens bemötande, samt hur de vill bli bemötta. Metod: Författarna har genomfört en intervjustudie med deskriptiv design, där undersökningsgruppen samlades in genom bekvämlighetsurval. Undersökningsgruppen bestod av 7 personer, och semistrukturerade frågor användes vid intervjuerna. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest inriktning. Huvudresultat: Majoriteten av deltagarna berättade om bristande kunskap hos personal, som visade sig genom fördomar, diskriminering och misstänksamhet. Flera av deltagarna ansåg att läkemedel ges ut alldeles för ofta och lätt, och att personalen är lätt att manipulera. Majoriteten av deltagarna berättade även om positiva upplevelser av bemötande från vårdpersonal, vilket innebar att personalen visade förståelse och hänsyn till deras problematik, hjälpte till, och var lite tuffare och vågade ta upp deras problem. Slutsats: Bristande utbildning leder till oförståelse och inkompetens bland vårdpersonal, vilket påverkar bemötandet och vården av personer med missbruksproblematik. Detta visar sig genom fördomar och diskriminerande bemötande samt bristande läkemedelshantering som kan ge konsekvenser för patienterna. Studier har visat på att utbildning tillsammans med stöd i yrkesrollen förbättrar bemötandet och vården av denna patientgrupp, samt personalens attityder.</p>

<p>Bakgrund: Att inte veta hur saker och ting förhåller sig, är att sväva i ovisshet. Att leva i ovisshet och att inte veta hur ens framtid kommer att bli kan skapa funderingar som kan leda till olika reaktioner. Sådana funderingar och reaktioner blir ofta synliga i berättelser om det inträffade. En berättelse är en skildring av ett händelseförlopp muntligt eller skriftligt av verkliga eller påhittade händelser. Genom berättandet fångas helheten upp och återskapar upplevelser och känslor. Syfte: Syftet med studien var att få en ökad förståelse för fenomenet ovisshet. Metod: Studien genomfördes som en empirisk studie där studenters livsvärldsberättelser om fenomenet ovisshet utgjorde grunden för resultatet. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Resultatet presenterades utefter tre frågor: 1 Vad innebär ovisshet? Tankar om framtiden och att inte ha makt att kunna påverka, 2 När uppkommer ovisshet? När det vardagliga bryts och 3 Vad gör ovisshet med människan? Känslor här och nu, tankar som svävar iväg. Diskussion: En ökad förståelse för vad ovisshet är underlättar för sjuksköterskan i hennes arbete att vårda och förstå den enskilde patientens livsvärld.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att få kunskap om anestesisjuksköterskans upplevelse i medverkandet av arbetet vid hjärtstoppslarm. Studien har en deskriptiv explorativ design med kvalitativ ansats. Intervjuerna blev nio varav tre informanter var män och sex kvinnor, yrkeserfarenheten var från nio månader till 20 år. Bearbetning av transkriberat material gjordes genom innehållsanalys. I resultatet framkom fem kategorier och 24 underkategorier. Kategorierna beskriver tankar och reaktioner innan larmet, arbetet vid hjärtstopp, inskolning och fortbildning, reflektioner och tankar kring liv och död samt organisation. Konklusionen av arbetet är följande: informanterna beskriver att klar struktur behövs i dessa situationer och att en bra ledning är viktigt för ett välfungerande teamarbete. Hjärtstoppsteam räddar liv i nödsituationer och det är nödvändigt att det finns möjlighet till reflektion och delgivning av erfarenheter för att vidareutveckla arbetet.<strong> </strong></p> / <p>The purpose of this study is to gain insight into the nurse anesthesia experience of involving the work of the cardiac arrest emergency. The study has a descriptive exploratory design with a qualitative approach. The interviews were nine; three informants were men and six women. Professional experience was from nine months to 20 years. Processing of the transcribed material was done by content analysis. The results revealed five categories and 24 subcategories, categories describing thoughts and reactions before the alarm, the work of the cardiac arrest, training and acclimatization, reflections and thoughts about life and death and the organization. The conclusion of this work is as follows; informants describe the complete structure is needed in these situations and that good management is important for a good teamwork. Cardiac arrest team saves lives in emergencies and it is essential that there is an opportunity for reflection and sharing of experiences to further develop the work.</p>

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur människor med missbruksproblem upplever vårdpersonalens bemötande, samt hur de vill bli bemötta. Metod: Författarna har genomfört en intervjustudie med deskriptiv design, där undersökningsgruppen samlades in genom bekvämlighetsurval. Undersökningsgruppen bestod av 7 personer, och semistrukturerade frågor användes vid intervjuerna. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest inriktning. Huvudresultat: Majoriteten av deltagarna berättade om bristande kunskap hos personal, som visade sig genom fördomar, diskriminering och misstänksamhet. Flera av deltagarna ansåg att läkemedel ges ut alldeles för ofta och lätt, och att personalen är lätt att manipulera. Majoriteten av deltagarna berättade även om positiva upplevelser av bemötande från vårdpersonal, vilket innebar att personalen visade förståelse och hänsyn till deras problematik, hjälpte till, och var lite tuffare och vågade ta upp deras problem. Slutsats: Bristande utbildning leder till oförståelse och inkompetens bland vårdpersonal, vilket påverkar bemötandet och vården av personer med missbruksproblematik. Detta visar sig genom fördomar och diskriminerande bemötande samt bristande läkemedelshantering som kan ge konsekvenser för patienterna. Studier har visat på att utbildning tillsammans med stöd i yrkesrollen förbättrar bemötandet och vården av denna patientgrupp, samt personalens attityder.

Syftet med uppsatsen är att få kunskap om anestesisjuksköterskans upplevelse i medverkandet av arbetet vid hjärtstoppslarm. Studien har en deskriptiv explorativ design med kvalitativ ansats. Intervjuerna blev nio varav tre informanter var män och sex kvinnor, yrkeserfarenheten var från nio månader till 20 år. Bearbetning av transkriberat material gjordes genom innehållsanalys. I resultatet framkom fem kategorier och 24 underkategorier. Kategorierna beskriver tankar och reaktioner innan larmet, arbetet vid hjärtstopp, inskolning och fortbildning, reflektioner och tankar kring liv och död samt organisation. Konklusionen av arbetet är följande: informanterna beskriver att klar struktur behövs i dessa situationer och att en bra ledning är viktigt för ett välfungerande teamarbete. Hjärtstoppsteam räddar liv i nödsituationer och det är nödvändigt att det finns möjlighet till reflektion och delgivning av erfarenheter för att vidareutveckla arbetet. / The purpose of this study is to gain insight into the nurse anesthesia experience of involving the work of the cardiac arrest emergency. The study has a descriptive exploratory design with a qualitative approach. The interviews were nine; three informants were men and six women. Professional experience was from nine months to 20 years. Processing of the transcribed material was done by content analysis. The results revealed five categories and 24 subcategories, categories describing thoughts and reactions before the alarm, the work of the cardiac arrest, training and acclimatization, reflections and thoughts about life and death and the organization. The conclusion of this work is as follows; informants describe the complete structure is needed in these situations and that good management is important for a good teamwork. Cardiac arrest team saves lives in emergencies and it is essential that there is an opportunity for reflection and sharing of experiences to further develop the work.

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar uppskattningsvis var tionde kvinna i fertil ålder i Sverige. Trots detta finns det stor okunskap kring sjukdomen och dess inverkan på kvinnors livskvalitet. Syftet med studien var att beskriva hur det är att leva med endometrios ur ett livskvalitetsperspektiv. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar att många kvinnor med endometrios upplevde negativ påverkan på många aspekter i det vardagliga livet, relaterat till sjukdomen och dess symtom. Allmänhetens och sjukvårdens bemötande av de drabbade kvinnorna bidrar också till en negativ påverkan av livskvaliteten. I litteraturstudien framkom det att kvinnor med endometrios upplever oro sekundärt till endometriosrelaterade symtom. Sammanfattningsvis beskrivs upplevelsen av att leva med endometrios som en känslomässig berg- och dalbana som följer sjukdomens skov och behandling. För att kunna uppfylla målet med svensk hälso- och sjukvård, med en god vård på lika villkor för hela befolkningen, behövs det mer forskning kring endometrios och de drabbade kvinnornas upplevelser av livskvalitet. Sjukvården måste ta ett större ansvar när det gäller att uppmärksamma kvinnor med endometrios och lyssna på deras sjukdomsupplevelser.

Bakgrund: Att inte veta hur saker och ting förhåller sig, är att sväva i ovisshet. Att leva i ovisshet och att inte veta hur ens framtid kommer att bli kan skapa funderingar som kan leda till olika reaktioner. Sådana funderingar och reaktioner blir ofta synliga i berättelser om det inträffade. En berättelse är en skildring av ett händelseförlopp muntligt eller skriftligt av verkliga eller påhittade händelser. Genom berättandet fångas helheten upp och återskapar upplevelser och känslor. Syfte: Syftet med studien var att få en ökad förståelse för fenomenet ovisshet. Metod: Studien genomfördes som en empirisk studie där studenters livsvärldsberättelser om fenomenet ovisshet utgjorde grunden för resultatet. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Resultatet presenterades utefter tre frågor: 1 Vad innebär ovisshet? Tankar om framtiden och att inte ha makt att kunna påverka, 2 När uppkommer ovisshet? När det vardagliga bryts och 3 Vad gör ovisshet med människan? Känslor här och nu, tankar som svävar iväg. Diskussion: En ökad förståelse för vad ovisshet är underlättar för sjuksköterskan i hennes arbete att vårda och förstå den enskilde patientens livsvärld.

Sammanfattning  Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att belysa hur den vetenskapliga litteraturen beskrev livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer. Studien visade att stöd och support var av betydande roll för kvinnor med bröstcancer. Familj och vänner var det viktigaste stödet. Att använda sig av olika copingstrategier visade sig ge kvinnan kontroll över situationen. Möten med kvinnor i samma situation kunde vara till hjälp att acceptera sjukdomen samt minskade känslan av rädsla och ilska som många upplevde. En bröstrekonstruktion i ett tidigt skede ökade känslan av hopp, att inte känna sig annorlunda. En förändrad syn på sin kropp gjorde att många isolerade sig från omgivningen och sin partner. Närhet och sexualitet hamnade ofta i skymundan då kvinnan inte kände sig attraktiv. Sidoeffekter som trötthet och depression gjorde att kvinnans livskvalitet minskade. En kontinuerlig kontakt med sjukvården och ett vårdprogram som var individuellt anpassad till kvinnan ansågs vara till stor hjälp i kvinnans livssituation. Författarna drog slutsatsen att sjukvården bör kunna erbjuda en bredare omvårdnad som innefattar den hela människan.                                 Nyckelord: Bröstcancer, Upplevelse, Livskvalitet