<p>Abstract: The purpose of this study was to examine the process of overtraining syndrome as a part of development in sports and careers. It is based on theories about overtraining syndrome and athlete career transitions. The intention was to find patterns that illustrate critical factors in the athlete career for overtraining syndrome to occur, but also for preventing overtraining syndrome to emerge and for rehabilitation.</p><p>The Informant was a 19 years old man who had completed his studies at a Swedish sports-“gymnasium”. Two semi structured interviews were made, the second as a following up interview. The material was analysed by a qualitative content analysis including a constant comparing method. </p><p>The result showed that the Informant developed an overtraining syndrome during his first year as an elite junior athlete at the sports-“gymnasium”. It took one year from the occurrence of the first symptoms until initiating interventions and a second year of rehabilitation before the Informant was totally recovered. Imbalance in the stress-recovery process because physiological and psychological sports demands as well as lack of cognitive skills was possible factors for the beginning of the overtraining syndrome. Factors for preventing origination were the Informants motivation, cognitive skills along with social support.</p><p>In summary it is proposed to focus on interaction between models and theories about overtraining syndrome and athletic career transitions, in purpose to prevent overtraining syndrome to occur when young athletes transcend to high achievement junior sports, including its structure.</p><p>Sammanfattning: Syftet med studien var att studera processen för överträningssyndrom som en del i idrotts- och karriärutvecklingen utifrån teorier om överträningssyndrom och idrottskarriärövergångar. Avsikten var att finna mönster som belyste faktorer och kritiska skeden i idrottskarriären för att överträningssyndrom ska uppstå samt för att förhindra detta och underlätta rehabilitering.</p><p>Informant var en 19 årig man som avslutat tre års studier på idrottsgymnasium. </p><p>Två semistrukturerade intervjuer genomfördes, den senare intervjun som uppföljningsintervju. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med en konstant jämförande metod. Resultaten visade att under det första året som elitidrottande junior på idrottsgymnasium utvecklade Informanten ett överträningssyndrom. Det tog ett år från att första symtomen uppmärksammades till att intervention påbörjades och ytterligare ett års rehabilitering innan Informanten var helt återställd. Tänkbara orsaker till uppkomsten var obalans i stress-återhämtningsprocessen, framförallt beroende på idrottsliga fysiska och psykologiska krav och brist på kognitiva förmågor. Faktorer för att förhindra uppkomst och i rehabilitering antas vara Informantens motivation och kognitiva förmågor samt socialt stöd. </p><p>Sammantaget antas att interaktion mellan modeller och teorier om överträningssyndrom och idrottskarriärövergångar ska ses som en helhet i syfte att förhindra uppkomst av överträningssyndrom då unga idrottare övergår till högpresterande junioridrott och dess struktur.</p>

Abstract: The purpose of this study was to examine the process of overtraining syndrome as a part of development in sports and careers. It is based on theories about overtraining syndrome and athlete career transitions. The intention was to find patterns that illustrate critical factors in the athlete career for overtraining syndrome to occur, but also for preventing overtraining syndrome to emerge and for rehabilitation. The Informant was a 19 years old man who had completed his studies at a Swedish sports-“gymnasium”. Two semi structured interviews were made, the second as a following up interview. The material was analysed by a qualitative content analysis including a constant comparing method. The result showed that the Informant developed an overtraining syndrome during his first year as an elite junior athlete at the sports-“gymnasium”. It took one year from the occurrence of the first symptoms until initiating interventions and a second year of rehabilitation before the Informant was totally recovered. Imbalance in the stress-recovery process because physiological and psychological sports demands as well as lack of cognitive skills was possible factors for the beginning of the overtraining syndrome. Factors for preventing origination were the Informants motivation, cognitive skills along with social support. In summary it is proposed to focus on interaction between models and theories about overtraining syndrome and athletic career transitions, in purpose to prevent overtraining syndrome to occur when young athletes transcend to high achievement junior sports, including its structure. Sammanfattning: Syftet med studien var att studera processen för överträningssyndrom som en del i idrotts- och karriärutvecklingen utifrån teorier om överträningssyndrom och idrottskarriärövergångar. Avsikten var att finna mönster som belyste faktorer och kritiska skeden i idrottskarriären för att överträningssyndrom ska uppstå samt för att förhindra detta och underlätta rehabilitering. Informant var en 19 årig man som avslutat tre års studier på idrottsgymnasium. Två semistrukturerade intervjuer genomfördes, den senare intervjun som uppföljningsintervju. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med en konstant jämförande metod. Resultaten visade att under det första året som elitidrottande junior på idrottsgymnasium utvecklade Informanten ett överträningssyndrom. Det tog ett år från att första symtomen uppmärksammades till att intervention påbörjades och ytterligare ett års rehabilitering innan Informanten var helt återställd. Tänkbara orsaker till uppkomsten var obalans i stress-återhämtningsprocessen, framförallt beroende på idrottsliga fysiska och psykologiska krav och brist på kognitiva förmågor. Faktorer för att förhindra uppkomst och i rehabilitering antas vara Informantens motivation och kognitiva förmågor samt socialt stöd. Sammantaget antas att interaktion mellan modeller och teorier om överträningssyndrom och idrottskarriärövergångar ska ses som en helhet i syfte att förhindra uppkomst av överträningssyndrom då unga idrottare övergår till högpresterande junioridrott och dess struktur.

Syftet med denna uppsats är att undersöka jämställdheten inom den svenska idrottsrörelsen. Mer precist handlar det om att analysera kvinnliga idrottsutövares livsberättelser med fokus på jämställdheten inom det idrottsliga föreningslivet. Ambitionen är att belysa hur kvinnliga idrottare upplever och hanterar frågor som har med jämställdhet och idrott att göra på daglig basis i sin idrottsliga praktik. Ett flertal frågeställningar innehar en vital karaktär i den föreliggande studien: Upplever kvinnliga idrottsutövare att utvecklingen går åt ”rätt håll”, det vill säga att idrottslivet blir mer jämställt? Är det något eller några område som är särskilt förbisedda och/eller välutformade när det gäller jämställdhetsfrågor? Finns det några signifikanta skillnader mellan de olika idrotter som studerats, sett ur ett jämställdhetsperspektiv? Dessa frågor utgör bara ett par exempel på fundamentala frågeställningar i denna kontext.   För att söka svar på dessa frågor har en kvalitativ metod tillämpats med inriktning mot livsberättelse. I studien intervjuades tolv kvinnliga idrottare, från såväl elitidrotten som breddidrotten, vilka representerade sex olika idrotter, vilka är ishockey, fotboll, handboll, innebandy, volleyboll och vattenpolo. Av resultaten från den föreliggande studien framgår det bland annat att merparten av studiedeltagarna anser att utvecklingen går åt rätt håll, d.v.s. de uppfattar att sina respektive idrotter har blivit mer jämställda. Icke desto mindre betonar respondenterna att det emellertid finns mycket som behöver förbättras. / The purpose with this paper is to investigate gender equality in Swedish sports. More precisely, it is about analyzing female athlete’s life stories focusing on equality within female sports associations. The aim is to highlight how female athlete’s experience and handle issues related to gender and sports. There are a number of vital questions looked into in this paper: Are the female athlete’s experiencing that the development is moving in right direction, that is to say that sports life are becoming more equal? Is there any other area that is particularly neglected regarding gender equality? Are there any significant differences between the sports covered in this paper in terms of gender equality? These questions are just some examples of fundamental issues in this context.   In order to find answers to these questions, a qualitative method has been used focusing on life stories collected during interviews with twelve female, both elite and non-elite athlete’s from six different sports, which are ice hockey, soccer, handball, floor ball, volleyball and water polo. The results show that the majority feels that the development is going in the right direction, in other words they feel that their respective sports have become more equal. Nonetheless, the respondents however emphasizes that there is much that needs to be improved.

Competitive sports has grown into a large industry with a turnover of hundreds of billions of dollars. In line with the digitalization and globalization that the world has undergone in recent years, there have been great marketing opportunities for sponsors who want to benefit from the sport and its positivity. Although choosing a sponsor is not always easy, especially not because the sport has its norms and values ​​to take into account, which may differ from the sponsors' purposes.In the idea program Idrotten vill, which was approved by the members at the Swedish Sports Confederation's meeting in 2019, it is written that sports in Sweden should function as a social force that contributes to a more sustainable society by, among other things, promoting public health. Despite this, there are sponsors from industries such as betting, alcohol and fast food, all of which go against public health. The purpose of this study is to increase the understanding of consumer attitudes towards sponsorship collaborations that go against the stated values ​​of sport, by examining any differences between supporters with an emotional connection to a sports team or an athlete, and those supporters without an emotional connection. Through a quantitative survey, questions have been formed based on the theories of Corporate Social Responsibility, Heider's balance theory and Word of mouth. With the help of 176 sports supporters, the study has shown that they are influenced by their surroundings' views on sponsorship collaborations, and that trust in them is strengthened if their products in any way give back to society. However, the results show that a product's affiliation with the sports movement does not necessarily have to be accepted as a sponsor.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad som motiverar ungdomar inomGymnastikförbundets verksamhet att vara ideella ledare. Vidare undersöks hur den ideella föreningen arbetar för att behålla unga ledare. För att nå syftet används en kvalitativ undersökningsmetod. Intervjuer har genomförts med tolv unga, ideella ledare med olika erfarenhet och bakgrund samt med fem olika gymnastikföreningar. I dessa föreningar är någraav de unga ledarna vi intervjuat verksamma. Tillgänglig litteratur har lästs och relevant forskning för denna undersökning har beaktats. Intervjusvaren analyseras utifrån tre teorier. De unga ledarnas svar analyseras utifrån Edward Deci och Richard Ryans teori, Self-Determination Theory, som handlar om vad som motiverar människor. En annan teori som analysen grundar sig på är David G. Barkers teori, Motiv till ideellt engagemang, som beskriver tre faktorer som motiverar till ideellt arbete. Gymnastikföreningarnas svar analyseras utifrån Aron Antonovskys teori känsla av sammanhang, som består av tre komponenter – begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Resultatet visar att det som motiverar ungdomar till att vara ideella ledare i gymnastikföreningar inte skiljer sig så mycket åt. Gymnasternas utveckling och kärleken till gymnastiken är två av de klart största motivationsfaktorerna bland de unga ledarna. Gymnastikföreningarna försöker behålla sina unga ledare främst genom att erbjuda utbildning. Ett arvode utgår för alla de unga ledarna vilket kan ses som ett sätt att locka ungdomarna till fortsatt uppdrag, framförallt i de föreningar där arvodet baseras på antal år i föreningen och utbildningsnivå. / This thesis aims to examine what motivates youths within The Swedish Gymnastic Federation activities to be a voluntary leader. Non-profit sports associations will also be examined to see how they work to keep the youth leaders. A qualitative examination method will be used. Twelve youth leaders with different experiences and backgrounds will be interviewed, and five gymnastics associations will also be interviewed. In these gymnastics associations some of the youth leaders are active. Available literature has been read as well as relevant research has been taken into consideration. The answers from the interviews gets analysed on the basis of three theories. The youth leaders’ answers get analysed on the basis of Edward Deci and Richard Ryans theory, Self-Determination Theory, which is about what motivate people in general. Another theory that will be used is David G. Barker’s theory, Motives for voluntary work, which describes three factors that motivate to voluntary commitment. The gymnastics associations’ answers get analysed on the basic of Aron Antonovsky’s theory, Sense of Coherence, which consists of three components – comprehensibility, manageability and meaningfulness. The result shows that what motivates youth leaders in gymnastics associations is quite simmilar. The gymnastics’ development and the love of gymnastics are the two most usual motivation factors. The gymnastics association tries to keep the youth leaders by offering education. The youth leaders get a small economic compensation, which can be seen as a way to tempt youths to continue their leader commitment, especially in the gymnastics associations where the economic compensation is based on the number of years in the association as well as the level of education.

During the beginning of the 20th century, the Swedish School Sports Association was started with the goal of developing sports for students in Swedish schools. The association arose as part of the sports movement in Sweden and is a committee of the National Sports Confederation. During the first half of the 20th century, the Swedish Sports Association functioned like any other sports association, but with students as the focus group. In connection with their 50th anniversary, 1966, the Swedish School Sports Association invited students to their association's board. This became a turning point for the Swedish School Sports Association and what kind of association they have become in today. In modern times, the Swedish School Sports Association is an organization that works to teach young people to lead and take responsibility through democratic leadership, an organization for young people, led by young people.In this essay, the aim is to examine how the Swedish School Sports Association's development into a association led by students and young people began and developed. To analyze this development, this essay uses a qualitative text analysis as its method to analyze the Swedish School Sports Association's own archive material in the form of the member magazine Final, Activity Reports and campaign protocols between the years 1966–1981. Robert Putnam's theory of social capital which defines how an organization's social capital can be valued through "civic virtue" is used to value and develop a functioning democracy within a group. Putnam's theory will be used to visualize how this development of the Swedish School Sports Association has changed the organization's social capital with a focus on the students' integration. The essay asks three questions that aim to answer how students are engaged and involved in the organization of the Swedish School Sports Association and how this has developed democratic values ​​within the association. With the aim of investigating students involvment within the organization, these questions will shape the structure of the inquiry and focus the reading of the archival material.The essay comes to the conclusion of how the development of the Swedish School Sports Association has gone over 15 years, from an organization with a low social capital where the students were only participants in the physical activities, to an organization with high social capital where the students are involved in everything from the physical activities to participation on the board. The survey also shows how unique this development has been during the latter half of the 20th century when placed in a larger societal and international perspective. A unique development for Swedish sports where the Swedish School Sports Association is one of the earliest to let students participate and lead. At the same time as it is an opposite development from American sports that is developing.

Fysisk aktivitet är en determinant för en god folkhälsa. Till följd av detta vill idrottsrörelsen bidra till en utvecklig inom idrotten för att öka deltagarantalet och motivera människor att vara fysiskt aktiva livet ut. Ett dilemma som dock är förekommande inom elitidrotten är att många slutar idrottsutövandet innan de nått sin topp nivå. Syftet med denna studie var att undersöka föräldrars uppfattningar om deras barns tillvaro efter avslutad elitsatsning. En kvalitativ metod tillämpades och vid datainsamlingen genomfördes fem semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys. I resultatet framkommer det att flera av barnen som tidigare varit en del av en elitsatsning gått från en fysiskt aktiv livsstil till en friare livsstil där det upplevs finnas utrymme för spontanitet och lekfullhet. Vardagen inkluderas numer av nyfunna vänner och ett större fokus förkommer på studier alternativt jobb. Den tidigare sociala miljön som bestod av idrottsarenan har i stort bytts ut till andra miljöer. Den identitet de tidigare haft med idrotten har förlorats och i samband med elitsatsningens upphörande drabbades barnen av psykisk ohälsa, med de upplevs idag må bättre. Slutsatsen för denna studie är att tillvaron har förändrats hos samtliga barn efter avslutad elitsatsning. / Physical activity is a determinant of public health. Hence the Swedish sports movement wish to contribute to the development of sporting activities as a way to increase the number of participants and motivate people to stay physically active throughout life. A common issue in elite level sports is that many end their career before reaching their final potential. The purpose of this study was to investigate the parent’s perspective regarding their children’s being after ending their elite effort. A qualitative method was applied and data was collected in five semi-structured interviews. The collected material was analyzed with a manifest content analysis. The result indicated that several of the children, who previously had been a part of an elite investment, had changed their lifestyle from a physically active lifestyle to a freer way of life where it is perceived to be room for spontaneity and playfulness. Everyday life nowadays includes new friends and greater focus on studies or job. Former social context focused around the sports arena are now taking place in other environments. Their previous identification with their sport has been lost and by ending their elite efforts the children's mental health declaimed, however they have later recovered to some extent. The conclusion of this study is that life has changed for the children after ending their elite effort.

The Swedish model is a concept that over time has become widely known. Lately, the first thing that springs to mind may be the way Sweden has handled the pandemic of covid-19. Originally however, the Swedish model is an attempt develop a strategy of cooperation between conflicting interests. It has a long history in the relationship between employers and employees and also more structurally, between labour unions and the employers’ association, as well as between government and various interest organisations. The Swedish Sports Confederation (SSC) is a membership organisation of 72 special federations of sport. In addition, it disperses the government funding to sports and hence has a relationship with the state where the government has particular interest in how sport delivers on the government targets for sport. As a member organisation however, the SSC is governed by its members. The question then arises: does the government funding and the state’s expectations influence how sport is governed even though it is an independent organisation? This study based on a theory of leading change, where leadership is categorised in eight steps examines to what extent and how leadership surfaces in the relationship between the SSC and its members. How can this leadership be described and understood? The method used is a study of documents, more explicitly propositions from the board to the general assembly of the confederation, documents for discussion in workshops and documents containing information and knowledge pertinent to the process. All the documents that were studied have been presented by the board to the members between the years 2013 and 2019. Analysis were quantitative where leadership that could be identified as one of the eight categories of the model was marked in a specially developed protocol and thereafter summarised to determine the extent of leadership that occurred, and qualitative where sections of text that related to the steps of the model were analysed. The leadership was then described based on how steps of the model were utilised or not. The results of the analysis show that the SSC emphasised the creating of a sense of urgency early in the process. This emphasis however, decreased as time passed. During the whole process the SSC kept focus on involving all federations as well as focusing on what to achieve and how this is to be done. From about halfway and onwards the communication about the change process and the vision was given more attention. The SSC has not identified any small, leading coalition, created short term results or celebrated early successes in order to build up more power for change. In the discussion section there is speculation on whether this is due to the type of member organisation that the SSC is. To conclude several suggestions are presented with regards to how a hybrid organisation could handle leadership in order to strengthen knowledge, democracy and at the same time meet expectations from several directions. / En ideell medlemsorganisation styrs av organisationens medlemmar genom beslut på årsmöte. Om samma organisation mottar bidrag för sin verksamhet, med förväntningar på effekter som verksamheten ska ha – hur påverkas då organisationen? Denna uppsats finner sin bakgrund i en ideell organisation, Riksidrottsförbundet (RF), som under lång tid ingått ett korporativt samröre med staten. En av RF:s uppgifter är att, tillsammans med sina medlemmar, leda den idrottsliga utvecklingen. I ljuset av en teori om ledarskap i förändring där åtta steg identifierats som nödvändiga i en sådan process analyseras RF:s ledarskap i relation till medlemmarna. I vilken utsträckning och på vilket sätt framträder ledarskap? Hur kan detta ledarskap beskrivas och förstås? Studien är gjord i form av en dokumentstudie där besluts-, diskussions- och kunskapsunderlag som RF presenterat för sina medlemmar under perioden 2013–2019 studerats och analyserats. Denna period kan sammanfattas som idrottsrörelsens strategiarbete, med inriktning på fem övergripande mål 2025. Analysen har dels skett kvantitativt där ledarskap som kunde kategoriseras till någon av de åtta steg som återfanns i teorin noterades i ett särskilt utvecklat protokoll och därefter sammanställdes när det gäller omfattning, dels kvalitativt där identifierade textstycken härletts till den teoretiska modellens åtta steg. Ledarskapet har sedan beskrivits utifrån hur modellens olika steg använts och inte använts. Resultatet av analysen visar att RF lagt stor vikt i periodens början på att etablera en känsla av att förändring är nödvändig och brådskande. Dock har betoningen på detta minskat längs vägen. Under hela processen har RF haft stort fokus på involvering, samt vad som ska uppnås och hur det ska göras. Från mitten av processen och framåt kan också noteras ett större fokus på kommunikation kring förändringsprocessen. RF har inte i processen identifierat någon mindre ledande koalition, skapat några kortsiktiga resultat eller befäst framgångar för att skapa ytterligare framgångar. I diskussionen spekuleras i om en anledning till avsaknaden av dessa tre steg kan vara att RF är just en medlemsorganisation och därigenom inte vill behandla medlemmar olika. Som konklusion ges ett antal förslag kring hur en hybridorganisation kan fundera på att hantera ledarskapet för att stärka kunskap, demokrati och samtidigt klara att möta olika intressenters förväntningar.