Thesis (Doctorwürde)--Universität Freiburg i.B., 1907. / Cover title. Includes bibliographical references.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

This study focuses on the poor relief in Norra Råda parish in central Sweden, between the years of 1850 – 1905. The main questions of the study is: 1) What types of poor relief was practised? 2) What where the costs of poor relief, and how did they impact the economy of the Parish? 3) How, when and why where the decisions taken that led to the building of the poorhouse in Myra, Norra Råda? The aim is to contribute to better understanding of the poor relief in Norra Råda parish in the second half of the 19th century. The analysis is based on sources found in the Hagfors kommun town archive. The study combines a qualitative investigation of the source material with Abram de Swaans theories of collectivization processes and his criteria in the classification of poverty. The starting point for the study on the poor relief practices is that the costs starting point for the study on the poor relief practices is that the costs of poor relief for Norra Råda between 1850 and 1905 are the major expenses of the parish. The forms of poor relief practice in the Norra Råda parish are not unique and can be found in many other parts of Sweden during this time. They had also been practised for a for a long time. The study presents that the poor relief practices are resilient structures, that are not abandoned even in the face of sharply rising costs. Furthermore, the study looks into the reasons for the building of a large poorhouse in the parish in 1905.

Syftet med denna uppsats är att studera hur lagförändringarna rörande tvångsarbete och fattigdom i Sverige påverkade olika delar av landet under den första halvan av 1800-talet samt se på situationen gällande fattigvård. De undersökta regionerna är Norrbotten, Uppland och Malmöhus och de studerade lagarna är 1833 års legostadga samt 1847 års fattigvårdsförordning. Jämförelsen visar både att det finns stora likheter gällande de stora dragen i utvecklingen av fattigdom och fattigvård i de undersökta delarna av landet likväl som regionala skillnader. Undersökningen visar också en osynlighet gällande statistiken om fängslade på grund av lösdriveri, något som påståtts vara ett stort problem under perioden och frekvent debatterat. Tydligt i undersökningen blir också att kvinnan i högre grad drabbades av fattigdom, något som troligen är kopplat till bristen på rättigheter. Slutsatsen är att den synliga förändring som visas i min undersökning inte följer den utveckling som hade kunnat väntas i enlighet med 1833- och 1847 års lagförändringar.

Typescript (photocopy). / Digitized by Kansas Correctional Industries

No description available.

Syftet med undersökningen är att ge en bild av hur de tidiga folkskolelärarna i slutet av 1800–talet själva såg på sitt yrke samt att utifrån detta försöka skönja aspekter av en yrkesidentitet och deprocesser som kan tänkas omgärda denna. I uppsatsens analyseras folkskollärarnas egnahistorieskrivning utifrån 21 levnadsminnen skrivna av 19 olika folkskollärare och insända underåren 1889-1933 till SAF, Sveriges Allmänna Folkskollärarförbund, som bidrag till ”skrivandet avden svenska folkskolans historia”. Utifrån tre teman, Kallet, Bildning och utbildning samt Att varaauktoritet/hunsad så har folkskollärarnas historieskildringar presenterats. Analysen visar dels hurstrukturer och processer både på lokal nivå och utifrån en mer allmän debatt eller diskurs verkar hapåverkat levnadsminnesskribenterna och deras yrkesidentitet.Det gäller strukturer, processer och fenomen som tidigare belysts av Florin och Persson så somskolans roll som fostrare och folkbildare, värvande av akademiskt lagda i de lägre klasserna tillfolkskolläraryrket, den statliga centraliseringen, professionalisering, lokalsamhället med sinastrukturer samt debatten och diskursen kring. Det har bidragit till aspekter av yrkesidentiteten hoslevnadsminnesskribenterna så som till exempel kollektiva idéer kring folkskolans nytta, enbildningssjälvbild och framhållande av sin bildningstörst, distansering ifrån allmänheten ochråheten hos till exempel hantverkare, tankar om den egna auktoriteten och ilska över att inte fåuttala sig, en av sig själva som lidande banbrytare och en vilja att bli erkända eller erkänna detidigare folkskollärarnas insatser samt ett mångbottnat förhållandet till prästerskapet. Dessa aspekterav en yrkesidentitet kan ha skapat känslor och drivkrafter hos folkskollärarna som påverkatutvecklingen. Känslor och drivkrafter så som till exempel tankar om en egen auktoritet utifrånrollen som en pedagogisk professionell folkskollärare och den yrkesidentitet som denna innefattade.