Alla har vi någon eller några förebilder eller hjältar som vi starkt uppskattar och försöker att efterlikna ivår roll som chef, ledare, lärare och medarbetare. Vilka metoder använder FM ledning idag i sin internamarknadsföring för att motivera personalen till att genomföra verksamhet med rätt kvalitet? Skulle det gåatt använda organisationens hjältar bättre för att förstärka de traditionella marknadsföringsmetoderna? Jagsåg en möjlighet att kunna använda medarbetarnas förebilder eller hjältar mer i den internamarknadsföringen, särskilt vid förändringar i organisationsstruktur eller metod. Studien byggde på attsamla in data som tillsammans med FM plattform för kommunikation analyserades mot valda teorier. Datainsamlingen började med en enkätundersökning som efterföljdes av samtalsintervjuer.Studien har visat på att det finns begränsningar för att använda hjältar i den interna marknadsföringen,jantelagen anses vara den främsta källan. Medarbetarna har, trots begränsningen, sett en möjlighet atthjältar kan utnyttjas bättre i den interna marknadsföringen. Medarbetarna påverkas av våra hjältar och inteallt för sällan följer de sin hjälte istället för sin chef. Undersökningen har visat på att det finns enunderutnyttjad potential i användandet av hjältars egenskap att ändra på attityder och inställningar hosmedarbetarna. Hjältarna kan användas mer aktivt av FM:s ledning i den interna marknadsföringen.För att överföra ett budskap och kunna ändra på attityder är det personliga mötet mellan chef ochmedarbetare viktigt. Tydliga budskap och uppgifter samt chefsbesök är viktiga redskap för att erhålla engod intern marknadsföring. Undersökningen har visat på att hjältar bör användas mer aktivt ikommunikationen med organisationen, t.ex. i media vid aktuella frågor som FM vill förmedla ut eller somkommentator i vissa sammanhang.Undersökningen har vidare visat på att FM bör arbeta mer planlagt och strukturerat med sina hjältarssymbolvärden. FM behöver av den anledningen se över befordringsberedningen mot nivå 3 och högre föratt tyngre väga in individens karisma och möjlighet att påverka attityder på medarbetarna. Utöverbefordran visade studien på att hjältar kan användas mer aktivt genom att placera dem i befattningar där dehar en stor påverkan på ett stort antal medarbetare. / In order to operate an organisation with quality, internal marketing is of essence. Thegoal with internal marketing is to make the employees to deliver services of customersatisfaction. I saw an opportunity to use employee’s role models or heroes much morein internal marketing, especially when working with reorganizations or changes ofmethods. Data was gathered which together with the Armed Forces platform forcommunication was analysed compared to chosen theories. The gathering of databegan with a survey and was followed up by interviews. The study indicates that thereare limitations to using heroes in the internal marketing, “jantelagen”1 is commonlybelieved to be the primmer reason. Employees have identified, despite the limitation,an opportunity to make better use of heroes in internal marketing. Employees areaffected by our heroes and will much more willingly follow a hero than a manager.The survey shows that there is a less used potential in using features of heroes in orderto change attitudes and mindsets of employees. The Armed Forces management ininternal marketing can use heroes more actively. In order to transmit a message andmake changes to attitudes, the personal meeting between manager and employee isimportant. Clear messages and assignments as well as manager visibility are importanttools to create good internal marketing. The survey has shown that heroes should beused more actively in the communication with the organization, ae in media whenconveying Armed forces information or when commenting certain issues. The surveyhas also proven that the Armed Forces should work more scheduled and structuredwith the symbolic worth of heroes. The Armed Forces therefore needs to look over thepromotion planning to level three and higher in order to assert the charisma of anindividual and its’ possibility to affect attitudes on employees. Besides promotions, thesurvey showed that heroes could be more actively used by placing them in roles wherethey can make an impact on a larger amount of employees. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

Den omvärldsförändring som skedde i och med Berlinmurens fall och upplösningen av Warszawapaktentillsammans med civil teknikutveckling under 1990-talet har bidragit till en nödvändigoch övergripande förändring av Försvarsmakten.Utvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar är en av de största och mest omvälvande förändringarsom Försvarsmakten genomför i modern tid. Detta väcker tankar och funderingar kring hurNBF som idé dykt upp på den politiska och militära scenen i Sverige och hur den fortsatta övergripandeprocessen sett ut fram till och med försvarsbeslut 2001. Detta har i uppsatsen utvecklatstill två frågeställningar:• Hur initierades och etablerades NBF-konceptet på dagordningen och när i tiden skeddedetta?• Vilka politiska och militära händelser och beslut skall ses som avgörande under tidsperiodenfram till och med 2001 för utvecklingen av NBF-konceptet? / The purpose of this essay was to research why and how the Swedish version of networkcentric warfare (NCW) was initiated and processed in the political and military arena. Theessay was structured after a rational policy theory written by R Premfors. Four out of sevenphases from the theory were used; problem, alternatives, recommendation and decision.This work started with studies of official documents and publications and was followed bysix interviews with individuals who held important positions connected to the developmentof NCW. This work determined that the fall of the Berlin Wall and the dissolution of theWarsaw Pact, together with the development of civil technology in the mid 1990’s were allcontributors to a necessary change within the Swedish Armed Forces. Meetings betweenindividuals from Sweden and the US played an important role in initiating the process.Unofficial briefings to the Defence Secretary and decisions made by him played an importantrole later in the process. The development of the NCW was formalised with three parliamentbills. This work showed a defective rationality in the beginning of the process andlack of cohesion throughout the process. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Efter det Första Världskriget ville tyskarna undvika ett nytt ”skyttegravskrig”. En ledningsfilosofi infördes som tillät, och uppmanade, underställda till eget ansvarstagande och självständighet. Behovet av större taktisk rörlighet påskyndade motoriseringen och mekaniseringen av Reichswehr. Var det den vunna flexibiliteten och ökningen av tempot som var de viktigaste framgångsfaktorerna bakom de inledande operativa och taktiska framgångarna i kriget? Utnyttjades flexibiliteten och tempot på taktisk nivå på samma sätt under offensiv och defensiv strid? Syftet med denna uppsats är att försöka hitta och definiera de viktigaste framgångsfaktorerna, för att se hur dessa påverkade den taktiska nivån i krigföringen. Utgångspunkten är att flexibiliteten i ledningsfilosofin, och möjligheten att hålla ett högt tempo i striden var avgörande för de inledande tyska framgångarna. I analysen visar uppsatsen betydelsen av flexibilitet och tempo, och vad det innebär för både överordnade och underställda chefer. Uppsatsen innehåller en avslutningsvis en diskussionsdel där slutsatserna från fallstudien bl. a. belyses i förhållande till den svenska försvarsmakten 2002. Här diskuteras erfarenheterna och de ytterligare frågor som uppstår med anledning av studiens resultat, och förslag på ytterligare forskning i ämnet ges. / This essay is a case study of the German 4.Panzerdivision in the initial period of the 1941 Soviet Union campaign during the two weeks from July 10 to July 23.The purpose of the essay is to define the most important criteria which led to the initial German successes.I have tried to illustrate in what way the flexibility in the German command phi-losophy and the German ability to uphold a higher tempo than their opponent were decisive factors. I have also tried to point out any noticeable differences in these principles during offensive and defensive combat.In the conclusion there is discussion regarding what effects experiences from the study can have on the Swedish Armed Forces of today. Finally, some sugges-tions for further research on this subject are suggested. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

”The European Union recognises that to be more effective in the fight against terrorism andon the world stage generally it must make it´s European Security and Defence Policy (ESDP)fully operational”. Detta uttalande från det Europeiska rådet i september 2001 skapade hosförfattaren ett intresse för att undersöka vilken roll den Europeiska unionen egentligen har ikampen mot terrorismen.Föreliggande uppsats strävar efter att analysera EU: s nuvarande samt framtida potentiellaförmåga att bekämpa internationell terrorism. Inriktningen på uppsatsen är att analysera EU:sstrukturella förutsättningar. Undersökningen är fokuserad på vidtagna åtgärder efter den 11september 2001 och som stöd för analysen utnyttjas tre frågeställningar:1. Vilka strukturella förutsättningar har EU inom ramen för FEU (Fördraget omEuropeiska unionen) att fatta och implementera beslut rörande terroristbekämpning?2. Är EU: s krishanteringsförmåga av idag, inom ramen för GUSP, möjlig att utnyttja ikampen mot terrorismen i enlighet med EU: s politiska målsättningar?3. Avser EU, och i så fall hur, utveckla sin krishanteringsförmåga för att i en näraframtid anpassa den mot terroristhoten?Metoden som begagnas i uppsatsen utgår från en modell framtagen av Gunnar Sjöstedt(publicerad 1977). Modellen utgår från ett antal strukturella förutsättningar som efter ensamlad bedömning utgör aktörens potentiella aktörskapacitet. Aktörens uppvisadebeteende, i modellen benämnt kompletterande indikatorer, är det kriteriet som angesför att värdera aktören utifrån hans strukturella förutsättningar och är den slutligafaktorn som avgör i vilken grad EU uppträder som en internationell aktör. Teorin somanvänds är den breddade säkerhetsagendan så som den beskrivs i ”Security, a NewFramework for Analysis” (Barry Buzan et. al, 1998).Det empiriska underlaget utgörs, förutom en analys av EU som aktör, av enbeskrivning av internationell terrorism som en dynamisk företeelse. Internationellterrorism och generella framgångsfaktorer inom terroristbekämpning värderasdärefter i förhållande till de åtgärder EU vidtagit efter den 11 september. Genomdenna uppbyggnad av empirin strävar analysen efter att både generellt belysa EU:sförmåga som internationell aktör men även explicit beskriva organisations potentiellaförmåga inom terroristbekämpning.Slutsatser av EU:s uppvisade aktörsbeteende kan sammanfattas enligt nedan.EU:s aktörsbeteende har efter den 11 september kännetecknats av ett aktivtutnyttjande av sin aktörskapacitet. Aktörsbeteendet kan kännetecknas som kvalitativgott och i enlighet med angivna politiska målsättningar avseende kärnfrågor.Aktörsbeteendet kan också beskrivas som kvantitativt mycket omfattande med en vissreservation för en överdriven beskrivning av vidtagna åtgärder. Analysen ger vidhanden att EU har en god förmåga som aktör i kampen mot terrorismen samtidigt somett antal strukturella brister kan konstateras. Bristerna utgörs främst av attpolitikområden är indelade i olika pelare, att resurser för repressiva åtgärder ärbristfälliga samt att åtgärder är starkt beroende av medlemsstaternas politiska vilja.Det sammanfattande omdömet avseende EU:s roll som aktör i kampen motterrorismen, trots de uppenbara strukturella bristerna, är att EU måste betraktas somen betydande internationell aktör. / ”The European Union recognises that to be more effective in the fight againstterrorism and on the world stage generally it must make its European Security andDefence Policy (ESDP) fully operational”. This statement made by the EuropeanCouncil in September 2001 aroused my interest to investigate what role the EuropeanUnion really possesses in the fight against terrorism.This essay strives to analyse the EU´s present and future potential capability to fightinternational terrorism. The essay is directed towards analysing the European Union’sstructural prerequisites. The investigation is focused on actions taken after September11, 2001. To support the analysis I will pose the following three questions:1. What structural prerequisites does the EU posses within the TEU (Treaty ofthe European Union) to take and implement decisions concerning the fightagainst terrorism?2. Is it possible to utilise the EU´s crisis management, within the framework ofCFSP, in the fight against terrorism in accordance with the organisation’spolitical goals?3. Will the EU develop its crisis management capabilities so that in a near futureit will be better adapted to the terrorist-threats and if so, how?The method I use in the essay proceeds from a model constructed by Gunnar Sjöstedt(published in 1977). The model has its starting point in a number of structuralprerequisites, which after an assessment constitute the actor’s potential capacity. Theactor behaviour, in the model defined as complementing indicators, is the criteria usedto estimate the actor in relation to its structural prerequisites and to finally evaluatethe extent to which the EU contributes as an international actor. The Theory used inthis essay is the widened security agenda as it is described in “Security, a NewFramework for Analysis” (Barry Buzan et. al, 1998).The empirical foundation consists of a description of the dynamics of internationalterrorism besides an analysis of the EU as an international actor. Internationalterrorism and elements for success in general, in counter terrorism are then assessed inrelation to actions taken by the EU post September 11. Using this empiricalconstruction, the analysis is designed to illustrate the EU´s capacity as an internationalactor in general but also explicitly depict the organisation’s potential capability in thefight against terrorism.The conclusions of the actor behaviour related to the EU can be summarised asfollows: The actor behaviour of the EU after September 11 is characterised by anactive utilising of its actor capacity. The actor behaviour can also be characterised asqualitatively good and in accordance with the core- issues of EU-politics.The analysis deducts that the EU has a significant capacity in the fight againstterrorism. At the same time, it’s possible to identify defectiveness in the structures ofthe EU. These defects lie in the fact that political sectors are divided into threedifferent pillars, the lack of resources for repressive actions and that actions taken aredependent on the political will of the member states.The concluding discernment regarding the role of the EU in the fight againstterrorism, despite obvious structural defects, is that the EU must be regarded as asignificant international actor. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Uppsatsen behandlar explorativt en svensk modell för informationsoperationer, avseende ledning ochplanering, vilken skall kunna verka från nationellt försvar till deltagande i multinationell krishantering.Syftet med uppsatsen är att bringa kunskap om var Sverige står i dagsläget avseende synen påinformationsoperationer som metod, samt ta fram en modell för ledning och planering som passar vårtsätt att leda och planera.I uppsatsen har en utvecklad kvalitativ metod använts. Metoden har inneburit kvalitativ analys av texteroch intervjumaterial. Det vetenskapliga tillvägagångssättet har bestått av analys, framtagande avhypotes, faktainsamling, bearbetning med kvalitativ analys och komparation samt syntes.Uppsatsen redogör för nuvarande amerikansk och svensk syn på informationsoperationer. Jämför om detfinns några avgörande skillnader mellan dessa båda synsätt. Därefter sker en prövning av hypotes somresulterar i en modell, vilken avslutningsvis exemplifieras. / This essay explores and develops a Swedish model for information operations,concerning C2 and planning, which will work both in national defence as wellas when participating in multinational crisis response operations.The purpose of the essay is to bring knowledge about where Sweden standstoday concerning its view on information operations, and develop a model forC2 and planning that suits the Swedish Defence Forces.The essay uses a developed qualitative method with a qualitative analysis ofdocuments and interviews. The scientific procedure used includes analyse, factcollection, a process of qualitative comparison and finally a synthesis.The essay describes the current American and Swedish view on informationoperations. Compares if there are any deciding differences between the viewsand after this a hypothesis is tested. This testing results in a model for SwedishC2 and planning of information operations. This model is finally exemplifiedby using a scenario of a military operation for national defence. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Efterkrigstidens utveckling av ytstridsfartyg och dess utrustning kan tyckas ha varit dramatisk. Artilleribestyckadeslagskepp från det andra världskriget uppträdde sida vid sida med moderna robotfregatter under 60-talet. Världensörlogsflottor fick under 60-talet inslag av fartyg som var små men med en vapenräckvidd som kunde mäta sig medslagskeppens svåra artilleri. Detta är några exempel på fenomen som ligger till grund för uppsatsen. Uppsatsens syfte är attutröna om begreppet teknologisk utveckling är en faktor som påverkar utformningen av ytstridskrafterna. Frågan ärberättigad då mycket av vad som framkommer ur teoribildningar och i sjökrigshistorien indikerar att så skulle vara falletsamt att denna forskningsaspekt inte tidigare är prövad. Forskningsproblemet angrips via en kvantitativ metod vilket harmedfört ett omfattande datainsamlings- och faktasammanställningarbete. Som en del av teoribildningen används tidigareforskning kring rustningsteorier och den tekniska utvecklingens påverkan sjökrigföringen. Ur teoribildningen formas sedanhypoteser som prövas via regressionsanalys.Resultatet visar att den teknologiska utvecklingen, i form av prestandaökning av egna vapensystem, i sig inte är enpåverkansfaktor. Som främsta påverkansfaktor på en stats utformning av ytstridskrafter fungerar i stället den tänktamotståndarens teknologiska utveckling i form av hans maximala vapenräckvidd. / Naval history is full of examples of how naval ships and their equipmentchanged dramatically after World War 2. Battleships with heavy artilleryhave sailed side by side with modern missile-guided frigates during the 60´s.At the same time the world naval fleets got a new type of small ships armedwith missiles. These ships could in terms of weapon range challenge the bigbattleships. This is one of example of a phenomenon that is the starting pointfor this study. This studies aim is to ascertain if technological development isa factor that influences the design of naval forces. The question is entitled dueto two circumstances; much of what have been written in many theories andmodels about armament has indicated that this is the case but the specificquestion has never been studied.A quantitative method have been used in the study and as aresult of that an extensive collection of data preceded the actual study. As apart of the underlying theories have the research about arms races theoriesconcerning naval warfare been used. From these theories have then thehypothesis been designed and later on tested with regression analysis.The result shows that national technological development, inform of increased weapon range is not a factor that influences the design ofthe naval forces. Instead is it the enemy and his technological development, inform of increased weapons range, which has the dominant influence over thedesign of a states naval force. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Die Euro-Bargeldeinführung zu Beginn des Jahres 2002 stellte eine historisch einmalige logistische Herausforderung für zwölf Staaten der Europäischen Union dar. In Österreich galt es Bargeld im Wert von rund 180 Milliarden ATS durch Euro-Banknoten und -Münzen zu ersetzen. Die Grundpfeiler des Erfolgs der reibungslosen Umstellung waren die Nationalbank, die Konsumenten und vor allem Unternehmen in bargeldintensiven Handels- und Gewerbebranchen. Transaktionen, die im Handel mittels Bargeld abgewickelt werden, haben den Effekt, dass hohe Bargelddenominationen in niedrige Denominationen, vor allem Münzen, getauscht werden. Das Wechselgeld in Unternehmen kann aus diesem Grund im Zuge der Euro-Bargeldeinführung als Bestand gesehen, von dem aus die Kunden mit kleinen Euro-Denominationen versorgt werden. Hieraus lässt sich letztendlich die besondere Bedeutung der Unternehmen im Zuge der Euro-Umstellung erkennen. Die Prognose dieses Wechselgeldbestandes in den einzelnen Unternehmen stellte eines der Kernprobleme im Rahmen der Planung der Euro-Umstellung in Österreich dar. Die in der Arbeit vorgestellte Wechselgeldberechnungs-Software "EuroCalculus" basiert auf drei umfangreichen empirischen Untersuchungen (Expertenbefragung, repräsentative Haushaltsbefragung und Transaktionsbeobachtung an Kassen), deren Kernergebnisse besprochen werden. Weiters wurden die getroffenen Annahmen und die Funktionsweise des EuroCalculus in den ersten zwei Wochen des Jahres 2002 empirisch überprüft. Die Ergebnisse dieser Überprüfung sowie eine retrospektive Betrachtung der realen Abläufe der Euro-Umstellung in Österreich finden ebenso Berücksichtigung. Zusammenfassend ist festzuhalten, dass der EuroCalculus flächendeckend in österreichischen Banken sowie Unternehmen (mehr als 120.000 ausgegebene CDs sowie mehrere tausend Downloads aus dem Internet) Verwendung fand und als einer der wesentlichen Erfolgsfaktoren für die reibungslose Euro-Bargeldeinführung angesehen werden kann. (Autorenref.) / Series: WU-Jahrestagung 2002

Qualitätsmanagement und verwandte Ansätze (am bekanntesten: Total Quality Management (TQM)) verbreiten sich immer mehr im Bereich der Dienstleistungen, sowohl im privaten, wie neuerdings unter dem Begriff des "New Public Managements" (NPM) auch im öffentlichen Sektor. In der hier vorgestellten Studie wurde ein theoretisches Modell zum Zusammenhang der Mitarbeiter- und Kundenzufriedenheit entwickelt. Das Modell wurde im Rahmen einer umfangreichen Forschungsprojekts (FWF, Projektnummer 13520) empirisch überprüft. Das Arbeitsmodell basiert auf der "Service-Profit-Chain" (Heskett et al., 1994). Erweitert wurde dieses in der einschlägigen Literatur bekannte Modell um die von Donabedian (1967) eingeführte Unterscheidung in Struktur- Prozess und Ergebnisqualität einer Leistung. Die Wahrnehmungen der MitarbeiterInnen bezüglich dieser Qualitätsdimensionen (perzipierte Servicefähigkeit; Hallowell et al., 1996)) wurden als zusätzliche Differenzierung in das Arbeitsmodell integriert. Die Studie basiert auf einer dyadischen Evaluation von Zufriedenheitsaspekten der MitarbeiterInnen und KundInnen im Bereich von Organisationen, die sich mit New Public Management auseinandersetzen. Die statistischen Analysen basieren auf einem aggregierten Datensatz, der eine Zuordnung der Einschätzungen von definierten KundInnengruppen und MitarbeiterInnengruppen ermöglicht. Die Daten wurden mit einem selbst entwickelten Messinstrument erfasst, welches für die einzelnen Mitarbeiter- und Kundendimensionen analoge Formulierungen der Items vorsieht. Mittels Faktorenanalyse konnte die Struktur der Struktur- Prozess- und Ergebnisqalität sowohl mitarbeiter- als auch kundenseitig bestätigt werden. Im direkten Vergleich wurde insbesondere die Ergebnisqualität der Leistungen kritisch beurteilt. Die MitarbeiterInnen neigen meist zu einer Unterschätzung ihrer Leistungen. Eine (kausale) Beziehung zwischen Mitarbeiter- und Kundeneinschätzungen konnte insbesondere für die Prozessqualität nachgewiesen werden. (Autorenref.) / Series: WU-Jahrestagung 2002

Diffusionsprozesse im Zusammenhang von Unternehmenskonzepten sind eine Facette der Globalisierung, an der die Wechselbeziehung von globalen und lokalen Kulturelementen verdeutlicht werden kann. Dabei geht es um die Identifizierung der Akteure, die diesen Diffusionsprozeß aktiv bestimmen, und um die Ermittlung des Verlaufs des Prozesses der institutionellen und kulturellen Aneignung und deren Folgen. Die interkulturelle Verbreitung von Prinzipien und Konzepten der Unternehmensführung und Geschäftsgebarung wird als Ausdruck und Resultat von Ideologien, Strategien und Aktionen transnationaler, aber dennoch kulturell eingebetteter Akteure verstanden. Als theoretische Perspektive wird ein Ansatz vorgeschlagen, der es erlaubt, sowohl Aktionen als auch Strukturen zu berücksichtigen. Dieser Anforderung kommt etwa die politisch- kulturelle Perspektive, wie sie Neil Fligstein im Rahmen der neuen Wirtschaftssoziologie anwendet, sehr entgegen. Bei Fligstein bezieht sich die politische Dimension in erster Linie auf das Staatshandeln; dies muß für die gegenständliche Untersuchung auf inter- und transnationale Akteure erweitert werden. Die Diffusion konkreter Unternehmenskonzepte wird aus dieser Sicht als politischer, von kollektiven Akteuren bestimmter, sowie als kultureller Prozeß verstanden. Macht und Legitimität sind die Instrumente oder Medien, die ihn bestimmen. Die Macht und der Einfluß der Akteure bei der Verbreitung dieser Konzepte, wobei sowohl Unternehmen als auch Staaten eine Rolle spielen, und die Bedingungen der Legitimität, also die Voraussetzungen, die für die Akzeptanz dieser Konzepte auch bei Arbeitnehmern, Konsumenten, Zulieferern, etc. und in der Öffentlichkeit verantwortlich sind, stellen die Objektbereiche einer derartigen Untersuchung dar. Die Übernahme von Unternehmenskonzepten resultiert in Handlungsweisen und Entscheidungsprinzipien, die über die Wirtschaftspraxis auch in institutionellen Strukturen ihren Niederschlag finden, und die darüber hinaus Vorstellungen und Rhetoriken und damit auch kulturelle Strukturen verändern. Ist ein Unternehmenskonzept einmal eingeführt, führt es zu strukturellen und institutionellen Veränderungen, die seine Legitimität über die jeweiligen Unternehmensgrenzen hinaus begründen. (Autorenref., bearb. v. M.Putz) / Series: WU-Jahrestagung 2002

Unser Beitrag stellt einen Zwischenbericht über Ergebnisse des Projekts "Der Marktdiskurs als Indikator von Globalisierung und Transformation. Eine diskursanalytische Untersuchung marktwirtschaftlicher Schlüsselbegriffe in Russland und Tschechien" dar, welches im Rahmen des WU-Forschungsschwerpunktes "Management across Borders" am Institut für Slawische Sprachen durchgeführt wird. Das MaxB- Schwerpunktthema "Diffusion" wird dabei aus der Perspektive und mit Methoden der Linguistik aufgearbeitet. Wir betrachten Diffusion als einen interkulturellen Prozess im weitesten Sinne, nämlich als "die Ausbreitung und das Annehmen neuer Kulturelemente wie z.B. Ideen, Werte oder auch Managementpraktiken in einer Gesellschaft", also von Innovationen, welche "im Endeffekt technischen und sozialen Wandel bewirken" (Hoffmann/Doleschal, in Druck). Da sich gesellschaftlicher Wandel immer auch sprachlich manifestiert, hat sich unser Projekt zum Ziel gesetzt, die wirtschaftliche Transformation in den mittel- und osteuropäischen Ländern (MOEL) beispielhaft anhand bestimmter Phänomene im Russischen und Tschechischen zu untersuchen. Konkret geschieht dies durch das Nachverfolgen der Diffusion zentraler marktwirtschaftlicher Konzepte (z.B.: "Markt", "Qualität", "Effizienz"/"Leistung", "Gewinn", "Konsument/in", "Kunde/in") in die betreffenden Sprachen als Gradmesser für die "Vermarktlichung" (marketisation) des Diskurses in verschiedenen Gesellschaftsbereichen Russlands und Tschechiens. Wir betrachten die wirtschaftliche Transformation in den MOEL als einen interkulturellen Diffusionsprozess, bei dem sich als Folge der Konfrontation von Planwirtschaft und Marktwirtschaft etwas Neues entwickelt. Das bedeutet für die konkreten Fälle Russland und Tschechien, dass das System der Marktwirtschaft mit seinen Prinzipien und Implikationen angenommen, dabei aber auch an die jeweilige Situation und an bestimmte in den betreffenden Gesellschaften schon vorhandene Ideen ("Konzepte") angepasst wird. Dieser interkulturelle Prozess betrifft auch diejenigen Konzepte, die den in westlichen Ländern häufig gebrauchten Schlüsselbegriffen der Marktwirtschaft (wie die erwähnten "Markt", "Qualität" usw.) zu Grunde liegen. Obwohl diese Konzepte für die Gesellschaften des ehemaligen Ostblocks weitgehend neu sind, werden sie nach ihrer Übernahme häufig durch Wörter ausgedrückt, die schon seit langem in den jeweiligen Sprachen vorhanden sind. Deshalb werden die neu eingeführten Konzepte auch von den traditionellen Wortbedeutungen beeinflusst, ein komplexer Prozess konzeptueller und semantischer Veränderungen und Wechselwirkungen kommt in Gang. Anhand eines ausgewählten Schlüsselkonzepts wird gezeigt, wie die Diffusion marktwirtschaftlichen Gedankengutes im öffentlichen und privaten Diskurs der Reformstaaten verlaufen und auf welch unterschiedliche Weisen ein Konzept sprachlich ausgedrückt werden kann. Schließlich werden die praktischen Implikationen einer derartigen Analyse für die Interkulturelle Wirtschaftskommunikation aufgezeigt. (Autorenref.) / Series: WU-Jahrestagung 2002