Summary In a world where distances have become shorter and shorter, boundaries are to some extent disappearing and are creating space for integration and globalisation. One significant example of the integration process is the foundation of the European Union. The need to improve the economical development within the European Union has lead to the elaboration of a complex assemble of international standards to regulate the way companies should present their economical situation. The IAS /IFRS standards must be applied in all quoted companies from January 2005; and at the same time the four biggest auditing agencies in the world are characterized by their biggest employment session since many years. When it comes to the implementation of the new standards, companies and auditors have experienced many difficulties in learning how to deal with purchased goodwill and financial instruments. What practical adjustments the introduction of the new European standards has brought in the work of auditors and how does their adaptation process look like from an educational perspective? The purpose of our study is to understand what practical adjustments auditors have made in order to adapt to the new standards when it comes to the verification of financial statements, in particular for goodwill and financial instruments. We will try to achieve this understanding trough the analysis of the learning context behind the transition process in four different auditing agencies. Together with this, we want to analyse in what extend the complexity of the new rules influenced the phenomenon of high recruitment. In order to answer our purpose we have chosen to carry out seven qualitative interviews with public certified auditors. We believe that knowledge about reality can be achieved through the interpretation and deep analysis of different information and for this reason we argue for a hermeneutical scientific ideal. Our theoretical frame is important to both understand the theoretical differences between the old and the new standards, but also to have an overview of the profession of auditors. We also present theories behind organisational learning; and we create a background to understand the different factors behind the higher demand. Our empirical information is presented in different categories that we identified partially through the study of the theoretical frame, and partially through the discussion with our respondents in semi structured interviews. Our analysis is both linked to the theoretical frame, but it also tries to look at different aspects directly from the empirical material collected. The result of our research shows that the organisational learning in auditing agencies is very effective, partially because this profession is used to continuous changes. Auditors have experienced several practical modifications in their way of verifying financial statements, which depends both on the standards, but also on the relationship with the clients. Finally we discovered that the influence of the complexity of the standard on the higher recruitment is not significant if seen as a single factor.

Alla företag måste redovisa sina intäkter och kostnader. Aktiebolag, föreningar och stiftelser har en så kallad revisionsplikt vilket innebär att det man redovisar måste granskas av en revisor. Detta kallas revisionsplikt. Det diskuteras om revisionsplikten ska avskaffas för mindre aktiebolag i Sverige. Den eventuella lagförändringen kommer att innebära marknadsförändringar för revisorerna. Revisionsmarknaden är idag en marknad med höga inträdesbarriärer. Marknadsföringsstrategier kan därför sägas vara av stor vikt för branschen. Det centrala inom tjänstemarknaden bygger på relationer. Det viktiga för revisionsföretagen är därmed att känna till vad som värdesätts hos klienterna. Detta gav oss vår problemformulering som lyder: Vilka faktorer påverkar mindre aktiebolags val av revisionsbolag? Vårt syfte är därmed att åskådliggöra de faktorer som påverkar mindre aktiebolags val av revisionsbolag. Studien är avgränsad till aktiebolag inom kategori två som är belägna i Umeå kommun. Studien har ett hermeneutiskt tolkande synsätt ur ett konstruktionistiskt perspektiv. Vi utgår från ett deduktivt angreppssätt men efter vår förstudie vidgades vår teoretiska referensram vilket innebär en sorts abduktion. Studien bygger på en kvalitativ metod där totalt sex respondenter intervjuats. Intervjuerna har genomförts med hjälp av en intervjuguide vilket innebär en delvis strukturerad intervjuform. Intervjuguiden är uppbyggd på den teoretiska referensramen. Teorierna är formade utifrån sekundärkällor. För att få ett relevant teorimaterial har vi använt oss av olika hjälpsystem och databaser. Denna intervjuguide har gett oss ett brett empiriskt material som sedan analyserats utifrån den teoretiska referensramen och gett grunden för det resultat studien visar. Det visade sig att det är många olika faktorer som påverkar de mindre aktiebolagens val av revisionsföretag. De främsta faktorerna är rekommendationer från bekanta och relationen till revisionsföretaget. Men faktorer som ett extra engagemang från revisionsföretagets sida och stödtjänster i form av redovisning och juridisk rådgivning skapade mervärden. Dessa mervärden ledde till lojala kunder.

Introduktion: Revisionsbranschen har under de senaste åren drabbats av en rad skandaler vilka har fått stor uppmärksamhet i media den senaste tiden. De inträffade företagsskandalerna har bidragit till ökade krav på etik inom revisionsbranschen. För att revisorer ska återfå sin trovärdighet bland klienter och intressenter har kraven i allmänhet ökat på revisorer. Syftet med vår studie är att från ett svenskt perspektiv undersöka graden av etiskt tänkande bland revisorer. Detta kommer även att jämföras med det etiska tänkandet bland studenter för att se om det föreligger skillnader och likheter när det gäller etik. Metod: För att uppnå vårt syfte med studien har vi valt att genomföra både kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer. Enkäten genomfördes på totalt 100 respondenter varav 50 revisorer och 50 studenter. Resultaten från enkäten följdes upp av tre djupintervjuer med tre revisorer som även deltog i enkäten. Teori: Teorin är indelad i tre större avsnitt; etik i allmänhet, etik inom revisionsbranschen samt etiskt tänkande vid beslutsfattande. Den teoretiska referensramen inleds med ett brett perspektiv på etik för att få en bakgrund till vårt huvudproblem som berör etiskt tänkande bland revisorer. Empiri: Resultaten från vår enkätundersökning och de tre intervjuerna är sammanställda i en empirisk diskussion. Slutsats: Slutsatserna vi kommit fram till är att revisorer har ett högt etiskt tänkande i beslutsfattandet och de har även ett högre etiskt tänkande än studenter vid etiska dilemman. En annan slutsats är att studenter behöver mer etik undervisning för att vara föreberedda på vad som väntas när de kommer att arbeta på revisionsbyråer. Etikundervising är viktigt då etik är grunden för revisionsbranschen. / Introduktion: Revisionsbranschen har under de senaste åren drabbats av en rad skandaler vilka har fått stor uppmärksamhet i media den senaste tiden. De inträffade företagsskandalerna har bidragit till ökade krav på etik inom revisionsbranschen. För att revisorer ska återfå sin trovärdighet bland klienter och intressenter har kraven i allmänhet ökat på revisorer. Syftet med vår studie är att från ett svenskt perspektiv undersöka graden av etiskt tänkande bland revisorer. Detta kommer även att jämföras med det etiska tänkandet bland studenter för att se om det föreligger skillnader och likheter när det gäller etik. Metod: För att uppnå vårt syfte med studien har vi valt att genomföra både kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer. Enkäten genomfördes på totalt 100 respondenter varav 50 revisorer och 50 studenter. Resultaten från enkäten följdes upp av tre djupintervjuer med tre revisorer som även deltog i enkäten. Teori: Teorin är indelad i tre större avsnitt; etik i allmänhet, etik inom revisionsbranschen samt etiskt tänkande vid beslutsfattande. Den teoretiska referensramen inleds med ett brett perspektiv på etik för att få en bakgrund till vårt huvudproblem som berör etiskt tänkande bland revisorer. Emperi: Resultaten från vår enkätundersökning och de tre intervjuerna är sammanställda i en empirisk diskussion. Slutsats: Slutsatserna vi kommit fram till är att revisorer har ett högt etiskt tänkande i beslutsfattandet och de har även ett högre etiskt tänkande än studenter vid etiska dilemman. En annan slutsats är att studenter behöver mer etik undervisning för att vara föreberedda på vad som väntas när de kommer att arbeta på revisionsbyråer. Etikundervising är viktigt då etik är grunden för revisionsbranschen. / Introduction: In the recent decades the auditing profession has been faced by several scandals. These scandals have brought up a lot of attention in media. Corporate scandals have led to increased demands for ethics within the auditing profession. To regain the trustworthiness in the auditing profession and to prevent future scandals, the demands on the profession have increased. The aim of the study is, from a Swedish perspective, to investigate the level of ethical reasoning among auditors and accounting students when facing an ethical dilemma. Methodology: In order to achieve the purpose of the study, we have chosen to apply both a quantitative- and a qualitative approach. To investigate the level of ethical reasoning we have conducted a survey on 50 auditors and 50 accounting students. This was followed up by three in-depth interviews with three auditors who participated in the survey. Theoretical framework: The theory is divided into three major areas; ethics in business, ethics in auditing and ethical reasoning in decisionmaking. The theory starts with a wider perspective to end with the theory concerning the main problem. Empirical findings: The results from the survey and the interviews are presented in an empirical discussion. Conclusion: The conclusions that can be drawn from this study are that auditors posses a high level of ethical reasoning in their decision- making. Auditors also have a higher ethical reasoning than accounting students when facing ethical dilemmas. Another conclusion is that students need more ethics education before entering the auditing profession, since ethics is what the profession is all about.

The audit expectation gap, generally known as the differences between what users of financialstatements expect from the auditor and what the auditor actually provides, is present andresulting to a widespread concern. This thesis aims to investigate the level and nature of the audit expectation gap betweenauditors and commercial loan officers. In addition, this thesis also asks the question ifeducation is a mean to reduce commercial loan officers’ audit expectation gap. A questionnaire containing seven-point Likert scales with bipolar adjectival statements wassent to auditors and commercial loan officers. The respondents were asked to choose anumber from the scale which identified their level of agreement to either one of thestatements. The results revealed substantial evidence of an audit expectation gap particularly on issuesconcerning auditors’ responsibilities in fraud detection and prevention. Education oncommercial loan officers could reduce the audit expectation gap.

The aim of this study is to test the audit fee determinants for companies listed on Nasdaq OMX Stockholm Stock Exchange and to examine whether the audit fee determinants diverge for ownership structures. By testing the audit fee determinants in a Swedish setting the study contributes to the research body in two ways; by testing a previously sparsely researched setting and examining the monitoring need for different ownership structures. The results indicate that audit fees are explained to a large extent by accounting complexities, business complexities and assurance.  The results also suggest that ownership structure does not have a large effect on the monitoring need.  Altogether the results provide further evidence on audit fee determinants whilst adding initial insight into the area of audit fee determinants for ownership structures.

In our study the purpose was to examine the influence of Continuing Professional Education on small and medium sized auditing- and accounting practices. The study also aims to analyze possible similarities and differences in how small and medium sized auditing and accounting practices are affected of the requirements regarding Continuing Professional Education. In order to fulfill our purpose in the study we conducted interviews with auditors and accounting consultants on small and medium sized auditing- and accounting practices. Totally did we conduct seven interviews with four auditors and three accounting consultants. The majority of auditors and accounting consultants we interviewed are satisfied with the current requirements on Continuing Professional Education and think they contribute to the increase of quality and status of the work tasks performed by auditors and accounting consultants. Respondents also stressed the importance of Continuing Professional Education to maintain and develop the skills among employees. Our respondents prefer two forms of Continuing Professional Education, namely intensive seminars and topical courses. Demand for intensive seminars and topical courses will probably continue to increase, given that these two forms makes it possible for small and medium sized practices to keep current in a time efficient and economical way. Our findings also show that auditors prefer a training where they start out as beginners and end as an expert. On the other hand accounting consultants focus on training that is practical and provides direct benefit to the everyday work.

As human activities continue to generate accelerating levels of carbon dioxide emissions, the world’s oceanic resources are threatened by variability in seawater chemistry, known as ocean acidification. Recent increases in atmospheric carbon dioxide have resulted in decreased carbonate ion concentrations and ocean pH levels, leading to increasingly acidic waters. The exact consequences of these chemical changes on ecosystems and individual species are difficult to predict; however, research has shown that economically valuable calcifying species will experience reduced reproductive fitness and population declines. Ocean acidification, therefore, poses an immediate risk to both fish stocks and fishery industries. From a local perspective, individual regions will need to implement dynamic management strategies to prepare for anticipated economic consequences. In a global context, international cooperation is required for further research and collaborative efforts must be made to reduce future acidification.

Problematiken för vår studie grundar sig i den nya revisionslagen som trädde ikraft 1 november 2010, nämligen avskaffandet av revisionsplikten. Lagen innebär att alla aktiebolag som understiger två av tre följande gränsvärden: att ha i genomsnitt 3 anställda, omsättningen understiger 3 miljoner svenska kronor och att balansomslutningen understiger 1,5 miljoner svenska kronor, behöver inte anlita en revisor. I samband med att revisionsplikten avskaffades, diskuteras det mycket vilken betydelse revisionen hade för olika intressenter. Revisionen infördes framförallt för att ge bättre kontrollmöjligheter för externa intressenter. Trots lagändringen, är det idag flertal småföretag som fortsätter att behålla revisorn i företaget och det beror främst på grund av externa intressenternas påverkan. Vårt syfte med studien är att skapa förståelse varför småföretag behåller revisorn i företaget i förhållande till externa intressenter och hur externa intressenter påverkar det, ur småföretagens perspektiv. Undersökningen grundar sig på en kvalitativ studie i form av intervjuer. Intervjuer har utförts med ägare i småföretag. Utifrån det empiriska materialet har det framkommit att externa intressenters påtryckningar påverkar småföretag att behålla revisorn. Intressenter tenderar att påverka småföretag i större utsträckning än stora företag, på grund av det förekommer resursbrist i småföretag. Småföretag har resurser som visserligen är mer begränsad och som en konsekvens av resursbrist påverkas småföretag av externa intressenter genom att vara lyhörd. Småföretag påverkas mer eller mindre av intressenter och företagen ser behovet av revisorn för att tillgodose intressenternas påtryckningar. / The problem with our study is based on the new Audit Act that came into effect November 1st 2010 which abolished the audit requirement. The law includes that any stock company that acquires two out of the three criteria does not have to hire an accountant, the criteria are the following: they need to have an average of 3 employees, a turnover of less than 3 million Swedish kronor and a total assets of less than 1.5 million Swedish kronor. In correlation with the abolishment of the audit, the significance of the audit for various stakeholders was widely debated. The audit was introduced primarily to provide better control of external stakeholders. Despite the amendments, there are now several small businesses that continue to keep the auditor of the company and it is mainly due to external stakeholder impact. The purpose of this study is to create understanding to why small businesses retain the auditor of the company in relation to external stakeholders and what effect they have, from a small business perspective. The study is based on a qualitative study through interviews which were conducted with owners of small businesses. Based on the empirical evidence we have conducted that external stakeholders pressure results in that small businesses decides to keep the auditor. Stakeholders tend to affect small businesses more than large businesses, due to that there is a shortage of resources in small businesses. As a consequence of a lack of resources small businesses are affected by external stakeholders by being responsive. Small businesses are affected more or less by the stakeholders and businesses understand the need for the auditor to meet stakeholder pressure.

Bakgrund och problem: Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige vilket innebar att ca 70 % av alla aktiebolag i Sverige inte längre var tvingade till revision. Detta påverkade revisionsbolagens förutsättningar och vi frågar oss hur de har tagit sig an den nya marknaden där en stor del av deras kundstock inte längre är tvingade att revideras. Vi har kommit fram till dessa frågeställningar: Hur har slopandet av revisionsplikten påverkat och förändrat de små revisionsbolagens arbetssätt? Hur förbereder de sig för ett eventuellt förändrat gränsvärde? Syfte: Syftet med vårt arbete är att utifrån revisorns perspektiv belysa vilka förändringar den avskaffade revisionsplikten för små aktiebolag har medfört för de små revisionsbyråerna. Vi vill också belysa hur revisorns roll kan komma att förändras i framtiden om Sverige väljer EU:s maximal tröskelvärde för att slippa revisionsplikt eller att gränsvärdet förändras på annat sätt. Metod: Arbetet är skrivet utifrån en kvalitativ ansats, primärdata har samlats in i form av semistrukturerade intervjuer med grund i en öppen intervjumall. Detta har sedan tolkats utifrån sekundär data i form av vetenskaplig litteratur. Resultat och slutsats: Studiens slutsats visar att revisionsbolagen har genomfört ganska omfattande förändringar för att möta lagändringen. Tappet i form av revisionsuppdrag har kompenserats med att de har tagit in fler redovisningsuppdrag eller börjat erbjuda redovisning som en ny tjänst. Revisionsbolagen tror att det bara är en tidsfråga innan gränsvärdet höjs, de gör ändå inget för att förbereda sig då de anser att påverkan på bolaget kommer bli mindre än vid tidigare lagändring. Detta för att ägarstrukturen i större bolag är annorlunda och en oberoende granskning är mer motiverat i dessa bolag. / Background and problem: On November 1, 2010 the audit requirement was abolished for small companies in Sweden which meant that about 70% of all companies in Sweden were no longer forced to audit. This affected the audit firms prerequisites and we ask ourselves how they have tackled the new market where a large part of their customer base is no longer forced to be audited. We have come up with these questions: How has the removal of mandatory auditing changed the small audit firms ways of working? How do they prepare themselves for a possible change in limit? Purpose: The purpose of our thesis is to highlight the changes that abolishment of the audit requirement for small companies has led to for small accounting firms from an auditor's perspective. We also want to highlight how the auditor's role may change in the future if Sweden closes up to EU:s maximum threshold to avoid audit duties or the limit otherwise changes. Method: The work is written from a qualitative approach, primary data were collected through semi-structured interviews with basis in an open interview template. This has since been interpreted on the basis of secondary data in the form of scientific literature. Results and Conclusion: The study's conclusion indicates that accounting firms have conducted fairly extensive changes to meet legislative change. The drop in the form of audit services is offset by more assignments or started offering accounting as a new service. Audit companies believe that it is only a matter of time before the limit is raised, they don ́t prepare themselves cause they consider the impact on the company will be less than in previous legislative change. This is due to ownership structure of major companies are different and independent verification is more justified in these companies.

The purpose with this study is to identify and explore how auditors proceed when acquiring knowledge about a company’s environment; and which difficulties that arise when acquiring this knowledge. A qualitative research method has been used to do this study and eight auditors have been interviewed. The risks in a company depend on which industry the company operates within. Therefore, it is very important that an auditor has an understanding of the whole company. ISA 315 requires an auditor to have an understanding of a company and its environment. This understanding will affect the auditor’s risk assessments during audit process. This study shows that interviews with the clients is an important information source when the auditors want to have knowledge about a company’s environment. Other information sources the auditors in this study use are different media sources, colleagues and key ratios. One difficulty with acquiring knowledge about a company’s environment is according to the respondents that it is hard to get a whole picture of a company. Another difficulty is that it might be hard for the auditors to know when they have enough information about a company’s environment; information that makes it possible to do accurate risk assessments.