Bakgrund: I Sverige drabbas årligen ca 10 000 människor av plötsligt hjärtstopp, av dessa räddas ca 1000 till liv. Avgörande för överlevnad är en välfungerande HLR-kedja. Att överleva ett hjärtstopp påverkar patienter i olika omfattning. Problemformulering: Ett plötsligt hjärtstopp sätter tillvaron på sin spets och kan i efterförloppet orsaka både fysiska och psykiska besvär. Genom att tydliggöra hur patienter påverkas efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp kan eftervården förbättras. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av det dagliga livet efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes baserad på 13 vetenskapliga artiklar vilka kvalitetsgranskades. Sökning av artiklarna är genomförda i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Kompletterande sökning utfördes manuellt. Analys gjordes utifrån Axelssons beskrivning av litteraturstudie, samt med inspiration av Hellgren, Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Upplevelsen av det dagliga livet efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp varierade stort. Livet påverkades på flera sätt utifrån sociala, fysiska, mentala och existentiella aspekter. Till stor del upplevdes livet som positivt med få kvarstående symtom efter en tid. Slutsats: Som sjuksköterska är det viktigt att lyssna in patientens upplevelse och därigenom kanske medverka till att patienten accepterar sin situation. Accepteras situationen och någon slags mening infinner sig ökar förutsättningarna att gå vidare i livet. Genom att uppmärksamma upplevelsen av att det dagliga livet i högsta grad är individuellt och innefattar flera aspekter ökar förutsättningarna till en god omvårdnad. Varje patient bör bemötas utifrån sin unika livsvärld för att finna resurser och ett sammanhang i tillvaron.

Bakgrund: Antal besök och inplanerade undersökningar på radiokliniska avdelningar har ökat under de senaste åren. Eftersom avdelningarna består av högteknologisk apparatur kan det vara en främmande miljö som skrämmer barn. För att röntgensjuksköterskor bättre ska kunna bemöta barnen och ge dem anpassat vård med hänsyn till deras ålder och utvecklingsnivå, behövs kunskap och förståelse för hur barn upplever röntgenundersökningar.   Syfte: Syftet var att få mer kunskap om barns upplevelser vid röntgenundersökningar. Metod: Studien utfördes som en systematisk litteraturgranskning av åtta kvalitativa artiklar som analyserades och ställdes samman enligt Granheim & Lundman (2004) analysmetod för kvalitativa studier.   Resultat: Resultatet visar att barnen upplevde lidande men också välbefinnande i samband med röntgenundersökningar. Analys av artiklarna gav fem kategorier, barns rättigheter, tid och kommunikation, kunskap och röntgenmiljö, familjen och lekterapi.   Slutsats: Röntgenmiljön kan vara främmande och skrämmande för barn. Mötet vid röntgenundersökningar är kort och tidspressen kan vara ett hinder för att ge barn en god omvårdnad. En bra och fungerande vårdrelation är viktigt vid undersökning av barn. Tydlig information och delaktighet ger barn möjlighet att förbereda sig inför undersökningen och ökar deras förmåga att uttrycka sina åsikter och delta i sin hälsoprocess.

No description available.

Detaljhandeln präglas allt mer av självbetjäning, inte minst genom införandet av självscanning i dagligvaruhandeln som innebär att kunden sköter hela inköpsprocessen på egen hand. Samtidigt som tjänster används för att leverera högre värden till kunden finns även ett stort fokus på de upplevelser som kunden erhåller. Upplevelsen ska, utöver sin underhållning, knyta an till kunden genom att skapa minnen samt även här leverera ett högre värde. Det intressanta är att föra ihop begreppen självbetjäning, i detta fall självscanning, och upplevelser för att se hur de samspelar ur ett kundperspektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka den situation i vilken kunder använder självscanning för att sedan analysera hur kunderna upplever detta samt att ge vidare rekommendationer inom ämnet. De slutsatser som kan dras är att det som främst kännetecknar den nya upplevelsen genom självscanning är att den bidrar till en ökad aktivering av syn-, hörsel-, och känselsinnet, engagerar kunden emotionellt samt bidrar till en aktiv problemlösning. Kunden blir även medaktör i processen och uppnår en hög grad av koncentration samt ändrar sitt beteende när tjänsten används regelbundet. Användningen innebär även att en ny interaktion uppstår, detta genom teknologin men den personliga servicen och interaktionen har fortfarande en stark efterfrågan från kundens sida.

Bakgrund: Cirka 55 000 cancerdiagnoser ställs varje år i Sverige. Ungefär 7000 av dessa är kvinnor som drabbas av någon form av bröstcancer. Detta innebär att bröstcancer anses vara den vanligaste form av cancer bland kvinnor. Dagligen diagnostiseras mellan 15 till 20 kvinnor i Sverige med bröstcancer. Syfte: Syftet är att belysa kvinnors livskvalitet efter diagnostiserad bröstcancer. Metod: För att besvara studiens syfte användes systematisk litteraturstudie som metod. Tre kvalitativa och sex kvantitativa vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med stöd av en modifierad kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: I studiens resultat framkom två kategorier där bröstcancerdrabbade kvinnor skattade sin livskvalitet dels som försämrad och dels som förbättrad. Resultatet påvisade även ett antal underkategorier som konstaterade likheter och olikheter gällande kvinnors livskvalitet. I kategorin försämrad livskvalitet framkom sex underkategorier vilka var sjukdomssymtom, kroppsuppfattning, medicinsk behandling, omvårdnad, ålderspåverkan och social status. Två underkategorier framkom i kategorin förbättrad livskvalitet vilka var själslig välmående och fysisk- och psykisk välmående. Slutsats: Utifrån resultatet konstaterades att majoriteten av kvinnorna värderade sin livskvalitet som försämrad efter diagnostiserad bröstcancer. Kvinnors åldrande, erfarenheter och andlighet hade en positiv inverkan på deras livskvalitet.

Inledning: Att som sjuksköterska arbeta med patienter som vårdas mot sin vilja kräver stor inlevelseförmåga. Mötet med denna patientgrupp gör att sjuksköterskorna utsätts för tvivel och osäkerhet huruvida den vård som erbjuds är till gagn för patienten.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelse av sluten psykiatrisk tvångsvård. Metod: En systematisk litteraturstudie har genomförts. Åtta vetenskapliga artiklar publicerade från år 2000 och framåt inkluderades. Materialet bearbetades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patienternas upplevelse av sluten psykiatrisk tvångsvård innefattar både negativa och positiva aspekter. Dessa upplevelser sammanfattas till; respektlös behandling, bristande vårdkvalitet, utebliven bekräftelse, fråntagen autonomi, isolering och positiva vård-upplevelser. Slutsatser: Bemötandet spelar en central roll i hur patienter upplever tvångsvården.

Vi vill i denna studie bidra med både praktisk och teoretiska förståelse för kundvärde och upplevelseskapande i en cafékontext samt besvara frågan: Hur skapar caféer värde för sina kunder? Syftet med studien är att med upplevelsen som studielins undersöka hur caféer i Umeå arbetar för att skapa värde för sina kunder samt att öka förståelsen för huruvida upplevelseskapande är en del av verksamhetserbjudandet.   En kvalitativ forskningsmetod har använts för att nå den förståelse och det djup som anslås av syftet. För att insamla empirisk data har fem caféer i centrala Umeå använts, vilka har valts genom ett icke-sannolikhetsurval. Semistrukturerade intervjuer har förts med en management- och marknadsföringsansvarig på varje företag. Vidare har även kortare kundintervjuer genomförts på dessa verksamheter och på två kompletterade caféer, vid olika tillfällen. För att ge en inriktning för empiriinsamlingen och för att analysera denna empiri har teorier som belyser kundvärde samt både praktisk och strategiskt skapande av upplevelser används. I analysen relateras teori och empiri till varandra för att studera upplevelser som värdeskapare i caféverksamheter.   Studien visar att ett cafébesök både kan vara av hedonistisk och utilitaristisk karaktär samt ofta är en kombination av dessa i förening av nytta och nöje. Det kan ses tydliga indikationer på att upplevelser används för att skap värde inom caféverksamheter. Det finns från både caféernas och kundernas sida en tanke om att ett cafébesök ska erbjuda något mera än bara ett tillfredsställt behov av mat och dryck. Ett cafébesök kan möjliggöra många olika typer av upplevelser, men hur detta skapar värde för kunden beror på verksamhetsutbudet, besökstillfället samt hur kunderna tolkar och är medskapare av detta. Det pris som kunden betalar för detta cafébesök kan vara bidragande till det värde som kunden får samt bidrar till att skapa uppfattningen om att unna sig en upplevelse utöver det vanliga i vardagen.   Alla caféer som medverkade i vår studie hade skapat ett unikt verksamhetserbjudande och strävade mot att kunden skulle uppfatta en enighet i konceptet där personalen på olika sätt var inblandad. Vi fann även en stor koppling mellan hur lokalens och dess attribut, upplevelserummets, utformning och atmosfär, samt olika typer av stimuli, påverkar hur kunden upplever besöket på caféet. Medkonsumenter visade även sig ha en betydande roll i värdet som kunden upplever av besöket och visade sig oftast vara ett positivt inslag samt sågs som en nödvändig aspekt i upplevelserummet för många kunder.

För att få nöjda gäster eller kunder är det för företag och verksamheter viktigt att arbeta med upplevelser. Speciellt gäller det för verksamheter med tjänstebaserade produkter. I denna explorativa studie undersöks om måltidsmiljön, i ett tjänstebaserat företag, kan påverka helhetssynen av företaget. I undersökningen genomfördes en förändring på måltidmiljön, mellan två olika grupper. Undersökningen tillämpades på konferensanläggningen Krinova Science Park, Kristianstad. Förändringens syfte var att se om gästernas upplevelse hos verksamheten påverkades utifrån olika måltidsmiljöer. De två undersökta grupperna tilldelades en och samma enkät där påståenden berörde olika aspekter i måltidsmiljön. Aspekterna byggde på olika delar som på ett eller annat sätt påverkar individers sinnen. Det fanns skillnader i gruppernas svar gällande måltidsmiljöns påverkan på helhetsupplevelsen hos konferensanläggningen. Det kan tyda på att de små förändringarna som gjordes i måltidsmiljön påverkade gästernas svar. Till exempel visade resultatet i påståendet om dekorationen att fler individer i gruppen som upplevde förändringen, svarade mer positivt till lokalens dekoration. Samt instämde fler respondenter, som upplevde förändringen, helt till påståendet om måltidsmiljön påverkade helhetsupplevelsen av besöket hos Krinova Science Park. Resultaten styrks även av tidigare vetenskapliga studier inom ämnet måltidsmiljö och upplevelser. Slutsatser som dras i studien är att olika måltidsmiljöer faktiskt påverkar gäster syn på verksamheten som helhet. Dock kan inte generella slutsatser dras av enkätundersökningens resultat.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka kunskaper patienter med bensår har om sin sjukdom och om sin behandling samt att beskriva hur dessa patienter upplever sjuksköterskans omvårdnad. För att göra detta genomfördes en beskrivande litteraturstudie. Bearbetningen av litteraturen resulterade i sju stycken teman; Sårbehandling, den bakomliggande orsaken till såret, läkandet, livsstil, smärta, behandlingen och relationen till sjuksköterskan. Huvudresultatet visade att bensårspatienter har liten förståelse för vad som orsakat deras sjukdom, varför de får vissa behandlingar eller hur deras livsstil kan förbättra läkandet. Huvudresultatet visade även att dessa patienter har svårt att känna delaktighet i sina behandlingar, utan istället lägger över allt ansvar på sjuksköterskorna. Patienternas relation till sjuksköterskorna var oftast god men ibland upplevdes sjuksköterskorna som oengagerade och som att de inte var i besittning av tillräcklig kompetens inom sårvård. En god omvårdnad upplevdes av patienterna då sjuksköterskorna var noggranna och tog sig tid för att informera om sjukdomen och för att lyssna på patienten. Den slutsats som författarna till detta arbete drog var att sjusköterskans patientundervisning till bensårspatienter behöver förbättras eftersom kunskapen om sin sjukdom var liten bland dessa patienter, samt att denna okunskap tillsammans med brister i kommunikationen ofta påverkade relationen mellan patient och sjuksköterska negativt.

No description available.