Syftet med denna undersökning var att granska förskolepersonals attityder till musik samt om det påverkar hur mycket musik som förekommer i förskolan. Undersökningen utgår ifrån insamlade grovplaneringar från fem olika förskolor, utifrån grovplaneringarna utformades frågor som ställdes i en kvalitativ intervju till fem personer som jobbar inom förskolan. Det som framkom i intervjuerna är att musik genomsyrar verksamheten i förskolan och att viljan till musik är viktigare än kunskapen i musik.

Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till personer med schizofreni. Litteratursökningen genomfördes i databasen Medline (via PubMed) där totalt 15 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades. Resultatet visade att sjuksköterskor ansåg att schizofreni inte kan härledas till en enda orsak utan är ett samspel mellan olika faktorer. Schizofreni betraktades som en behandlingsbar sjukdom och endast delvis återhämtning ansågs möjlig förutsatt att professionell hjälp finns att tillgå. Sjuksköterskor hade negativa attityder angående sjukdomens prognos. Negativa attityder påträffades också gällande personer med schizofreni i relation till giftermål och barn. Det rådde delade meningar om det skulle vara besvärande eller inte att ha en person med schizofreni som granne eller arbetskamrat. Sjuksköterskor ansåg att personer med schizofreni är aggressiva och oförutsägbara. Positiva attityder fanns till att personer med schizofreni ska ha samma rättigheter och bemötas som andra människor. Yrkeserfarenhet påverkade attityderna hos sjuksköterskorna men det var oklart om det bidrog till positiva eller negativa attityder. Att ha högre utbildning var relaterat till positiva attityder. Författarna drog slutsatsen att sjuksköterskor i allmänhet har negativa attityder till personer med schizofreni. Nyckelord: Schizofreni, attityd, sjuksköterskor.

Author: Karl Larsson Title: Samverkan mellan skola och socialtjänst – en studie i attityder och kunskap The overall purpose of the studie has been to explore inter-professional work between social workers and teachers. The main focus has been on the link between attitude and knowledge. Attitude and knowledge has also been tested for any connection to age, gender, what kind of a teacher you are and for how long you have been a teacher. The collected data has been analyzed in a descriptive part, one part with correlations and in one part with t-tests. The terms samsyn (consensus) and attitude has been reviewed in its connection to the results. The study shows a significant correlation (0.222*) between knowledge and attitude. How long you have been a teacher also shows a significant negative correlation (-0.181*) to attitude. In relation to knowledge or attitude no significant differences between those who have been in contact with the social services and those who have been can be found.

Att matematik inte är det mest populära ämnet i skolan är ingen nyhet. Flera undersökningar, nationella som internationella, visar på sjunkande attityder till ämnet. Detta arbete syftar till att undersöka grundskoleelevers attityder till matematik, samt om det förekommer skillnader i attityd mellan yngre och äldre elever. För att undersöka detta har enkäter besvarats av 334 elever i årskurs 3-9, det vill säga elever i åldrarna 9-15 år. Undersökningen genomfördes i tre skolor från två olika kommuner i mellersta Sverige. Resultaten visar att det finns vissa skillnader mellan de yngre och de äldre elevernas attityder till matematik. Det finns även stora skillnader när det gäller på vilket sätt matematiken presenteras i undervisningen. De äldre elevernas matematikundervisning består i stor del av läroboksbunden undervisning medan de yngre eleverna har mer varierade arbetssätt. Flera metoder och arbetssätt inom matematiken är presenterade i arbetet exempelvis; grupparbeten, lärobok, laborativ undervisning, utomhusmatematik samt problemlösning. Studien visar dessutom att även lärarrollen och klassrumsklimatet spelar en roll i elevernas attityd till skolämnet. / The fact that mathematics is not the most popular subject in school amongst the students is no news. Several studies, both national and international, show that mathematics is not the most popular subject in school. This report aims to investigate primary pupils' attitudes towards mathematics, and if there are differences in attitudes between younger and older students. To investigate this, 334 pupils in the ages between 9 and 15 years have answered a survey. The survey was conducted in three schools from two different counties in central Sweden. The results show that there are some differences between the younger and the older students' attitudes towards mathematics. Furthermore, the results demonstrate that there, according to the students, also are large differences in the way mathematics is presented in the classroom. The older students' mathematics education consists of large part of textbook instructions, while the younger student’s teachers have a more varied approach. Several theories and methods regarding teaching methods in mathematics are presented in the work, for example, group work, textbook, laboratory instruction, outdoor math and problem solving. The result from the survey also show that the role of the teacher and classroom management matters when it comes to the pupil’s attitude towards mathematics.

Ur ett chefsperspektiv har studien haft för syfte att undersöka attityden gentemot motivation i ett arbete med medarbetarna, och det som har avsetts att undersöka är den attityd gentemot upplevelsen av behovet som existerar hos chefer. Utifrån ett definierat chefs- kontra ledarskap har teorier rörande Maslows och Hertzbergs motivations- respektive hygienfaktorer rörande tillfredställelse och otillfredställelse på arbetet, människosyn, och hänsyn till olika personligheter hos medarbetarna som noteras hos dessa chefer undersökts. Dessa teorier har legat till grund för studiens syfte, som varit att söka se likheter/olikheter i chefers attityd via en enkätundersökning med varierat slutna, öppna och skalfrågor. Resultat har visat på minimala skillnader olika chefsgrupper i mellan, och visar istället på att attityden till motivation snarare ligger i personlig upplevelse än i chefsrollen och dess funktion. Detta resultat har bringat en större kunskap och insikt inom detta område gällande chefskap och ger på så sätt en ny utgångspunkt och ett gott underlag för fortsatta studier i ämnet.

Tidningsbranschen är i dagsläget under stor press. Färre väljer att läsa nyheter i papperstidningsformat samtidigt som annonsmarknaden minskar. För att minska intäktsbortfallet väljer en del tidningar att införa betalväggar. Syftet med denna uppsats är att undersöka studenters attityd gentemot betalväggar samt om attityden går att påverka. Arbetet bygger på teori om attityd. Empirin för detta arbete bygger på en enkätstudie. Slutsatsen är att studenters attityd gentemot betalväggar är negativ men påverkbar beroende på hur tidningar väljer att presentera införandet av en betalvägg.

Missbruk och beroende är pågående problem i vårt samhälle. Personer med missbruksproblematik drabbas ofta av ohälsa och komplexa tillstånd som kräver stora resurser från vården. Patienter med missbruksproblematik kan vara krävande både för vården som organisation och för sjuksköterskan som individ. Syftet var att undersöka sjuksköterskans attityder till att vårda patienter med missbruksproblematik Metoden var en litteraturstudie. Totalt nio artiklar som sökts fram i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO kvalitetsgranskades enligt Polit och Becks granskningsmall och byggde upp studiens resultat. Resultatet visar generellt en negativ inställning bland sjuksköterskor till att vårda patienter med missbruksproblematik. Slutsats: Trots generellt negativ attityd finns det fåtalet sjuksköterskor som känner tillfredställelse i sitt arbete.

På uppdrag av ett företag i Stockholm är syftet för denna studie att undersöka hur några av företagets tidigare kunder upplevt kostkonceptet Exclusive . Uppdraget är vidare att se hur konceptet har påverkat kundernas kostbeteende samt hur detta har förändrat deras kostvanor utifrån deras egna upplevelser.

Undersökningar visar att många människor har negativ inställning till muslimer. Har det skett någon förändring sedan 2006 då Integrationsverket gjorde sina undersökningar? Är det så att man inte tänker på människornas religiösa bakgrund längre eftersom dagens skola oftast är mångkulturell och mångreligiös och vi är vana vid mångkulturella klasser? Eller tänker vi fortfarande på skillnader istället för likheter?  Antalet muslimer har ökat markant i Sverige sedan 1930-talet, då 15 människor uppgav att de var muslimer. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad elever omvårdnadsprogrammen på komvux och på gymnasiet tycker om muslimer. Vidare vill jag ta reda på om dessa attityder skiljer sig mellan skolor och mellan åldrar. Det är också intressant att se vad lärarna gör för att motverka de eventuellt negativa attityderna. För att ta reda på det har jag gjort en enkätundersökning i sex olika klasser på omvårdnadsprogrammet, tre på komvux och tre på gymnasiet, och genomfört fyra lärarintervjuer i dessa skolor. Slutsatsen som jag kommit fram till genom min undersökning är att eleverna är positivt inställda till muslimer. Orsaken till de positiva attityderna kan vara specifik för just dessa elever på dessa skolor. Hade jag gjort den här undersökningen och jämfört olika program hade jag säkert fått ett annat resultat. Resultaten skiljer sig lite mellan dessa två skolor och det är de äldre generationerna som har en något mer positiv inställning till muslimer. Lärarna arbetar utifrån den humanistiska människosynen och det verkar påverka eleverna positivt. De kämpar med att få bort de eventuella negativa inställningarna.

Bakgrund I Sverige ökade den totala köttkonsumtionen mellan åren 2000-2010 med 20 % per capita. Rekommendationer från Svenska Livsmedelsverket är däremot att minska intaget av charkprodukter och rött kött, samt att öka intaget av grönsaker och baljväxter. Syfte Syftet med denna studie var att inom Umeå kommuns projekt, “En vegetarisk dag i veckan”, utvärdera elevers upplevda delaktighet kring skollunchen samt deras inställning till och efterfrågan av vegetarisk skollunch. Metod I programmet esMakerNX2 utformades en enkät som delades ut via mail, samt i pappersform till elever vid en gymnasieskola i Umeå kommun som deltog via ett bekvämlighetsurval, vårterminen 2014. Insamlat data analyserades i IBM SPSS Statistics 21 med signifikansnivån p<0,05. Resultat Totalt besvarades 122 enkäter varav 68 flickor och 54 pojkar. Studien visade att 51 % (n=62) alltid åt skollunchen då det endast serverades vegetarisk kost. Flickor valde det vegetariska alternativet oftare än pojkar (p<0,001). Nästan hälften av alla respondenter, 48 % (n=28), valde det vegetariska alternativet främst för att det var gott. Resultatet visade även att 14 % (n=17) av respondenterna åt vegetariskt oftare sedan projektet startade och 9 % (n=10) åt vegetariskt mer sällan. Slutsats Det fanns delade meningar bland elever om vegetarisk kost. Nästan hälften av eleverna valde att inte äta skollunchen då det endast serverades vegetarisk kost, därmed sågs en generellt låg efterfrågan av den. Intresset av vegetarisk kost var högre bland flickor än pojkar. Projektet påverkade ett fåtal gymnasieelever att äta vegetarisk kost oftare vilket tyder på att förändra måltidsval är ett stort arbete där mer kunskap och arbete krävs. / Background Meat consumption increased in Sweden between the years 2000-2010 with 20 % per capita. Meanwhile, there are recommendations from the Swedish National Food Agency to reduce intake from charcuteries and red meat, as well as to increase intake of vegetables and pulses. Objective The purpose of this study was to evaluate Umeå municipality’s project: “A vegetarian day once a week”, through assessing upper secondary school pupil’s attitudes to and perceived demand of vegetarian school lunch as well as their participation at mealtimes at a school in Umeå. Method A questionnaire was designed in the program esMakerNX2. The questionnaire was distributed through mail and as a paper-based version in an upper secondary school in the municipality of Umeå, during the spring of 2014. Convenience sampling was used. Data collected were analyzed in IBM SPSS Statistics 21 with a significance level of p<0,05. Results A total of 122 pupils participated, 68 girls and 54 boys. About half of the participants, 51 % (n=62), ate every time when only the vegetarian meal alternative was offered. Girls chose the vegetarian meal alternative more often than boys (p<0,001). Almost half of the pupils, 48 % (n=28), chose the vegetarian meal primarily because of the good taste. Results even showed that 14 % (n=17) ate vegetarian meals more often since the start of the project, whilst 9 % (n=10) ate less often. Conclusion The pupils had different opinions about vegetarian meals in school. Almost half of the pupils chose not to eat when the lunch served was exclusively vegetarian. The interest of vegetarian food was stronger among girls than boys. A few upper secondary school pupils were influenced by the project to eat more vegetarian food, which shows that changing people ́s meal patterns is a big task where more knowledge and work is needed.