Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information och söka evidens för bröstcancerdrabbade kvinnors omvårdnadsbehov från sjuksköterskans i form av stöd för psykiska, sociala eller informativa behov. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via databasen CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature) och fulltextdatabasen ELIN (Elecronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Till sökningen användes sökorden breast*, cancer*, nurs* och support. Alla utvalda artiklar som härrör till syftet kvalitetsbedömdes genom på förhand bestämda granskningskriterier från modifierade förlagor efter Forsberg och Wengström (2003) och Willman, Bahtsevani och Stoltz (2007). Av resultatet framkom det att det fanns stark evidens för att kvinnor med bröstcancer har ett omvårdnadsbehov av socialt stöd, psykiskt stöd och även av information av sjuksköterskan. Omvårdnadsbehov som även kom fram i denna studie är kontinuitet i vården och personliga samtal med sjuksköterskan. Att få utöva sin religiösa tro, sin andlighet och utöva sin kulturella tillhörighet samt likaså känna förtroende är omvårdnadsbehov som blev uppenbarat i resultatet. Resultatet diskuterades utifrån Aaron Antonovskys omvårdnadsteori där känslan av sammanhang är central.

I mitt examensarbete har jag undersökt hur mellanstadieelever i årskurs 4-6 ser på och upplever sin idrottsundervisning idag och om de på idrottslektionerna kan se någon begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet med det som de gör i ämnet Idrott och hälsa. Syftet är att se om en teori som KASAM kan underlätta införlivandet och öka individens förståelse för ämnet Idrott och hälsa samt hur man kan tillämpa dessa kunskaper för ett praktiskt och didaktiskt genomförande på idrottslektionerna.

Baskettränarna i klubben upplever att de kan påverka verksamheten och att deras engagemang gör skillnad för de basketspelande barnen och ungdomarna, för klubben och för sin egen personliga utveckling. Tränarna erfar att det är lättare att påverka och ha inflytande i den interna tränarrollen än i den externa tränarrollen. Omgivningens individer gör skillnad på tränarna och bemötandet tränarna får upplevs vara beroende av vilket kön, vilken ålder och vilken etnicitet tränarna har. Inom basketklubben upplever tränarna att det finns en lyhördhet och öppenhet för varandras olikheter, dels på grund av att alla känner alla i klubben och för att det finns ett socialt klimat och en tydlighet i organisationens beslutsprocesser som gör att tränarna upplever att de kan påverka verksamheten och att deras engagemang är viktigt och meningsfullt. Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa intervjuer med unga baskettränare och öppna observationer i en stockholmsbaserad basketklubb problematisera och se närmare på hur de unga idrottsledarna anser sig ha möjlighet att kunna påverka mer än själva idrottsutövandet inom ramen för sitt engagemang. Vidare är syftet att besvara frågeställningens två delfrågor: Vad upplever och erfar de unga idrottsledarna att de kan påverka och ha inflytande över inom ramen för sitt idrottsengagemang? Hur påverkas de unga idrottsledarna av sitt engagemang i idrottsföreningen? Med hjälp av den teoretiska referensramen belyses hur de sociala relationerna och den demokratiska organisationens uppbyggnad kan skapa ett medborgerligt engagemang, en kommunikativ demokrati och en Känsla av sammanhang för de intervjuade tränarna. / Coaches experience that there is an opportunity to make a difference in somebody’s life as well as within an organisation. The basketball coaches make a difference in young peoples everyday life, in the basketball club but also in their own personal development by being involved in the organisation of the basketball club as coaches. It is easier to make a change in the intern leadership than in the extern leadership. The coaches in this study experience a difference in how they are treated by individuals in the surrounding depending on their age, sex and ethnicity. The coaches experience that there is a sense of openness and understanding within the club as well as a feeling of being listened to. They feel that they have the opportunity to be involved in the decisionmaking processes and that involvement is meaningful and important. The aim of this thesis is to answer the two following questions: How and what do the coaches experience that they are able to influence within their sports leadership? How are the young coaches influenced by their sports involvement? Qualitative interviews and open observations will be used as methods to find answers to the questions. The theoretical frame of references is based on the concepts of social capital, communicative democracy and senses of coherence.