Syftet med denna undersökning är att studera vilka faktorer som är viktiga för att ungdomsbehandling på institutioner ska få ett önskvärt resultat. Majoriteten av alla institutionsplaceringar misslyckas, men i denna undersökning studeras hur det kommer sig att vissa institutionsplaceringar faktiskt når ett önskat resultat. Genom kvalitativa intervjuer med fem ungdomar, alla med erfarenhet av lyckade behandlingsresultat, lyfts framgångs- och skyddsfaktorer fram. Dessa ungdomar har varit placerade på institution med anledning av asociala beteenden såsom missbruk, kriminalitet och våld och samtliga har genomgått en livsstilsförändring. Undersökningen intresserar sig för vilka faktorer som leder till framgång och studien utgår från ett salutogent perspektiv. Den teoretiska ansatsen tas främst utifrån Antonovskys teori om KASAM, men även utifrån teorier om coping. Informanternas berättelser analyseras med hjälp av denna teoretiska referensram samt utifrån tidigare forskning. Resultatet visar att vissa faktorer är viktiga för att tillgodogöra sig och fullfölja behandlingen medan andra faktorer är viktiga för att bibehålla en beteende- och livsstilsförändring.  Faktorer och teman som framskrider som särskilt betydelsefulla utifrån informanternas berättelser är motivation, aktörskap och motståndskraft. Avslutningsvis förs en diskussion kring vilka fördelar ett salutogent perspektiv har för behandlingsarbetet i praktiken. Att alstra framgång istället för att undvika misslyckande är en av studiens viktigaste slutsatser

Uppsatsen har till syfte att belysa sydafrikanska ungdomars syn på demokrati och jämföra denna med ungas syn på demokrati under 70-talet, när de stod i främsta ledet i kampen mot apartheid. Genom att intervjua ett litet antal ungdomar i Kapstadens förorter har jag fått en aning om hur de tänker omkring det nya politiska system som styr Sydafrika idag. Jag har jämfört dessa intervjuer med material från litteratur om ungdomars kamp mot apartheid för att försöka se om synen på demokrati förändrats något medan landet gått från apartheid till demokrati. Utifrån intervjuerna tycker jag mig kunna se ett missnöje med den demokrati som vuxit fram i Sydafrika efter apartheid. Efter tio år kan man se att processen har börjat men också att det går väldigt långsamt, något som är frustrerande när man är ung.Under kampen mot apartheid fanns en fiende, den rasistiska vita maktstrukturen, som man med alla medel försökte förgöra. Det fanns också ett tydligt mål, att införa demokrati och den drömmen förverkligades 1994. I ett demokratiskt samhälle är fienden inte lika tydlig och förändringar är inte lika drastiska. Många av dagen ungdomar har en liknande syn på demokrati som de på 70-talet, men de har även fått upptäcka demokratins baksidor och är därför många gånger inte lika entusiastiska som sina föregångare.

Inledning Det är inte alltid lätt att som förälder till elitaktiva idrottsungdomar, hitta balansen mellan att vara engagerad i sitt barns idrottande och samtidigt inte utsätta sitt barn för negativ press. Trots denna svårighet finns det många bra idrottsföräldrar som är engagerade och inte utsätter sitt barn för press. Utan föräldrarnas insats skulle barn- och ungdomsidrotten knappt finnas, för det föräldrarna gör, inte bara för sina barn utan även för klubben, är väldigt viktigt. Föräldrarna skjutsar till träningar och matcher, de betalar utrustningen och medlemsavgifter, samt ställer upp och jobbar med olika saker för att samla ihop pengar till laget. Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att kartlägga elitsatsande ungdomars inställning till föräldraengagemang. Frågeställningar: 1. Vad innebär föräldraengagemang för elitaktiva ungdomar? 2. Anser elitaktiva ungdomar att föräldrarna är engagerade i deras idrottande? Metod Denna studie bygger på både intervjuer och enkäter. Anledningen till varför vi valde att både använda enkäter och intervjuer i vårt arbete är för att vi med enkäterna ville kartlägga hur föräldraengagemanget ser ut och med intervjuerna ville vi fördjupa oss i ämnet. Tre intervjuer genomfördes på elitaktiva idrottsungdomar som studerar på Igelstavikens Idrottsgymnasium. 80 webbenkäter skickades även ut till elever på Stockholms Idrottsgymnasium. Resultat Resultaten visar att föräldraengagemang för elitaktiva ungdomar innebär att föräldrarna skjutsar till träning och match, är stöttande genom att fråga hur det har gått på träningen och matchen, samt att de alltid ställer upp, oavsett om det går bra eller dåligt. Dessutom visar resultaten att de flesta ungdomarna tycker och vill att deras föräldrar ska vara engagerade i deras idrottande, inte minst när det kommer till match. Det viktigaste med föräldraengagemang är att föräldrarna tror på sitt barn, speciellt vid tillfällen när ingen annan gör det. Slutsats Majoriteten av de tillfrågade tycker att deras föräldrar är engagerade i deras idrottande, främst genom att de kör till och från träningar/matcher, kolla på matcherna, stötta, peppa och fråga hur det gått på träningar/matcher. Majoriteten av de tillfrågade vill även att deras föräldrar ska vara engagerade i idrottandet, främst genom att komma och kolla på matcher, vilket visar att de då är engagerade och att de bryr sig. Även om föräldraengagemang på många sätt är positivt och bra, kan det även förekomma en del negativt. Tolkat från svaren, vill föräldrarna sitt barns bästa men ibland kan det gå för långt då föräldrarna så gärna vill att deras barn ska lyckas med sitt idrottande. I de fallen utsätter föräldrarna sitt barn för press.

<p>Den här studien belyser ungdomar och riskbeteende i dagens samhälle. För att uppnå relevant information för studien använde jag en kvalitativ undersökning. Jag intervjuade tre professionella inom ungdomsverksamhet. Resultatet belyser vilka orsaker det finns till riskbeteende, de tydligaste orsakerna hittar man i skolan och i ungdomens sociala liv. Studien fokuserar också på vilka tecken man använder sig av för att känna igen riskbeteende, detta är tecken som ungdomarna visar upp i sin vardagliga situation. Slutligen undersöktes vilka ungdomar som behöver extra stöd och när de professionella anser att det behövs.</p>

Thèse Uppsala : Uppsala universitet, 2004.

Ungdomar är idag frekventa användare av internet. I och med den höga användningen av internet bland ungdomar blir det av intresse för socialt arbete att få en förståelse för föräldrars föreställning om ungdomar och internet i relation till risker och riskhantering. Tidigare forskning rörande ungdomar, internet och risker visar att föräldrar ser risker så som att deras ungdomar möter obehagliga nätkontakter, pornografi samt risker gällande tidslängden spenderad online. Tidigare forskning som studerat riskhantering föräldrar använder gällande ungdomar och internet visar på att föräldrar använder olika typer av strategier. Dessa är exempelvis samtal om användande, att använda tillsammans och vara närvarande under användandet, regler i hur mycket tid online ungdomen får spendera, regler i vad ungdomen får göra online, övervakat användande via säkerhetsfilter samt kontroll av internetaktivitet efter användning. De frågeställningar studien ämnar besvara är Vilka risker ser föräldrarna gällande ungdomar och internet? samt Hur resonerar föräldrarna om riskhantering gällande ungdomar, internet och risker? Detta görs via åtta intervjuer med tio föräldrar till ungdomar mellan tolv och sexton år. I intervjuerna tillfrågas föräldrarna vilka risker de ser med ungdomars internetanvändning samt hur de säger sig göra gällande hantering av dessa risker. För tolkning av föräldrars syn på risker och riskhantering används Becks (2000) riskteori. Studiens resultat presenteras i fyra teman: Risker med kommunikation i bild och text, Information och säkerhet, Fysisk påverkan och Verklighet i förändring. Här presenteras föräldrarnas beskrivning av risker så som obehagliga nätkontakter, delande av bilder online, bristande integritet, risker specifikt kopplade till kommunikation så som missförstånd och elakheter, spelande online, säkerhetsrisker så som bedrägeri, tid spenderad uppkopplad, fysisk påverkan på grund av inaktivitet samt ersättande av fysiskt umgänge. Genom föräldrarnas beskrivningar framstod en syn på verkligheten i förändring där upplevelsen av internet som ersättare för delar av den fysiska världen problematiserades. Flera föräldrar upplevde denna förändring som obehaglig och såg risker med att inte följa med i den tekniska utvecklingen. I föräldrarnas beskrivningar av risker framstod skillnader mellan de risker de ser för ungdomar generellt och de risker de ser för sina egna ungdomar. Den riskhantering föräldrarna beskrev sig använda var dels att samtala om vad ungdomarna möter online för att bygga upp ungdomarnas egna riskhantering, samt regler och begränsningar för internetanvändningen. Gällande kommunikativa risker och påverkan av information online förespråkade föräldrarna samtal medan risker gällande för mycket tid spenderad användandes internet framförallt hanterades via begränsningar.

Syfte: Syftet med denna studie var att studera hur gymnasieungdomar ser på ansvarstagande gällande preventivmedel i en fast relation. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie användes för att undersöka könsskillnader i ansvarstagande hos gymnasieungdomar över 18 år. 102 enkäter delades ut med jämn fördelning mellan könen. Enkäten bestod av en öppen fråga samt fem slutna frågor med kommentarsfält. Chi-två-test användes för att undersöka signifikansen (p&lt;0.05) mellan könen. Resultat: Det fanns inte någon signifikans mellan unga kvinnor och män avseende ansvarstagande. Däremot kunde en skillnad mellan könen ses när det gäller kännedom om olika preventivmedel, vart man hämtar information om preventivmedel samt varför preventivmedel används. Resultatet visade även på att det fanns en kunskapslucka gällande preventivmedel. Slutsatser: Ingen könsskillnad fanns angående ansvarstagande gällande preventivmedel i en fast relation. Vi kunde däremot tydligt se att kvinnor vände sig i större utsträckning till en barnmorska när det gällde frågor om preventivmedel medan männen sökte information i första hand på internet. Detta visar på att barnmorskemottagningar bör bli bättre på att efterfråga eventuell partner när kvinnan ringer om preventivmedelsrådgivning. Detta kan i förlängningen leda till att sexuell och reproduktiv ohälsa förebyggs hos både kvinnor och män. / Objective: The aim of this study was to examine how adolescents look upon accountability regarding contraception in a fixed relationship. Methods: A quantitative cross-sectional study was undertaken to investigate gender differences in responsibility among adolescents over 18 years old at secondary school. 102 questionnaires were distributed with equal distribution between the sexes. The survey consisted of an open question and five closed questions with opportunity to comment. Chi-square test was used to examine the significance (p&lt;0.05) between the gender. Results: There was no significance between young women and men regarding responsibility. However, a gender difference was seen in terms of knowledge of the various contraceptive, where to get information about contraception and why contraceptive is used. The result also shows that there was a knowledge gap regarding contraception. Conclusions: No gender difference was seen when it comes to responsibility regarding contraception in a fixed relationship. However, we could clearly see that women tend to contact a midwife for questions about contraception while men search for information on the Internet. This shows that midwifery clinics should be better at asking potential partners when the woman calling for contraceptive advice. This may prevent sexual and reproductive illness in both women and men.

Rollspel är en fritidssysselsättning som lockar många ungdomar att börja spela. Det kan dock anses som mer än en hobby för många, då det kan bidra till utvecklat socialliv, stärkt självkänsla och allmänbildning. Det råder dock blandade föreställningar om vad rollspel egentligen innebär. Studiens syfte  är att beskriva och analysera rollspelares egna upplevelser av de sociala effekterna av spelandet. Frågeställningarna är: Vad är rollspelarnas egna upplevelser av negativa konsekvenser av spelandet?Vad ser rollspelarna som självupplevda positiva fördelar av spelandet? Hur ser rollspelarna själva på forskning som menar att rollspel är stärkande för individens identitet, utifrån sina egna erfarenheter? Resultaten visar på att rollspelarna själva upplever att de fått ett utökat socialliv, bättre välmående, minskad psykisk ohälsa och att rollspelet gett tillfykt i vardagen när de behövt.

No description available.

Syfte: Att undersöka om unga vuxna kan se tendenser av politisk orientering i både  ledaren och allmänna nyheter hos två stora svenska dagstidningar, Aftonbladet och Svenska Dagbladet.  Metod: Denna studie har till största del tillämpat kvalitativ metod, med empirisk insamlingen genom fokusgrupper . Resultat:Majoriteten av studiens informanter kunde se politisk tendens när artiklarna kom från en röd tidning, i studiens fall Aftonbladet men inte från en blå tidning, i studiens fall Svenska Dagbladet, där majoriteten tyckte att texterna var ”neutrala”.  Endast 10 av 20 informanter visste vilken bakomliggande politisk ideologi svenska dagstidningar har. Ett mycket lågt resultat eftersom undersökningen behandlade några av Sveriges största tidningar.