Introduktion: I väntan på en njurtransplantation lever patienter med en komplex sjukdomsbild. Väntan är lång och sjukdomen utsätter patienten för en rad olika symtom. Njursvikt orsakar en stor förändring i tillvaron och livssituationen är fysiskt och psykiskt påfrestande. För att hjälpa patienter känna välbefinnande trots den tuffa vardag de lever i är det som sjuksköterska viktigt att uppmärksamma de upplevelser och behov patienten har. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att vänta på en njurtransplantation. Metod: En litteraturstudie har utförts enligt Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Sökningar har gjorts i databaserna CINAHL och PubMed. Efter en kvalitetsgranskning kvarstod tio vetenskapliga artiklar som resultatet baserades på. Bearbetning av data resulterade i fyra teman. Resultat: I väntan på en njurtransplantation upplevde patienter blandade känslor av ovisshet, rädsla och oro. Väntan hade inget definitivt slut och medförde en känsla av förlorad frihet och begränsningar i livet. Patienter utvecklade strategier för att hantera väntan och upplevde en ständig längtan efter normalitet. Slutsats: Väntan var konstant och orsakade begränsningar för patienterna. Livet påverkades fysiskt och emotionellt samt medförde en påfrestande storm av känslor.

Bakgrund: Endometrios uppmärksammas mer och mer i media, trots detta är kunskapen om erfarenheter av att leva med sjukdomen bristfällig inom sjukvården. Sjuksköterskan, samt övrig vårdpersonal, behöver få en större förståelse för hur endometrios påverkan kvinnans livsvärld, detta för att kunna ge en god och jämlik vård.   Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios.   Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Tio kvalitativa artiklar inkluderades i studien, nio stycken med semistrukturerade intervjuer samt en med fokusgruppsintervjuer. En induktiv innehållsanalys genomfördes som resulterade i fyra kategorier med tillhörande underkategorier.   Resultat: Litteraturstudiens resultat beskriver hur kvinnor med endometrios upplever att sjukdomen påverkar deras livsvärld samt hur bemötande från vårdpersonal påverkar deras uppfattning om sin sjukdom. Kvinnorna upplever en kunskapsbrist hos dem själva, deras omgivning och sjukvårdspersonal som leder till försening i diagnos samt fortsatt normalisering av symtomen. En ökad kunskap kring endometrios både hos allmänheten och sjukvårdspersonal krävs för att öka medvetenheten om sjukdomen samt förbättra bemötandet gentemot dessa kvinnor.     Slutsats: Resultatet visar att det finns ett behov av ökad kunskap om endometrios och hur sjukdomen påverkar kvinnorna i deras livsvärld hos sjukvårdspersonal. Detta för att snabbare kunna diagnostisera kvinnorna och erbjuda en bättre vård. Det finns ett behov av att vårdpersonal blir medveten om hur bemötande påverkar patienten i dennes situation, samt vikten av att lyssna på patienten och bekräfta hennes i hennes livsvärld.

Bakgrund: Organtransplantation betyder att ett friskt organ överförs från en person till en annan och detta används som en livräddande behandling eller också som en behandling vid funktionssvikt. I Sverige transplanterades under 2015 organen njurar, lever, hjärta, lungor, bukspottkörtel, tarmar och cellöar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienternas upplevelser i väntan på ett nytt organ. Metod: Litteraturstudien grundar sig i en kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna analyserades med hjälp av en innehållsanalys (Lundman & Graneheim, 2012). Resultat: Fyra kategorier och sju underkategorier framkom efter analys och presenterade resultatet. Upplevelsen av att befinna sig på väntelistan, att få en andra chans, att tappa kontrollen över livet, att leva i väntan. Upplevelsen av att livet förändras, livet stannar upp, förlust av det tidigare livet. Upplevelsen av stöd, stöd från sjukvårdspersonal och stöd från familj, vänner och andra som befunnit sig i samma situation. Känslor gentemot donatorn och donatorns familj. Slutsatser: Väntan på ett nytt organ var en påfrestande tid för patienterna som präglades av emotionella upp och nedgångar. Patienterna behövde stöd från både sjukvårdspersonal och anhöriga för att klara tiden i väntan på ett nytt organ och samtidigt uppleva hälsa och välbefinnande.

Sjuksköterskans vårdande roll handlar bland annat om att följa upp patienten i eftervården samt att se till så patienten får möjlighet till rehabilitering. Hjärtinfarkt är ett stort hälsoproblem i världen. I Sverige drabbas cirka 28 000 personer per år. Med nya behandlingsmetoder och ny forskning dör färre människor av hjärtinfarkt idag än för tio år sedan. Syftet med detta examensarbete är att vi som sjuksköterskor ska få ökad kunskap om patienters upplevelser efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Examensarbetet är en litteraturstudie som är utformad efter Axelssons metod. Vi har granskat tio stycken artiklar och utifrån dem format tre teman -Känslomässiga upplevelser, Kroppsliga upplevelser och Sociala nätverk. Deltagarna upplevde rädslor för att drabbas av hjärtinfarkt igen och de hade svårigheter att lita på sin kropp. Trötthet och utmattning påverkade det dagliga livet och begränsade vardagen för dem. Det familjära och det professionella stödet gav deltagarna motivation till livsstils förändringar. Det gav dem också en känsla av trygghet samt samhörighet. I diskussionen diskuteras sköterskans vårdande roll och vikten av rätt information och professionellt stöd. Som sjuksköterskor har vi ansvar för att patienten får rätt stöd och information från början. Detta kan minska risken för att rädslan ska ta över. Samtidigt som patienten vågar ta steget mot ett hälsosammare liv. Bristande information kan leda till onödigt lidande och onödiga begränsningar i patientens vardag.

I Sverige lider cirka 50000 personer av kroniska bensår, varav 80 % av dessa är venösa. För att sjuksköterskor ska kunna utföra en individanpassadvård behöver de ha en djup förståelse för vilka känslor och upplevelser som kan yttra sig hos patienter som lider av venösa bensår. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Metoden var en litteraturstudie som utgick ifrån en modifierad niostegsmodell efter Polit & Beck (2012). Databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO användes för litteratursökningen där artiklar valdes ut för att genomgå tre urval. Med hjälp av Polit & Becks (2012) granskningsmallar har artiklarna kritiskt granskats. Författarna har därefter analyserat artiklarna både enskilt och tillsammans för att få likartad uppfattning om innehållen. Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar, och utifrån databearbetningen framkom tre huvudkategorier samt sju underkategorier. Huvudkategorierna bestod av fysiska, psykiska och sociala problem och underkategorierna var smärta, lukt, fysisk inaktivitet, depression & ångest, maktlöshet & förlorad kontroll, rädsla leder till social isolering och stöd för att hantera vardagen. Slutsats Patienter med venösa bensår har många olika upplevelser kopplat till sina sår. Upplevelserna yttrar sig i form av smärta, lukt, fysisk inaktivitet, depression & ångest, maktlöshet & förlorad kontroll, rädsla leder till social isolering samt stöd för att hantera vardagen. Dessa upplevelser har en stor påverkan på fysiska, psykiska och sociala aspekter i det dagliga livet.

Bakgrund: Idag räknas psykisk ohälsa som ett av de stora folkhälsoproblemen. Depression är en av de sjukdomar som räknas till psykisk ohälsa. Sjukdomen ökar runt om i världen och cirka 350 miljoner människor beräknas idag ha en depression. En persons upplevelser är unika och en depression kan därför hanteras på olika vis. Det är av stor vikt att sjuksköterskan har bred kunskap om olika personers upplevelser av sjukdomstillståndet för att kunna stödja och vägleda dem på bästa sätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med depression. Metod: Studien baserades på två patografier. En kvalitativ innehållsanalys av Graneheim och Lundman användes. Resultat: I resultatet framkom det sex kategorier; Att vara socialt isolerad, Att ha bristande självkänsla, Att förlora kontrollen, Att ha sömnsvårigheter, Att leva under behandling och Att finna strategier och stöd för att kämpa vidare i livet. Personerna upplevde sig ensamma och isolerade på grund av depressionerna. Ångest, oro och sömnbesvär var återkommande inslag i deras vardag.De upplevde att samtalsbehandling och medicinering lindrade deras besvär. Personerna fick kraft till att återhämta sig genom familj och vänner. Slutsats: Genom att sjuksköterskan tar del av en persons upplevelser av depression kan sjuksköterskan förstå och vägleda personen genom rätt behandling. För att personer med depression ska kunna känna tillit och förtroende till sjuksköterskan är det viktigt att visa dessa personer att det finns intresse och tid till att lyssna när de berättar om sina problem.

Ångest är en av de vanligaste symtom i livets slut. Det är sjuksköterskans ansvar att samtala med personen om existentiella livsfrågor. Morse teori om känslomässigt lidande och att uthärda lidande beskriver hur personer kan stanna upp i uthärdandet för att skydda sig själv. Sjuksköterskan är ofta den som är vid personers sida i deras lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av dödsångest. För att nå syftet analyserades nio artiklar med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av analysen gav fem kategorier:Att känna sig maktlös vid kontrollförlust, Att vara mer rädd för lidandet än döden, Att känna ensamhet när andra inte förstår upplevelsen i lidandet, Att ha tankar på familjen och hur de ska klara sig efter ens död, Att lära sig hantera dödsångest. I resultatet framkom det att personer var rädd för att de skulle bli beroende av andra och att de inte kunde kontrollera sin sjukdom. Personer som visste att de skulle dö var rädda för lämna livet och att slutet skulle bli smärtsamt. De kände sorg, ensamhet och maktlöshet. Många försökte hantera dödsångesten genom att tänka positivt, se livet som en andra chans och att försöka acceptera sitt öde. Att sjuksköterskan har kunskap om dödsångest är viktigt för att hen ska kunna tillgodose personers behov och utforma en individuell omvårdnad. Att ha kunskap om dödsångest kan ge sjuksköterskan förståelse för hur hen ska kunna samtala med personer och dess anhöriga.

Åre är en liten kommun i Jämtland med massiv turism under vintersäsongen. Orten har haft en stadig tillväxt under 1900-talet och är idag Sveriges främsta alpina ort. Vinterturismen i Åre har bidragit till att det har investerats stora summor i liftar, boende och affärslokaler. Åre har en av världens bästa skidanläggningar och med bra trafikförbindelser kan man smidigt ta sig dit. Syftet med min studie är att undersöka hur turistnäringen integrerar med det lokala samhället i Åre. Underlag som jag använt mig av är en enkätundersökning samt intervjuer. Under studiens gång har det påvisats att hållbarhetsfrågor brister i Åre. Det ekonomiska värdet tenderar att prioriteras framför de socio-kulturella och miljömässiga värdet. Vintersäsongen präglas av skidsugna turister och trängsel är en faktor här.

Bakgrund: I Sverige finns det cirka 18 000 personer med Parkinsons sjukdom. Parkinsons sjukdom är en neurologisk progredierande sjukdom som påverkar personens kroppsrörelser och kognitiva förmåga. Sjukdomen debuterar oftast i 50-65 års ålder och är något mer förekommande hos män än hos kvinnor. Parkinsons sjukdom är obotlig och kronisk men inte en livshotande sjukdom. Olika personer med samma sjukdomsdiagnos kan uppleva sjukdomen helt olika och kan behöva vårdas på olika sätt Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom. Metod: En litteraturstudie med åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ design utfördes. Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys för kvalitativa studier användes för att analysera resultatet. En manifest innehållsanalys med latenta inslag låg till grund för analysen. Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra kategorier samt två underkategorier. Kategorin ”Den förändrade kroppen ” beskriver de kroppsliga förändringarnas påverkan i det dagliga livet.” Osäkerhet och rädsla ” beskriver rädslor och osäkerhet för vad sjukdomen innebär för personernas liv och framtid. ” En förändrad identitet ” beskriver hur Parkinsons sjukdom påverkar personernas identitet och roller i en förändrad vardag. ”Hantering av sjukdomen ” hade två underkategorier; ” Den egna hanteringen av sjukdomen ” som beskriver hantering och anpassning till sjukdomen samt ”Stöd och hjälp från andra” som beskriver förståelse och stöd från familj och samhället. Slutsats: Studiens resultat visade att personer med Parkinsons sjukdom upplevde fysiskt, psykiskt och social kontrollförlust. Upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom beskrivs som att leva med kroppsliga förändringar. Symtom från sjukdomen beskrevs med känslor av skam, vilket innebar att personerna isolerade sig som följd. Personer som isolerar sig kan därför bli svåra att nå för sjukvården. Med ett livsvärldsperspektiv kan sjuksköterskor lättare förstå hur hälsa, sjukdom, lidande och vårdande upplevs, för att stödja och stärka varje persons hälsoprocesser.

No description available.