<p>Att tonåringar på väg in i vuxenvärlden intresserar sig för det som hör vuxenvärlden till, exempelvis kärlek och sex, är inget nytt. Detta ser man inte minst på den litteratur som många ungdomar konsumerar. Jag har läst en stor mängd böcker genom åren, både ungdoms- och vuxenlitteratur, och jag kan bara minnas ett fåtal som inte tar upp dessa teman. Vissa författare låter dock läsaren mer ana vad som händer, medan andra skriver ocensurerat och naket.</p>

Att tonåringar på väg in i vuxenvärlden intresserar sig för det som hör vuxenvärlden till, exempelvis kärlek och sex, är inget nytt. Detta ser man inte minst på den litteratur som många ungdomar konsumerar. Jag har läst en stor mängd böcker genom åren, både ungdoms- och vuxenlitteratur, och jag kan bara minnas ett fåtal som inte tar upp dessa teman. Vissa författare låter dock läsaren mer ana vad som händer, medan andra skriver ocensurerat och naket.

Sammanfattning Socker har varit en vara som har spridit sig över hela världen ända sedan dess upptäckande för över tusen år sedan. Man har nu använt det till den utsträckningen att man börjar se det som en fara istället för den lyxvaran den var i Asien vid sin början. Samhället tar avstånd från socker och sötningsmedel och ett av dem speciellt, Isoglykos. Sverige importerade år 2013 – 72,5% mer socker samt sockervaror i förhållande till export (SCB 2015). Detta skulle möjligen kunna ändras eller ersättas av Isoglukos. Isoglukos vilket är ett direkt substitut till socker, kan framställas ur vete. Eftersom vete är billigare att odla än sockerbetor, så är det fullt möjligt att Isoglukos kan sänka kostnaden för tillverkning av sötade livsmedel. Massmedia har hittills tagit en tydligt negativ attityd gentemot Isoglukos och menar att substitutet ur ett hälsoperspektiv är sämre än socker, även om inga större oberoende undersökningar pekar på detta. Ett företag som dock är intresserade av att börja producera Isoglykos är Lantmännen Reppe, i dagsläget producerar de glukos som man sedan säljer till t.ex. godistillverkare. En utbyggnad av sin verksamheter skulle leda till att man skulle kunna producera Isoglykos i framtiden då restriktionerna på dess produktion inom EU hävs 2017. Men i ljus om den dåliga publiciteten har de bett oss ställa frågan: Hur råder nordiska företags attityd kring sötningsmedlet Isoglukos och varför är den så? Med syftet att ta reda på hur nordiska företag ställer sig till sötningsmedlet Isoglukos, varför deras inställning är som den är samt om de kan tänka sig att ersätta sitt socker mot detta. För att få en uppfattning så förde vi telefonintervjuer med några av de större aktörerna på denna marknad, det var dessa som Lantmännen Reppe hade störst intresse av att veta hur de ställde sig till frågan. För att kunna hålla en vetenskaplig linje så valde vi att använda oss av källor som inriktade sig mot attityd och attitydskapande, med Melén (1979) kunde vi undersöka hur man skapar en djupare förståelse mot attityder och Linebarger (1957) samt Jowett &amp; O´Donnel (2006) för att också undersöka propaganda och hur det kan ha en påverkan. Slutligen har studien visat att företagen håller en svag attityd gentemot sockersubstitutet, vilket är en följd av den okunskap som råder kring isoglukos. För att företagen ska skapa sig en stark attityd gällande användandet av isoglukos, är kunskap kring sockersubstitutet essentiellt. Denna kunskap ses komma naturligt om en initiativtagande aktör skulle introducera substitutet på marknaden.

I studien undersöks i vilken omfattning elever med arabiska som modersmål på en högstadieskola i Mellansverige har valt att läsa arabiska som modersmål, samt hur de motiverar sitt val att delta eller avstå från att delta i undervisningen i arabiska som modersmål. Studien är genomförd med en kvantitativ metod i form av enkäter samt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultaten åskådliggör att majoriteten av informanterna deltar i modersmålsundervisningen men det är betydligt fler utrikesfödda än inrikesfödda som deltar och något fler flickor än pojkar. 3 Den vanligaste orsaken till att delta beskrivs som att föräldrarna vill att de ska delta och den vanligaste orsaken till att avstå från modersmålsundervisningen är att eleverna inte tror att de har någon nytta av det arabiska språket i Sverige. Resultaten visar tydliga skillnader mellan urvalsgrupperna. Det vanligaste svaret bland de utrikesfödda flickorna är att de valt att läsa sitt modersmål eftersom de vill få betyg i ämnet medan de inrikesfödda flickorna samt de inrikesfödda och de utrikesfödda pojkarna uppger att föräldrarna vill att de ska delta. Bland de inrikesfödda flickorna uppger de flesta som valt att avstå från modersmålsundervisningen att de gjort det eftersom de inte anser att det är viktigt att de utvecklar sitt modersmål. De utrikesfödda flickorna och pojkarna menar att de inte har någon nytta av sitt modersmål i Sverige och de inrikesfödda pojkarna har valt att avstå då de inte tror att de kan få betyg i ämnet. Resultaten från intervjuerna stämmer väl överens med resultaten från enkäterna. Informant 1 som har valt att läsa arabiska beskriver att han valt det eftersom han vill få ett betyg i ämnet. Han beskriver också att han har ett högt betyg i arabiska och att det höjer hans meritvärde. Informant 2 som valt att avstå från att läsa sitt modersmål, menaratt han inte skulle nå ett betyg i ämnet och att modersmålsläraren till och med avrått honom från att delta på grund av att han är så pass svag i språket. Studiens slutsatser är att forskning om modersmålsundervisningens positiva effekter måste nå fram till elever och föräldrar om vi eftersträvar ett högre deltagande i modersmålsundervisningen.

Syftet för denna studie är att undersöka yrkesverksamma svensklärares användning av och attityder till läxan i grundskolans senare år. En semistrukturerad intervjumetod, inom den kvalitativa forskningsinriktningen, används för detta ändamål. Intervjuer gjordes med fem yrkesverksamma lärare i svenska i grundskolans senare år. De intervjuade arbetar på totalt tre skolor. Arbetet med läxor tolkas som behovsstyrt och har en liknande struktur oavsett om de intervjuade lärarnas attityder anses positiva eller negativa. Läsläxan framträder som den vanligaste läxan, och ljudboken är en vanlig anpassning av denna. Det aktuella arbetsområdet bestämmer läxornas förekomst och frekvens. Lärarnas praktik stödjs av det stödmaterial som finns framtaget av Skolverket. Läxans användning har kopplingar till gymnasienivå och till aspekter gällande bland annat de timmar som finns för undervisning. Orsaker till läxors användning har en mer tidsmässig- och kunskapsorienterad syn ur intervjuerna än vad andra studier på låg-,mellan- och högstadiet visar. Attityden till läxor kopplas ofta till problematiserande ståndpunkter, vilket har likheter med den aktuella forskningsbakgrunden. I intervjuerna framkommer det att lärarna har olika, dynamiska, attityder till läxors förekomst i ämnet. De upplevda attityderna till läxor i denna studie skiljer sig däremot från andra pedagogiska examensarbeten av liknande slag. Avslutningsvis konstateras att trots att forskning och debatt sker kring läxan är det viktigt att arbetet med läxan och läxans användning i den dagliga verksamheten problematiseras för att i undervisningen inte förbise frågor gällande till exempel likvärdighet.

Bakgrund: Narkotikamissbruk medför hälsoproblem och sjuksköterskan möter människor med missbruksproblematik inom alla vårdinrättningar. Bristande kunskap, fördomar och negativa attityder är något som förekommer mot dessa människor ute i samhället och kan påverka sjuksköterskans professionella förhållningssätt i vården av personer med missbruksproblematik. Rätten till en god omvårdnad skall inte tas bort på grund av ett missbruk. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder och erfarenheter till att vårda personer med missbruksproblematik inom slutenvården samt att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie där databaserna Cinahl och PsycINFO användes för att hitta vetenskapliga artiklar. 14 kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades i studien och granskades och sammanställdes av författarna. Resultat: Resultatet i studien visade att sjuksköterskan i vården av personer med missbruksproblematik kan ha negativa attityder till denna patientgrupp. De negativa attityderna kan orsakas av samhällets stigmatisering mot missbruk, det oförutsägbara beteendet samt hotfulla situationer som kan uppstå i arbetssituationen. Attityderna sågs vara bättre hos de sjuksköterskor som hade längre erfarenhet och mer kunskap inom missbruksproblematik. Vid granskning av metodologiska aspekten framkom att alla de inkluderade artiklarna hade beskrivit datainsamlingsmetoden, dock med varierande noggrannhet. Majoriteten av de granskade artiklarna använde frågeformulär som datainsamlingsmetod. Slutsats: Vården av personer med missbruksproblematik skall ske på samma villkor som till andra patientgrupper. För att förbättra attityder och fördomar mot dessa personer krävs utbildning och kunskap.

Tidigare har den vanligaste typen av reklam varit den i form av avbrott i tv­sändningar men i takt med våra ändrade tv­vanor söker reklamföretagen nya sätt att marknadsföra sig själva på. Så kallade produktplaceringar, är ett sådant marknadsföringssätt. Ett av de tydligaste exempel på detta är år 1982 då filmen E.T: The Extra Terrestrial hade premiär och huvudkaraktären åt godiset Reeses Pieces, en produktplacering som medförde en försäljningsökning på hela 65%. Produktplaceringar är sedan dess en blomstrande bransch och drar årligen in mångmiljardbelopp men attityderna gentemot denna typ av reklam har sviktat. Vi ställde oss därför frågan hur attityderna gentemot reklamfenomenet ser ut idag samt ifall ålder är en avgörande faktor för hur individer resonerar om produktplaceringar. Detta har lett till denna studiens syfte som är att undersöka två generationers attityder gentemot produktplaceringar i film och tv­serier samt hur de uppmärksammar det. Eftersom syftet med studien är att erhålla information om individers personliga uppfattningar, ansåg vi att den kvalitativa intervjun var bäst lämpad. Fyra intervjuer med personer mellan 20­30 år samt fyra intervjuer med personer mellan 50­60 år genomfördes. Materialet bestod i slutändan av åtta transkriberade intervjuer som analyserades med hjälp av studiens teoretiska ramverk. Teorierna berör generella antaganden om produktplaceringar, olika typer av produktplaceringar, dess påverkan på publiken, övertalningsförsök samt attityd och perception. Studien resulterade i att vi fann skillnader i hur generationerna uppmärksammar produktplaceringar. Den yngre generationen är i högre grad mottaglig för subtila placeringar medan den äldre generationen ansåg att placeringarna behövde vara tydliga och inzoomade för att uppmärksammas. Gällande attitydsaspekten fann vi att den yngre generationen har en något mer negativ inställning mot produktplaceringar, vilket kan bero på att denna typ av reklam påverkar det undermedvetna, något som framförallt den yngre generationen anser vara läskigt. Den äldre generationen har en något mer positiv syn på produktplaceringar, men en viss skepcism består. Detta beror troligen på att reklamtypen faktiskt påverkar och bringar ett köpintresse, något som denna generation hade skilda åsikter kring.

Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning och vilka sammanhang som verksamma pedagoger och lärare använder utomhuspedagogik. Trots studier om utomhuspedagogikens positiva egenskaper så hade vi inför studien en uppfattning om att den inte används i någon större utsträckning längre upp i åldrarna. Genom studien ville vi synliggöra i vilka situationer utomhuspedagogiken används och även inspirera lärare till att hitta nya användningsområden för pedagogiken. Studien är kvantitativ och en webbaserad enkät skickades ut till en respondentgrupp verksamma inom området förskoleklass upp till årskurs nio. Materialet bearbetades genom en multivariatanalys där vi undersökte hur olika faktorer påverkade respondenternas svar. Resultatet visade på en övervägande positiv attityd gentemot utomhuspedagogik och att användningsfrekvensen minskade högre upp i åldrarna. Vår slutsats utifrån respondentgruppen är att många lärare vill implementera utomhuspedagogiken mer i sin undervisning men vissa känner en osäkerhet inför planering och utförande.

No description available.

<p>Syftet med arbetet är att undersöka och jämföra vad pojkar och flickor har för inställning när</p><p>det gäller engelska som undervisningsämne i skolan såväl som den engelska de möter på sin</p><p>fritid. Undersökningsmetoderna består av dels en enkät och dels observationer vid två olika</p><p>skolor, totalt deltar 137 elever från år åtta och nio i undersökningen. Resultatet visar att det är</p><p>främst flickor som gynnas av enkönade grupper. Intressant är också att se att pojkars och</p><p>flickors attityd skiljer sig, främst beroende på skillnader i självförtroende och förväntningar</p><p>från både omgivningen och individen själv.</p>