<p>Antalet donationer räcker inte för att fylla behovet för de</p><p>patienter som väntar på nya organ, vilket leder till att</p><p>människor årligen dör i väntan på organ. Det är viktigt att</p><p>potentiella organdonatorer identifieras och uppmärksammas av sjuksköterskan samt att deras inställning till donation efterfrågas. Sjuksköterskan har ett ansvar i att vårda den potentiella donatorn samt dess närstående. Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans betydelse för närstående i samband med organdonation. Resultatet bygger på en analys av 14 vetenskapliga artiklar och visar att sjuksköterskans kunskap om donationsprocessen är av betydelse. Många sjuksköterskor anser sig ha för lite kunskap i ämnet och</p><p>efterfrågar mer utbildning i sjuksköterskeutbildningen samt fortlöpande på arbetsplatsen. Även sjuksköterskans</p><p>bemötande av den potentiella donatorn och dess närstående är betydelsefullt. Eftersom sjuksköterskans bemötande kan vara avgörande för närståendes beslut och välbefinnande ska bemötandet ske på ett respektfullt och medmänskligt sätt. Resultatet visar även att det är av betydelse när och hur sjuksköterskan informerar närstående om donationsprocessen. Information bör ges i ett tidigt skede och upprepas i små portioner. Det är viktigt att närstående inte känner tidspress på att få fram ett snabbt beslut samt att de förstår att donatorn är död. Då potentiella donatorer kan finnas på andra vårdavdelningar än intensivvården, efterfrågas mer forskning om allmänsjuksköterskans syn på donation.</p>

<p>Uppsatsen handlar om den interaktiva tavlan som ett IT-stöd i skolans klassrum. Syftet med uppsatsen var att undersöka lärares inställning till befintligt IT-stöd. Problemet som behandlas i uppsatsen var: Varför används inte IT-stöd som den interaktiva tavlan i större utsträckning vid undervisningen? För att besvara problemformuleringen utfördes en teoristudie som i huvudsak byggde på vetenskapliga artiklar. Teorin sträcker sig över områdena; beskrivning av IT i klassrummet, IT-satsningar och lärares inställning till IT. För att nå djupare förståelse för problemet genomfördes en undersökning som bestod av både en observation och av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med lärare och lärarstudenter, där användargraden av IT-stöd varierar. Analysen visade att det inte fanns ett enkelt svar på problemet. Det var många faktorer som inverkade. I diskussionen framhävs bland annat bristen på vetenskaplig forskning om nyttan av IT-stöd. Den interaktiva tavlan har inte tilldelats ett värde och därmed är det svårare för skolan att överväga investeringar. Uppsatsen avslutas med fyra slutsatser som besvarar frågeställningen. Brist i stöd till lärare och otillräcklig insikt i ITs potential är två slutsatser som har betydelse för den låga användargraden av IT-stöd.</p>

Uppsatsen handlar om den interaktiva tavlan som ett IT-stöd i skolans klassrum. Syftet med uppsatsen var att undersöka lärares inställning till befintligt IT-stöd. Problemet som behandlas i uppsatsen var: Varför används inte IT-stöd som den interaktiva tavlan i större utsträckning vid undervisningen? För att besvara problemformuleringen utfördes en teoristudie som i huvudsak byggde på vetenskapliga artiklar. Teorin sträcker sig över områdena; beskrivning av IT i klassrummet, IT-satsningar och lärares inställning till IT. För att nå djupare förståelse för problemet genomfördes en undersökning som bestod av både en observation och av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med lärare och lärarstudenter, där användargraden av IT-stöd varierar. Analysen visade att det inte fanns ett enkelt svar på problemet. Det var många faktorer som inverkade. I diskussionen framhävs bland annat bristen på vetenskaplig forskning om nyttan av IT-stöd. Den interaktiva tavlan har inte tilldelats ett värde och därmed är det svårare för skolan att överväga investeringar. Uppsatsen avslutas med fyra slutsatser som besvarar frågeställningen. Brist i stöd till lärare och otillräcklig insikt i ITs potential är två slutsatser som har betydelse för den låga användargraden av IT-stöd.

Antalet donationer räcker inte för att fylla behovet för de patienter som väntar på nya organ, vilket leder till att människor årligen dör i väntan på organ. Det är viktigt att potentiella organdonatorer identifieras och uppmärksammas av sjuksköterskan samt att deras inställning till donation efterfrågas. Sjuksköterskan har ett ansvar i att vårda den potentiella donatorn samt dess närstående. Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans betydelse för närstående i samband med organdonation. Resultatet bygger på en analys av 14 vetenskapliga artiklar och visar att sjuksköterskans kunskap om donationsprocessen är av betydelse. Många sjuksköterskor anser sig ha för lite kunskap i ämnet och efterfrågar mer utbildning i sjuksköterskeutbildningen samt fortlöpande på arbetsplatsen. Även sjuksköterskans bemötande av den potentiella donatorn och dess närstående är betydelsefullt. Eftersom sjuksköterskans bemötande kan vara avgörande för närståendes beslut och välbefinnande ska bemötandet ske på ett respektfullt och medmänskligt sätt. Resultatet visar även att det är av betydelse när och hur sjuksköterskan informerar närstående om donationsprocessen. Information bör ges i ett tidigt skede och upprepas i små portioner. Det är viktigt att närstående inte känner tidspress på att få fram ett snabbt beslut samt att de förstår att donatorn är död. Då potentiella donatorer kan finnas på andra vårdavdelningar än intensivvården, efterfrågas mer forskning om allmänsjuksköterskans syn på donation.

No description available.

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur lärare och skolledare på en grundskola uppfattar begreppet elever i behov av särskilt stöd och om detta stöd är kopplat till en diagnos. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie där vi intervjuade åtta pedagoger och två rektorer på en skola. Intervjufrågorna var baserade på våra forskningsfrågor och vi ville ta del av informanternas personliga åsikter. Vår studie resulterar i att de elever som inte når skolans mål får särskilt stöd. Vidare visar studien att pojkar får mer stöd än flickor. För att läraren ska kunna möta alla elever i en klass bör arbetsuppgifterna anpassas för varje enskild individ. Särskilt stöd ges till de elever som inte når kunskapsmålen i skolan oavsett om eleven har en diagnos eller inte.

Sammanfattning Syfte: Syftet är att undersöka pappors upplevelser av stöd och behov av stöd från hälso- och sjukvården inför och under förlossning samt under barnets första år.   Metod: En kvalitativ och explorativ studie med semistrukturerade intervjuer. Åtta deltagare som hade ett barn i åldern noll till tre år, samtliga män och pappor, valdes ut från kontaktnät. Innehållsanalys användes för dataanalys.   Resultat: Mycket händer i pappornas liv under barnets första år och det är av stor betydelse hur sjukvårdspersonalen bemöter och informerar. Kategorierna som framkom var; varierat bemötande, bristfällig information, att växa in i papprollen samt bristande föräldrautbildningen. Pappan får ofta en sekundär roll i omhändertagandet av barnet, det är vanligt att mamman är hemma den första perioden, vilket ibland leder till att pappan känner att han har svårigheter med att anknyta till barnet. Många pappor saknar pappagrupper och vissa tycker även att fokus ligger mer på mamman under mötena med föräldragrupper.   Slutsats: Papporna i denna studie upplevde att det var svårt att kombinera sin roll som pappa med sitt arbete samt att mammans anknytning till barnet kom mer självklart än deras egen. De saknade stöd i att finna sin papparoll.

No description available.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad det innebar att vara chef i socialt omsorgsarbete och hur de hanterar utmaningarna som de ställs inför. Vi var också intresserade av att ta reda på om könet spelar någon roll i ledarskapet. Vi valde att inrikta studien på äldreomsorgen. Forskningsmetoden byggde på kvalitativa intervjuer och tidigare forskning. Fyra intervjuer gjordes med chefer inom äldreomsorgen i en mellanstor stad i norra Sverige. Vi använde ett semi-strukturerat frågeformulär med frågor som skulle ge oss svar utifrån vårt syfte med studien. De viktigaste slutsatserna i denna studie visade på att våra respondenter upplevde att de hade ett bra stöd från sina medarbetare, både uppifrån i form av verksamhetschefen, andra enhetschefer och även från sina anställda. Det goda stödet hjälper dem att nå de givna målen för verksamheterna, men respondenterna upplevde att förväntningarna på arbetsinsatsen från politikerna var hög och budgeten var alltför begränsad. Några av våra respondenter upplevde att det fanns skillnader mellan könen och ansåg att det är lättare att vara en man i en chefsposition. / The purpose of this study was to find out what it means to be a middle manager in social care work, and how the managers cope with their work. We were also interested to find out if gender plays a role in leadership. The research method is based on qualitative interviews and earlier studies. Four interviews were made with managers in elderly care in a midsize town in north of Sweden. We used a semi-structured questionnaire with questions that would give us answers of our purpose with the study. The most important conclusion in this study shows that our respondents experienced that they had good support from their colleagues to help them reach the given goals but the expectations from the politician in work effort was high and the budget was too limited. Some of our respondents experienced some difference between the genders and thought that it is easier to be a man in a leading position.

Personer med psykossjukdom får idag omfattande stöd av sina närstående. Den stödjande rollen kan innebära en hög belastning och börda för närstående. Interaktionen med en person med psykossjukdom kan försvåras av en rad olika faktorer och har visats betydelsefull för sjukdomsprognosen. I sjuksköterskans arbete ingår att ge stöd och vägledning till närstående. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva närståendes behov av stöd som kan förbättra interaktionen med person med psykossjukdom. I resultatet framkommer att närstående behöver stöd i att acceptera och förstå, både personen med psykossjukdom och sin stödjande roll. Vidare behöver närstående stöd i att bära bördan samt stöd i kommunikation och problemlösning för att exempelvis bättre kunna hantera situationer och skapa en bättre interaktion. Den kliniska verksamheten bör satsa på interventioner som förbättrar interaktionen och kan utformas som bland annat utbildning. Sjuksköterskor bör därför få fortlöpande utbildning i pedagogik. Fortsatt forskning bör fokusera mer specifikt på interaktionen mellan närstående och person med psykossjukdom och studera ett mer omfattande urval av närstående till person med psykossjukdom.