Idrott är den största folkrörelsen i Sverige med över 3 miljoner medlemmar.  Inom Riksidrottsförbundet som är idrottens ledande organ finns det 72 specialidrottsförbund som har hand om idrotter på nationell nivå. I dagens samhälle är miljön en sändig aktuell fråga, i och med det stora omfånget som idrotten har ämnar studien därför  till att undersöka hur specialidrottsförbunden ser på idrottens miljöpåverkan och ekologisk hållbarhet. Studien undersöker också hur förbunden arbetar med ekologisk hållbarhet. För att besvara syftet skickades en enkätundersökning ut till alla specialidrottsförbund, av de 72 förbund som fick förfrågan att delta i undersökningen var det 35 förbund som svarade på enkäten. Resultatet visar att en stor majoritet av specialidrottsförbunden anser sig påverka miljön. Många specialidrottsförbund anser sig påverka miljö genom resor. Det är även resor och transporter som de flesta specialidrottsförbunden arbetar med för att minska miljöpåverkan. Överlag är arbetet som görs inte tillräckligt och hade kunnat förbättras vid mer kunskap och ökat samarbete dels mellan Riksidrottsförbundet och specialidrottsförbunden men också mellan de olika idrotterna.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad som motiverar ungdomar inomGymnastikförbundets verksamhet att vara ideella ledare. Vidare undersöks hur den ideella föreningen arbetar för att behålla unga ledare. För att nå syftet används en kvalitativ undersökningsmetod. Intervjuer har genomförts med tolv unga, ideella ledare med olika erfarenhet och bakgrund samt med fem olika gymnastikföreningar. I dessa föreningar är någraav de unga ledarna vi intervjuat verksamma. Tillgänglig litteratur har lästs och relevant forskning för denna undersökning har beaktats. Intervjusvaren analyseras utifrån tre teorier. De unga ledarnas svar analyseras utifrån Edward Deci och Richard Ryans teori, Self-Determination Theory, som handlar om vad som motiverar människor. En annan teori som analysen grundar sig på är David G. Barkers teori, Motiv till ideellt engagemang, som beskriver tre faktorer som motiverar till ideellt arbete. Gymnastikföreningarnas svar analyseras utifrån Aron Antonovskys teori känsla av sammanhang, som består av tre komponenter – begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Resultatet visar att det som motiverar ungdomar till att vara ideella ledare i gymnastikföreningar inte skiljer sig så mycket åt. Gymnasternas utveckling och kärleken till gymnastiken är två av de klart största motivationsfaktorerna bland de unga ledarna. Gymnastikföreningarna försöker behålla sina unga ledare främst genom att erbjuda utbildning. Ett arvode utgår för alla de unga ledarna vilket kan ses som ett sätt att locka ungdomarna till fortsatt uppdrag, framförallt i de föreningar där arvodet baseras på antal år i föreningen och utbildningsnivå. / This thesis aims to examine what motivates youths within The Swedish Gymnastic Federation activities to be a voluntary leader. Non-profit sports associations will also be examined to see how they work to keep the youth leaders. A qualitative examination method will be used. Twelve youth leaders with different experiences and backgrounds will be interviewed, and five gymnastics associations will also be interviewed. In these gymnastics associations some of the youth leaders are active. Available literature has been read as well as relevant research has been taken into consideration. The answers from the interviews gets analysed on the basis of three theories. The youth leaders’ answers get analysed on the basis of Edward Deci and Richard Ryans theory, Self-Determination Theory, which is about what motivate people in general. Another theory that will be used is David G. Barker’s theory, Motives for voluntary work, which describes three factors that motivate to voluntary commitment. The gymnastics associations’ answers get analysed on the basic of Aron Antonovsky’s theory, Sense of Coherence, which consists of three components – comprehensibility, manageability and meaningfulness. The result shows that what motivates youth leaders in gymnastics associations is quite simmilar. The gymnastics’ development and the love of gymnastics are the two most usual motivation factors. The gymnastics association tries to keep the youth leaders by offering education. The youth leaders get a small economic compensation, which can be seen as a way to tempt youths to continue their leader commitment, especially in the gymnastics associations where the economic compensation is based on the number of years in the association as well as the level of education.

Dropout bland barn och ungdomar är ett välkänt fenomen inom idrottsföreningar. Fenomenet dropout menas i denna studie att barn och ungdomar slutar vara aktiva inom föreningsidrott. Frågorna ställs i vad och hur det kommer sig att barn och ungdomar väljer att sluta idrotta.Tidigare forskning tar inte upp hur dropout förekommer utifrån föreningarnas perspektiv. Denna studies syfte blir således att undersöka vad lokala fotbollsföreningar gör för att hantera avhopp inom sin organisation samt hur de aktivt försöker behålla barn och ungdomar. Det är en kvalitativ studie baserat på 3 semistrukturerade intervjuer med representanter från olika föreningar. Studiens resultat har analyserats utifrån ett eget konstruerat ramverk. Studiens resultat belyser att dropout fortfarande förekommer i hög grad, trots Riksidrottsförbundet målsättning med Strategi 2025. Slutsatsen är att dropout än idag förekommer inom fotbollsföreningar grundas i hur barn och ungdomar blir pressade av föräldrar, tränare och sociala aktörer som vänner. Där föreningarna sammanfattningsvis kan i vissa fall se svårigheter med att identifiera när dropout sker och därmed aktivt hantera problemen.

Baskettränarna i klubben upplever att de kan påverka verksamheten och att deras engagemang gör skillnad för de basketspelande barnen och ungdomarna, för klubben och för sin egen personliga utveckling. Tränarna erfar att det är lättare att påverka och ha inflytande i den interna tränarrollen än i den externa tränarrollen. Omgivningens individer gör skillnad på tränarna och bemötandet tränarna får upplevs vara beroende av vilket kön, vilken ålder och vilken etnicitet tränarna har. Inom basketklubben upplever tränarna att det finns en lyhördhet och öppenhet för varandras olikheter, dels på grund av att alla känner alla i klubben och för att det finns ett socialt klimat och en tydlighet i organisationens beslutsprocesser som gör att tränarna upplever att de kan påverka verksamheten och att deras engagemang är viktigt och meningsfullt. Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa intervjuer med unga baskettränare och öppna observationer i en stockholmsbaserad basketklubb problematisera och se närmare på hur de unga idrottsledarna anser sig ha möjlighet att kunna påverka mer än själva idrottsutövandet inom ramen för sitt engagemang. Vidare är syftet att besvara frågeställningens två delfrågor: Vad upplever och erfar de unga idrottsledarna att de kan påverka och ha inflytande över inom ramen för sitt idrottsengagemang? Hur påverkas de unga idrottsledarna av sitt engagemang i idrottsföreningen? Med hjälp av den teoretiska referensramen belyses hur de sociala relationerna och den demokratiska organisationens uppbyggnad kan skapa ett medborgerligt engagemang, en kommunikativ demokrati och en Känsla av sammanhang för de intervjuade tränarna. / Coaches experience that there is an opportunity to make a difference in somebody’s life as well as within an organisation. The basketball coaches make a difference in young peoples everyday life, in the basketball club but also in their own personal development by being involved in the organisation of the basketball club as coaches. It is easier to make a change in the intern leadership than in the extern leadership. The coaches in this study experience a difference in how they are treated by individuals in the surrounding depending on their age, sex and ethnicity. The coaches experience that there is a sense of openness and understanding within the club as well as a feeling of being listened to. They feel that they have the opportunity to be involved in the decisionmaking processes and that involvement is meaningful and important. The aim of this thesis is to answer the two following questions: How and what do the coaches experience that they are able to influence within their sports leadership? How are the young coaches influenced by their sports involvement? Qualitative interviews and open observations will be used as methods to find answers to the questions. The theoretical frame of references is based on the concepts of social capital, communicative democracy and senses of coherence.