Many questions surround the anonymous medieval work known as Saigyo monogatari (translated here as “The Tale of Saigyo”, and for simplicity generally referred to as “the Tale”). When was it first created? By whom, and for what intended audience? By what process did it proliferate into the many variant texts that have come down to us? How many other variants may once have existed? What is the relationship between the existing variants, and which can be considered the earliest? Might this be the “original text”, or is it too a reworking of some now lost original text? ¶ In the last forty years, these questions have been taken up by a number of scholars, but to date there has been no full-length study that takes into account the wide range of variant texts and attempts in any systematic way to analyze them in a search for answers. The present study seeks to fill this gap. I compare 11 texts, consisting of representatives from all the main variant categories and including all the texts which are known to be, or which seem to me to be, early forms. Detailed textual comparison can be found in Appendix 1. ¶ Part I introduces the background to the Tale’s development, and the variant texts. In Part II, I translate the variant known as Bunmeibon. Many scholars have either claimed or simply assumed that Bunmeibon is a close version of the Tale’s original form. I take issue with this belief, and one of the aims of this study is to pursue the question of the relationship of the B text line (of which Bunmeibon is representative) with the A text line, which has generally been regarded as the secondary or “abridged” line, with the purpose of establishing that it is rather the A line that retains traces of the original text and of the impulses that led to the Tale’s original formation. ¶ The detailed comments which follow each section of the Bunmeibon translation are intended both to place it within the context of the other ten variants and draw out their possible relationships, and to examine other issues that the section raises in relation to the Tale as a whole. Most of these issues hinge on the question of how Saigyo is depicted. I trace the volatile shifts that occur between the two poles of Saigyo as poet and Saigyo as religious practitioner, how the Tale does and does not attempt to merge the two, and what forms this double Saigyo image takes as the Tale progresses, both inter- and intra-textually. ¶ This question is fundamentally linked with the above question of relationship between the text lines. The scholars who focus their study on Bunmeibon largely assume that the main focus of the Tale is religious in intent. I hope to show that the Tale’s fundamental form in all variants does not reflect this, that much of the religious material found in Bunmeibon and the other B texts is the result of interpolation and reworking, and that it is the early A texts’ more literary focus that contains the likely key to the original impulses behind the Tale’s formation. ¶ Part III draws together the results of my investigation, and situates the Tale within the wider context of the kyogen kigo debate.

<p>Sammanfattning</p><p>Uppsatsen "En utredning av filosofins möjligheter" inleds med ett konstaterande av den bitande kritik som tidvis framförts mot filosofins olika dogmer och traditioner bland andra av Ludwig Wittgenstein, G. E. Moore och Richard Rorty. Det sägs vidare att all denna kritik hotar att förinta den positiva upptäckarlusten. En föresats görs därför att i funderingar och kritik se möjligheter för filosofin för att på så sätt bidraga till att föra denna framåt i något som förhoppningsvis blir ett konstruktivt inslag i debatten. I uppsatsens första del diskuteras vad filosofi är, filosofins universalitet, nyttan med filosofi och det konstateras att filosofin grundar sig på undran och spekulation och är universell i den meningen att den frågar istället för att påstå samt att nyttan med filosofi är uppenbar om man tittar på de insatser som gjorts av exempelvis Platon, Aristoteles, John Stuart Mill, Karl Marx, Thomas Hobbes och Jean-Jacques Rousseau. I den andra delen analyseras samhället och vetenskapen och dess kopplingar till filosofin och det konstateras bland annat att det är skillnad på principer och tillämpningar inom dessa olika områden samt att även om tillämpningarna inom olika områden ständigt är nya så är principerna desamma och att detta är något att ta fasta på beträffande filosofins möjligheter och trovärdighet. I den tredje mer avhandlande delen "En utredning av filosofins möjligheter" behandlas filosofins principer och nutiden jämförs i ett historiskt perspektiv och filosofin för framtiden diskuteras i meningen att filosofins principer är dess styrka samt att ett moment av klarsyn och precisering kan vara en möjlighet för filosofin att överbrygga sin svårförståelighet men dock innebär en risk för att själva filosofins styrka och särart därmed försvinner. Den slutsats som ges formuleras så att filosofins möjligheter inte så mycket ligger i skapandet av några för den nya principer utan i ett klarsynt användande av dess befintliga.</p> / <p>Abstract</p><p>This paper aims at investing the possibilities for philosophical thinking through a speculative and critical examination of different ideas from various philosophers, such as Moore, Wittgenstein and Rorty. The aim is that philosophy can be a constructive part of the contemporary debate. In the first part, it is argued that philosophy is a speculative and universal business, and has had a great importance for society; examples of Plato, Aristotle, Augustine and different political philosophers as Marx, Mill, Rousseau and Hobbes are given. In the second part, society and science are investigated in relation to philosophy, and it is concluded that there is a fundamental difference between method and principles, in that methods always change while principles always are the same and this, it is said, is something fruitful for the possibilities and for the confidence in, philosophy. In the third part, the principles of philosophy are treated, and the contemporary world is treated in a historical perspective. The future of philosophy is discussed, and its strenght is said to lie in its own principles. It is argued that clearsightedness and precision can be the solution to philosophocal obscurity, but that there also thereby will be a risk of losing the genuine character and strenght of philosophy. The conclusion of the paper is that the possibilities of philosophy not are achieved by some new philosophical principles, but in a clearsighted use of the existing.</p>

<p>Denna uppsats handlar om en debatt, som fördes i en brytningstid, då den gifta kvinnans rätt till yrkesarbete ifrågasattes. Ett funktionalistiskt förslag om kollektivhus, där hushållsarbetet och en del av barnavården skulle skötas av kollektivt anställd personal, avsåg att underlätta kvinnans yrkesarbete. Den gällande normen förutsatte, att den gifta kvinnan var hemarbetande och mannen försörjare. Debatten kom att kretsa kring hustruns plikter mot familjen och barnens liv i det kollektiva huset. Här stod bevarare av traditionen mot anhängare av ett nytt familjemönster.</p><p>Syftet har varit att fokusera anhängare och motståndare och analysera deras argument och strategier. Analysen har skett mot bakgrund av den pågående moderniseringsprocessen och den modernitet, som innebar nya livsvillkor för kvinnan och familjen. Yvonne Hirdmans genuskontraktsteori med endast ett dominerande husmoderskontrakt under mellankrigstiden diskuteras och ifrågasätts.</p>

Denna uppsats handlar om en debatt, som fördes i en brytningstid, då den gifta kvinnans rätt till yrkesarbete ifrågasattes. Ett funktionalistiskt förslag om kollektivhus, där hushållsarbetet och en del av barnavården skulle skötas av kollektivt anställd personal, avsåg att underlätta kvinnans yrkesarbete. Den gällande normen förutsatte, att den gifta kvinnan var hemarbetande och mannen försörjare. Debatten kom att kretsa kring hustruns plikter mot familjen och barnens liv i det kollektiva huset. Här stod bevarare av traditionen mot anhängare av ett nytt familjemönster. Syftet har varit att fokusera anhängare och motståndare och analysera deras argument och strategier. Analysen har skett mot bakgrund av den pågående moderniseringsprocessen och den modernitet, som innebar nya livsvillkor för kvinnan och familjen. Yvonne Hirdmans genuskontraktsteori med endast ett dominerande husmoderskontrakt under mellankrigstiden diskuteras och ifrågasätts.

Thesis (M. Ed.)--University of Hong Kong, 2001. / Includes bibliographical references (leaves 93-97).

Title from second page of PDF document. Includes bibliographical references (p. 167-170).

In this paper, I wish to demonstrate how enthymemic argument pervades modern discourse. First, I will define the enthymeme in Aristotelian terms and compare its qualities to its sibling, the syllogism. Next, I will attempt to demonstrate how the enthymeme functions, paying close attention to its psychological effects as well as analyzing how the media helps promote enthymemic discourse. Finally, I will propose a way that composition instructors can harness the idea of the enthymeme to facilitate critical thinking in the classroom. The purpose of the paper is to provide evidence that a rebirth of this classical term is in order. Enthymemes are tricky, and they are often there without us ever knowing or suspecting them. By analyzing what an enthymeme does, what it looks like and how to respond to it, we can be better prepared to make the important ethical decisions we are faced with every day.

The purpose of this essay is to do a case specific examination of the EU level implementation of the integration of Romanian Roma. The essay is divided into two parts. The first part of the essay constitutes a description of relevant European Union policy instruments and the current ambition to integrate the Romanian Roma. The second part of the essay is a qualitative text analysis based on debate articles published in the Swedish daily newspaper Dagens Nyheter. The articles are systematically categorized by different themes in order to try to analyze the reasoning and argumentation in this area. The aim of the qualitative analysis is to find the core of the debate and then try to compare it with the EU’s ambitions to integrate Romanian Roma.   The essay concludes that there are problematic aspects to the implementation of Romanian Roma integration. This essay shows one of these problematic aspects. It is a complicated problem without a single, given solution. Rather, there are a number of factors that contributes to the problem. The essay also offers some new facts that can constitute a basis for further research.

No description available.

Uppsatsen "En utredning av filosofins möjligheter" inleds med ett konstaterande av den bitande kritik som tidvis framförts mot filosofins olika dogmer och traditioner bland andra av Ludwig Wittgenstein, G. E. Moore och Richard Rorty. Det sägs vidare att all denna kritik hotar att förinta den positiva upptäckarlusten. En föresats görs därför att i funderingar och kritik se möjligheter för filosofin för att på så sätt bidraga till att föra denna framåt i något som förhoppningsvis blir ett konstruktivt inslag i debatten. I uppsatsens första del diskuteras vad filosofi är, filosofins universalitet, nyttan med filosofi och det konstateras att filosofin grundar sig på undran och spekulation och är universell i den meningen att den frågar istället för att påstå samt att nyttan med filosofi är uppenbar om man tittar på de insatser som gjorts av exempelvis Platon, Aristoteles, John Stuart Mill, Karl Marx, Thomas Hobbes och Jean-Jacques Rousseau. I den andra delen analyseras samhället och vetenskapen och dess kopplingar till filosofin och det konstateras bland annat att det är skillnad på principer och tillämpningar inom dessa olika områden samt att även om tillämpningarna inom olika områden ständigt är nya så är principerna desamma och att detta är något att ta fasta på beträffande filosofins möjligheter och trovärdighet. I den tredje mer avhandlande delen "En utredning av filosofins möjligheter" behandlas filosofins principer och nutiden jämförs i ett historiskt perspektiv och filosofin för framtiden diskuteras i meningen att filosofins principer är dess styrka samt att ett moment av klarsyn och precisering kan vara en möjlighet för filosofin att överbrygga sin svårförståelighet men dock innebär en risk för att själva filosofins styrka och särart därmed försvinner. Den slutsats som ges formuleras så att filosofins möjligheter inte så mycket ligger i skapandet av några för den nya principer utan i ett klarsynt användande av dess befintliga. / This paper aims at investing the possibilities for philosophical thinking through a speculative and critical examination of different ideas from various philosophers, such as Moore, Wittgenstein and Rorty. The aim is that philosophy can be a constructive part of the contemporary debate. In the first part, it is argued that philosophy is a speculative and universal business, and has had a great importance for society; examples of Plato, Aristotle, Augustine and different political philosophers as Marx, Mill, Rousseau and Hobbes are given. In the second part, society and science are investigated in relation to philosophy, and it is concluded that there is a fundamental difference between method and principles, in that methods always change while principles always are the same and this, it is said, is something fruitful for the possibilities and for the confidence in, philosophy. In the third part, the principles of philosophy are treated, and the contemporary world is treated in a historical perspective. The future of philosophy is discussed, and its strenght is said to lie in its own principles. It is argued that clearsightedness and precision can be the solution to philosophocal obscurity, but that there also thereby will be a risk of losing the genuine character and strenght of philosophy. The conclusion of the paper is that the possibilities of philosophy not are achieved by some new philosophical principles, but in a clearsighted use of the existing.