Bakgrund: Mindre ideella organisationer fyller en central funktion i ekonomin och är en del av den växande ideella sektorn. Därför har en större angelägenhet vuxit fram när det kommer till de mindre ideella sektorns redovisning. Det finns ingen särskild lag som tillämpas för de  mindre ideella organisationerna och de är heller inte tvingade att upprätta en särskild redovisning, vilket medför att det inte heller finns någon fastställd redovisningsprocess för dessa ideella organisationer.   Frågeställning:  Hur ser redovisningsprocessen ut i mindre ideella organisationer och vad påverkas den av?   Syfte: Det finns generellt sett få studier som fokuserar på redovisningsprocessen i ideella organisationer och när det kommer till mindre sådana har inga tidigare studier gjorts. Arbetet syftar därför till att belysa och öppna upp området. Arbetet syftar även till att bidra med kunskap genom att beskriva den process som genomgås vid redovisning av den mindre ideella verksamheten samt undersöka vad som påverkar denna process.   Metod: För att uppfylla arbetets syfte genom att besvara dess frågeställning, har en kvalitativ metod använts. Datainsamlingen består av fyra genomförda semi-strukturerade intervjuer där respondenterna är redovisningsansvariga inom fyra mindre ideella organisationer. Ett strategiskt urval gjordes där nio redovisningsansvariga tillfrågades, men enbart fyra av dem hade möjlighet att medverka.   Resultat & Slutsats: Redovisningsprocessen ser inte likadan ut i alla mindre ideella organisationer men alla förefaller sig genomgå en process och ha utarbetade rutiner. Det ideella syftet medför att involverandet av revisor blir en väsentlig kostnadsfråga och den största skillnaden. En avvägning får göras kring nytta och kostnad. Samtidigt väljer de hellre att anlita en professionellt kunnig person än att riskera att det blir fel. Alla steg i redovisningsprocessen genomförs noggrannt för att upprätta en redovisning av god kvalitet, vilket visar medlemmarna hur pengarna använts och för att uppfylla de normer och värderingar som samhället har. / Background: Small non-profit organisation’s play a central role in the economy and are a part of the growing non-profit sector. Therefore a greater concern has emerged when it comes to the small non-profit organisations accounting. There is no specific law set up for small non-profit organisations and they are not obliged to set up a separate accounting, which means that there is no established accounting-process for these organisations.   Framing of question: What does the accounting-process for smaller non-profit organisations look like and what affects it?   Purpose: There are generally few studies that focuses on accounting in non-profit organisations and when it comes to smaller ones no previous studies has been found. This study therefore aims to highlight the area. The study also aims to contribute with knowledge by describing the process that is being implemented when the accounting is being established and examining what affects this process.   Method: To achieve the purpose of this study a qualitative method has been used. The data was gathered through four semi-structured interviews. The respondents are responsible for the accounting within their respective smaller non-profit organisations. Through a strategic selection, nine respondents were asked but only four of them had the opportunity to participate in our study.   Result & Conclusion: The accounting-process does not look the same within every small non-profit organisation, though they follow a process and have prepared routines for how the work should be performed. The nonprofit purpose entails that the involvement of the auditor becomes a significant cost issue where balance regarding benefit and cost is considered. Though, they rather choose to hire a professionally knowledgeable person than risk making mistakes. Every step is carried out carefully to establish a report of good quality which shows the members how the money has been used and to meet the norms and values of society.

Tidigare studier har visat att den digitala utvecklingen är en stor del i dagens samhälle, inte minst för organisationer. Digitalisering kan kortfattat beskrivas som ett skifte från analogt till digitalt. En stor del av den tidigare forskningen inom detta område har berört hur redovisningen påverkas generellt. Studien undersöker olika organisationers redovisningsprocess och hur processen påverkas av digitalisering. Olika organisationer ser strukturmässigt olika ut och de agerar då även olika när det gäller förändringar, digitaliseringsförändringar. I studien är digitalisering ett centralt begrepp, digitalisering innebär att organisationer kan använda förnyade digitala hjälpmedel som lagrar, sammanställer och arkiverar redovisningen.   Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt redovisningsprocessen i olika organisationer har påverkats av digitaliseringen. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats där fyra organisationer har intervjuats. Analysen är genomförd utifrån presenterad empiri i relation till teoretiska referensramen. Utifrån studiens resultat är slutsatsen att grunderna i redovisningsprocessen är oförändrade i de olika organisationerna. Däremot har tillvägagångssätten i redovisningsprocessen i de olika organisationer påverkats av digitaliseringen. / Previous studies show that digitalization development is a central part of today's society and is an important role for organisations. Digitalization can be explained as a shift from analogue to digital. Previous research within the subject has researched how accountancy is generally affected. This study explores different organisations  accounting process and how the process is affected by digitalization. Different organisations vary regarding structure and also acts different regarding digitalization changes. In the study, digitalization is a central construct and means that organisations can use renewed and digital aid that accommodate, compile and archive accounting.  The purpose of this study is to research how the accounting process in various organisations is affected by digitalization. To achieve the purpose, a qualitative method was applied, and four organisations has been interviewed. The analysis is carried through from a presented empire in relation to the theoretical framework. This study shows that the basics in accounting process remains the same in the different organisations. However the digitalization has affected the approach within the accounting process.

Bakgrund: Redovisningen varierar mellan näringsdrivna organisationer och kommuner, vilket främst beror på att kommuner finns för att uppnå olika syftet. Kommuner i Sverige är en administrativ enhet som ansvarar för offentlig service, de styrs av lokalt valda politiker och finansieras genom kommunalskatt och statsbidrag. Kommunernas redovisningsprocess omfattar transaktioner, bokföring, bokslut och rapportering. Redovisningen använder sig av teknologier som ML och RPA för att effektivisera redovisningsprocessen. Med hjälp av dessa teknologier kan transaktioner och konteringar ske automatiskt, vilket bidrar med ökad effektivitet och kvalitet. Syfte: Avsikten med studien är att redogöra för vilka AI-baserade teknologier som används i svenska kommuners redovisningsprocessen och även vilka steg av redovisningsprocessen som AI-teknologier adopterats. Utöver detta redogörs även för vilka överväganden som görs av svenska kommuner när det gäller adoption av AI-teknologier i redovisningsprocessen? Teoretiska referensramen: Den teoretiska referensramen kommer att användas för att analysera empirin och besvara frågeställningarna. Kapitlet förklarar därför teorier och begrepp som är väsentligt för att kunna förstå studien resultat. Det är viktigt för att skapa en förståelse och kontext för ämnet samt visa kopplingen mellan teori och praktik, vilket kommer att framgå i analysavsnittet. Exempel på begrepp och teorier som referensramen tar upp är AI och AI i redovisningssystem, redovisning och redovisningsprocess samt Rogers adaptionsteori (2003). Metod: Studien använder en kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer för att samla in data från fem olika kommuner. Detta utgör insamlade svar från redovisningschefer, IT-ekonomer och ekonomichefer, därmed har respondenterna en förståelse för kommunens redovisningsprocess. Denna metod används för att tillåta en förståelse av olika utmaningar och åsikter som finns kring AI i den kommunala redovisningen. Valet av kommunerna grundade sig på att de skulle ha olika storlekar och därmed omfattade studien en bredare grupp. Slutsats: Studien åskådliggör att kommuner inte aktivt valt att adoptera AI inom redovisningsprocessen. Däremot finns det inslag av AI i deras redovisningsprocess, detta då kommunerna använder sig av ML- och RPA processer som till viss del består av AI i de automatiserade delarna. De olika stegen som berörs av AI- teknologin är främst transaktions- och bokförings steget. Det främsta övervägandet vid en adoption har baserats på att fördelarna med AI är att det bidrar med en förbättring av effektiviteten och kvaliteten i kommunernas redovisningsprocess. Medan nackdelarna främst berör kostnadsaspekter och deras medborgerliga ansvar som kopplas till att de nya teknologierna är obeprövade. / Background: Accounting varies between profit-driven organizations and municipalities, primarily because municipalities exist to achieve different purposes. Municipalities in Sweden are an administrative unit responsible for public service, governed by locally elected politicians, and funded through municipal taxes and government grants. The municipal accounting process includes transactions, bookkeeping, financial statements, and reporting. Accounting utilizes technologies such as ML and RPA to streamline the accounting process. With these technologies, transactions and account postings can occur automatically, contributing to increased efficiency and quality.  Purpose: The aim of the study is to account for which AI-based technologies are used in the accounting processes of Swedish municipalities and which stages of the accounting process AI technologies have been adopted. In addition, the considerations why municipalities have or have not chosen to adopt AI technologies are also discussed.  Theoretical Framework: The theoretical framework will be used to analyze the empirical data and answer the research questions. This chapter, therefore, explains theories and concepts that are essential for understanding the results of the study. It is important to create an understanding and context for the topic and to show the connection between theory and practice, which will be evident in the analysis section. Examples of concepts and theories discussed in the framework include AI and AI in accounting systems, accounting and accounting processes, and Rogers' adoption theory (2003).  Method: The study employs a qualitative method, in the form of semi-structured interviews, to collect data from five different municipalities. This constitutes collected responses from accounting managers, It economists, and financial managers, therefore the respondents understand the municipality's accounting process. This method is used to allow an understanding of the various challenges and options that exist regarding AI in municipal accounting. The choice of municipalities was based on having different sizes, thereby the study encompassed a broader group.  Results and Conclusion: The study illustrates that municipalities have not actively chosen to adopt AI within the accounting process. However, there are elements of AI in these processes as the municipalities use ML and RPA processes that include AI to some extent in the automated parts. The primary reasoning for the adoption is based on improving the efficiency and quality of the municipality's accounting processes. The main reasoning for why/ why not an adoption has occurred is based on the benefits of AI contributing to improvements in efficiency and quality in the municipalities' accounting processes. Meanwhile, the disadvantages primarily concern cost aspects and their civic responsibility linked to the new technologies being unproven.

Artificiell intelligens (AI) är i kontinuerlig utveckling och innebär betydande förändringar inom redovisningsprocessen. När AI tar över rutinmässiga arbetsuppgifter och lämnar utrymme för en mer analyserande och rådgivande roll står redovisningsekonomerna inför en utveckling som innebär både möjligheter och hinder. Denna studie undersöker hur AI påverkar redovisningsekonomens roll inom små till medelstora företag, samtidigt som studien även fokuserar på att utforska var AI främst implementeras inom redovisningsprocessen. För en ökad förståelse kring ämnet har en kvalitativ forskningsdesign tillämpats. Uppsatsens empiriska data har samlats genom semistrukturerade intervjuer med ett urval på elva respondenter med olika erfarenhetsnivåer inom redovisning för ökad variation av svar. Problemdiskussionen illustrerar hotet som redovisningsekonomen står inför till följd av AI:s tillämpning, dessutom ställer denna implementering nya krav på redovisningsekonomerna då AI automatiserar och effektiviserar repetitiva och manuella bokföringsuppgifter. Slutsatsen har kunnat dras med hjälp av Rogers adaptionsteori, samt en analys av de insamlade resultaten från samtliga respondenter. Det konstaterades att AI främst implementeras inom den löpande bokföringen och att redovisningsekonomens roll utformats till mer analyserande och rådgivande. / This study examines the implementation of artificial intelligence (AI) and the impact on the professional role of accountants. As AI keeps growing, it changes the way accountants work. From focusing on traditional tasks, shifting their roles to involve more analysis and strategy. The aim of this study is to understand how AI is being used in the accounting process and to examine changes in work tasks. The research uses qualitative methods with semi-structured interviews with accountants from different small to medium enterprises (SMEs) in Kalmar. With the help of these methods, this research aims to study the impact of AI and where it’s implemented in the accountant process. The theory which will be used as a framework to understand how the new technology is adopted and their effects within enterprises is the Rogers diffusion of innovation theory. The findings reveal that AI improves efficiency and accuracy which allows accountants to focus more on counseling and making strategic decisions. Nevertheless, the consequences of adapting AI are the challenges of adaptation to this new technology, and the need for ongoing education. The study provides insights into how the role of accountants is shifting in the age of digitalization. Showing the opportunities and challenges artificial intelligence brings to accounting practices.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka digitaliseringens institutionalisering i små redovisningsbyråer samt dess påverkan på redovisningsprocessen.  Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie och en deduktiv forskningsansats har använts. Data samlades in genom semistrukturerade telefonintervjuer och analyserades med hjälp av tematiska analys. Totalt intervjuades tio små redovisningsbyråer.  Resultat & slutsats: Digitaliseringens institutionalisering i små redovisningsbyråer kan delvis förklaras av den nyinstitutionella teorins isomorfismer. Dessa institutionella krafter har institutionaliserat digitaliseringen i byråerna i varierande utsträckning. Vi kan konstatera att den tvingande och härmande isomorfismen haft störst påverkan och att den normativa isomorfismen inte påverkat byråerna i lika hög utsträckning. Studien visar att digitaliseringen har påverkat redovisningsprocessens samtliga steg. Processen ser dock fortfarande likadan ut. Digitaliseringen har bara underlättat arbetet.  Examensarbetets bidrag: Studien lämnar ett teoretiskt bidrag till den befintliga litteraturen genom att visa att den nyinstitutionella teorins isomorfismer kan förklara hur digitaliseringen har institutionaliserats i små redovisningsbyråer. Studien lämnar ytterligare ett teoretiskt bidrag till den befintliga litteraturen genom att visa att redovisningsprocessens samtliga steg i små redovisningsbyråer har påverkats av digitaliseringen men att processen fortfarande är densamma, det vill säga att konsulten fortfarande utför samma tjänst men att arbetet underlättats. Studiens praktiska bidrag är att små redovisningsbyråer som inte har digitaliserat sin verksamhet bör göra det samt att studenter och nyexaminerade ekonomer bör ha en inblick i hur redovisningsarbetet har påverkats av digitaliseringen.  Förslag till fortsatt forskning: Vidare studier kan undersöka digitaliseringens institutionalisering i små företag som upprättar sin redovisning internt samt dess påverkan på redovisningsprocessen i dessa företag. / Aim: The purpose of this study is to investigate the institutionalisation of digitalisation in small accounting firms and the impact it has on the accounting process. Method: We have conducted a qualitative study and a deductive research approach has been used. Data were collected through semi-structured telephone interviews and analyzed using thematic analysis. A total of ten small accounting firms were interviewed. Result & Conclusions: The institutionalisation of digitalisation in small accounting firms can partly be explained by the isomorphisms of the new institutional theory. These institutional forces have institutionalized the digitalisation in the small accounting firms to varying extent. We can state that the coercive and mimetic isomorphism has had the greatest impact and that the normative isomorphism does not affect the small accounting firms to the same extent. The study shows that digitalisation has affected all the steps of the accounting process. However, the process still looks the same. Digitalisation has only facilitated the work. Contribution of the thesis: The study makes a theoretical contribution to the existing literature by showing that the isomorphisms of the new institutional theory can explain how digitalisation has been institutionalized in small accounting firms. The study makes another theoretical contribution to the existing literature by showing that all the steps in the accounting process in small accounting firms have been affected by the digitalisation but that the process continues to be the same, the accountant continues to provide the same service, but the work has been facilitated. The practical contribution of the study is that small accounting firms that have not digitized their business should do so, and that students and newly graduated economists should have an insight into how the accounting work has been affected by digitalisation. Suggestions for future research: Further studies can investigate the institutionalisation of digitalisation in small companies that employs in-house accountants and the impact it has on the accounting process in these companies.

Bakgrund: Vi befinner oss i nya tider där mycket grundas på teknologisk innovation. Organisationer har sedan långt tillbaka siktat mot att tilldela fler uppgifter till maskiner för att minska kostnader och förbättra effektiviteten. Det är även viktigt för att alltid kunna vara konkurrenskraftiga, skapa ett affärsmässigt mervärde och utveckla prestanda. Digitalisering är något som tar över marknaden och organisationer påverkas stort av detta. Arbete som utförs av humanitär kraft bidrar till höga kostnader för organisationen. Därmed har AI-styrda arbeten vuxit radikalt. Artificiell Intelligens (AI) möjliggör snabb datahantering och automatiserar repetitiva uppgifter som till exempel bankavstämningar och fakturahantering. Forskare är ense om att AI har stor potential och att rollen för AI inom ämnet redovisning kommer att öka mer och mer. Däremot visar tidigare forskning inte lika mycket på den praktiska tillämpningen av AI inom redovisningsprocessen hos företag. Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse om hur och varför/varför inte företag implementerar AI i redovisningsprocessen. Detta genom att ta reda på hur långt företag har kommit idag samt vilka delar av redovisningsprocessen som implementerar AI och motiven till implementeringen. Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Studien har vänt sig till redovisningsekonomer och ekonomiansvariga från medelstora företag. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultat och slutsats: Studien visar att företag inte arbetar mycket med AI inom redovisningsprocessen. Den enda delen är i bokföringsdelen, där leverantörsfakturahanteringen använder AI. Det främsta motivet till varför/varför inte AI implementeras mer är på grund av att det inte finns några bra AI-lösningar i redovisningssystemen. Ytterligare motiv som nämnts är kunskapsbrist, kostnad och låg prioritering. / Background: We are in new times where much is based on technological innovation. Organizations since a long time aimed to assign more tasks to machines to reduce costs and improve efficiency. This is in order to always be competitively advantageous, create added business value and develop performance. Digitalisation is something that is taking over the market and organizations are greatly affected by this. Human resources contribute to high costs for organisations. Thus, AI-controlled work has grown radically. AI enables fast data handling and automates repetitive tasks such as bank reconciliations and invoice processing. Researchers agree that AI has great potential and that the role of AI in the subject of accounting will increase more and more. However, research does not show as much on the practical application of AI within the accounting process of companies today. Purpose: The purpose of this study is to understand and investigate how and why companies implement Artificial Intelligence in the accounting process. Thus, the study aims to create an understanding of how far companies have come today as well as which parts of the accounting process implement AI and the motives for the implementation. Method: The study has been carried out using a qualitative method. The study is based on accounting economists and finance managers from medium-sized companies. The empirical material has been collected through semi-structured interviews. Results and conclusion: The study shows that companies do not work much with AI in the accounting process. The only part is in the accounting part, where the supplier invoice management uses AI. The main reason why it is not implemented or implemented more is because there are no good AI solutions in their accounting system. Additional motives mentioned are; lack of knowledge, costly, low priority.

Bakgrund och inledning: Digitaliseringen har förändrat samhället i stort och påverkat både individuella människors och företags vardag. Inom redovisningsbranschen har digitaliseringen haft en betydande inverkan, med övergången från traditionella pappersbaserade system till digitala verktyg och processer. Denna utveckling har inneburit både möjligheter och utmaningar för företag och redovisningskonsulter, där vissa arbetsuppgifter har effektiviserats, förändrats eller till och med försvunnit. Samtidigt har det uppstått en diskussion kring hur digitaliseringen påverkat yrkesrollen för redovisningskonsulter, med vissa studier som menar att yrkesrollen kommer att skifta till en mer rådgivande och strategisk roll. Tidigare forskning har främst fokuserat på de större redovisnings- och revisionsbyråerna, så kallade ”The Big Four” vilket innefattar följande förtag PwC, EY, KPMG och Deloitte, och hur de har anpassat sig till den digitala utvecklingen. Det finns däremot en kunskapslucka när det gäller mindre redovisningsbyråer och hur deras arbete påverkats av digitaliseringen i jämförelse med större byråer. Syfte: Detta är en jämförande studie mellan små och stora redovisningsbyråer. Syftet med denna studie är att undersöka digitaliseringens praktiska effekter på redovisningsprocessen för konsulter på mindre och större byråer samt deras förståelse, känslor och inställning till förändringarna. Uppsatsen fokuserar på hur digitaliseringen har transformerat redovisningskonsulternas arbetsprocess i branschen. Studien analyserar konsulternas redovisningsprocess samt identifierar delar där digitaliseringen haft inverkan. Jämförelse av skillnaderna mellan små och stora byråer gällande praktiska konsekvenser och konsulternas uppfattning av digitaliseringens effekter görs i studien. Målet är att ge en djupare förståelse av digitaliseringens inverkan på redovisningskonsulters praktik. och erbjuda värdefull kunskap för både blivande och verksamma konsulter. Metod: En kvalitativ metod genomfördes för att samla in det empiriska materialet och för att få en djupgående bild över redovisningskonsulternas praktik och hur den har inverkats av digitaliseringen. Tio verksamma redovisningskonsulter intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Digitaliseringen har haft inflytande på redovisningskonsulternas praktiska förståelse och deras redovisningsprocess genom att de har behövt anpassa sig till nya verktyg och metoder. Större byråer har högre digitaliseringsgrad och anpassar sig snabbare till ny teknik. Små byråer har en mer varierad inställning till digitala lösningar, vilket är beroende på kundkretsens preferenser. Digitaliseringen har ökat effektiviteten och förbättrat kommunikationen, men också medfört utmaningar som att lära ut digitala lösningar till äldre kunder och anpassa sig till nya system och teknologier. Trots utmaningar är konsulternas inställning över lag positiv, då digitaliseringen förbättrar effektiviteten och möjliggör mer värdeskapande arbetsuppgifter. / Background and Introduction: Digitalization has changed society at large and affected the everyday lives of both individual people and businesses. Within the accounting industry, digitalization has had a significant impact, with the transition from traditional paper-based systems to digital tools and processes. This development has presented both opportunities and challenges for companies and accounting consultants, where some tasks have been streamlined, changed, or even disappeared. At the same time, there has been a discussion about how digitalization has affected the professional role of accounting consultants, with some studies suggesting that the role will shift towards a more advisory and strategic function. Previous research has mainly focused on the larger accounting and auditing firms, known as "The Big Four" which includes the following companies PwC, EY, KPMG, Deloitte, and how they have adapted to the digital development. However, there is a knowledge gap concerning smaller accounting firms and how their work is affected by digitalization in comparison between the larger firms. Purpose: This is a comparative study between small and large accounting firms. The purpose of this study is to investigate the practical effects of digitalization on the accounting process for consultants at smaller and larger firms and their understanding, emotions, and attitudes toward the changes. The study focuses on how digitalization has transformed the working process of accounting consultants in the industry. The study analyzes the consultants' accounting process and identifies parts where digitalization has had an impact. It also compares differences between small and large firms regarding practical consequences and consultants' perceptions of the effects of digitalization. The aim is to provide a deeper understanding of the impact of digitalization on accounting consultants' practice. Method: A qualitative method was conducted to collect empirical material and obtain an indepth understanding of accounting consultants' practice and how it has been affected by digitalization. 10 active accounting consultants were interviewed through semi-structured interviews.  Conclusion: Digitalization has impacted accounting consultants' practical understanding and their accounting process by requiring them to adapt to new tools and methods. Larger firms have a higher degree of digitalization and adapt more quickly to new technology. Smaller firms have a more varied approach to digital solutions, often depending on their clients' preferences. Digitalization has increased efficiency and improved communication but has also brought challenges such as teaching digital solutions to older clients and adapting to new systems and technologies. Despite the challenges, consultants' attitudes are generally positive, as digitalization improves efficiency and allows for more value-creating tasks.