Motivation is a universal psychological phenomenon that determines all that we do. Self- determination Theory (SDT) and Achievement Goal Theory (AGT) each explain the academic motivation of university students and its relation to important academic outcomes (achievement, dedication, and well-being). Recently, an integration of these theories has been proposed (Drylund, 2009) which theorizes that achievement goals affect academic outcomes through their relationship with SDT constructs. The current study uses this integrative theory as a starting point but applies the critical realist perspective which posits that all empirical behaviours are produced by real generative mechanisms (Bhaskar, 1978). Although critical realism is considered vital to the advancement of psychology, its methodology and actual application has yet to be elaborated. Thus, the goals of the current study are: 1. to increase the current understanding of academic motivation; and, 2. to provide a method capable of facilitating research conducted from the critical realist perspective. Study 1 uses a variable-based approach and statistical analysis of questionnaire data from 385 undergraduate students; Study 2 uses a case-based approach through causal mapping of interview data from a purposeful sample of 12 Study 1 participants. Results support an academic motivational mechanism primarily influenced by autonomy satisfaction and controlling motivation that functions through the complex reciprocal relationships between achievement goals, competence satisfaction, and autonomous motivation. Comparison of Study 1 and 2 results supports the argument for case-based research from a critical realist perspective to aid in the further advancement of psychology.

This study examined how task and ego involvement affected 12-and-under girls’ motivations to play competitive club volleyball. Participants included 25 girls under the age of 12, as well as 31 parents including those of the 25 girls. Parents and players completed the Achievement Goal Scale for Youth Survey (AGSYS), and open ended questions regarding their intention to continue playing and their motivations for trying out for club volleyball. After conducting a Wilcoxon Signed Ranks Test, findings suggested that the parents and the players both identified as task involved individuals, implying that their motivations lie in improving skills relative to the sport instead of becoming the best athlete relative to others on the court. The study results indicated that parents and daughters ego involvement was positively correlated demonstrating that parental motivations were reflected in player motivations confirming the impact of parental involvement in their daughter’s sport decisions. A second segment included a discussion on the girls’ parents and their reasons for allowing their daughter to play in club volleyball as reflected in a task and ego involvement framework. Previously conducted studies have been completed in an attempt to discover parental motivations for allowing their child to try out for a competitive team. Research has examined specific youth motivations. Most prominent results from youth focused research include the opportunity to build social relations and boost self-efficacy regarding playing competitive sports (Allen, 2003). Minimal research has focused on understanding the relationship between parent and child motivations for youth participation in competitive sports. Therefore, the purpose of this study was to investigate the relationship between parent and youth motivation for trying out for club volleyball using a task and ego involvement framework. The information collected will be on display for youth development practitioners who assist in programs involving youth, parents and competitive sports. The findings assist in establishing research that provides information to competitive youth club managers so they can establish their club based on research based findings from both the parents and players perspectives.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur en tränare i ett ungdomsakademilag bedrev fotbollsträning och interagerade med spelarna utifrån ett motivations- och inlärningsperspektiv. Detta ledde fram till följande frågeställningar: Utifrån Self-Determination Theory, var tränaren i sitt interagerande med spelarna övervägande autonomistödjande eller kontrollerande? Utifrån Achievement Goal Theory, var tränaren i sitt interagerande med spelarna övervägande uppgiftsorienterad eller ego-orienterad? Hur stor del av fotbollsträningen var isolerad kontra funktionell? Metod I studien deltog en tränare för ett akademilag i fotboll. Tränaren var 30 år gammal och hade en avslutad kandidatexamen i idrott samt var innehavare av UEFA Advanced Level Diploma. Tränaren videofilmades och observerades i efterhand utifrån ACT (Assessment of Coaching Tone). Omfånget var 5 träningspass och tiden i isolerade kontra funktionella övningar klockades. Resultat Tränarens interageranden var 11% Autonomy supportive, 37% Neutral och 52% Controlling. Evaluation related feedback var 22% Mastery-oriented, 32% Neutral och 46% Ego-oriented. Övningsformerna var till 95% funktionellt uppbyggda och till 5% isolerade. Slutsats Utifrån Assessment of Coaching Tone verkar tränaren i sina interageranden med spelarna vara övervägande kontrollerande samt skapa ett resultatorienterat motivationsklimat. Utifrån Self-Determination Theory och Achievement Goal Theory försvårar sannolikt dessa interageranden spelarnas möjlighet att utveckla självbestämmande motivation. Övningsformerna är i hög grad funktionella vilket sannolikt ökar chansen för att spelarna kan utveckla en perceptuell-kognitiv förmåga som krävs för att nå elitnivå.

Den här studien har haft som syfte att undersöka elevernas motivation att lära sig moderna språk i grundskolan. Undersökningen gjordes i en skola i Stockholmsområde under min VFU praktik (VT18). Klasserna som var intressanta för detta arbete och som stod i fokus är två klasser i årskurs 8 (41 elever sammanlagt – 19 elever i 8A och 22 elever i 8B). Den enda klassen (8A) upplevs av läraren att fungera bra medan den andra (8B) fungerar dåligt vad det gäller eleverna motivation. Målet har alltså varit att analysera elevernas inställning till de egna språkstudierna samt deras upplevelser av vad som får dem att blir motiverade eller omotiverade att lära sig spanska. Arbetet har baserats på observationer, enkäter och individuella intervjuer. Följande frågor ställs: (1) Vilka faktorer och händelser är centrala för att skapa motivation som främjar lärandet i spanska? (2) Vilka faktorer och händelser kan få eleverna att tappa motivation i att lära sig spanska? (3) Finns det någon tydlig skillnad mellan de båda studerade grupperna vad det gäller elevernas inställning till lärandet och motivation? Arbetet visar att den mest betydelsefulla bidragande faktor för huruvida eleverna motiveras av sina spanskstudier är hur de upplever deras relation med sin lärare samt variation i undervisningen. Studien visar att eleverna från båda klasserna känner sig omotiverade när spanska blir för svårt och  när det tar för lång tid att lära sig. Den tydligaste skillnaden mellan de grupperna vad det gäller inställning till motivation är att eleverna i 8B upplever att de har en dålig relation med sin lärare medan eleverna i 8A upplever att de har en bra relation. Relationen mellan läraren och eleverna i 8A har positiv inverkar på elevernas motivation medan den har negativ påverkan på eleverna i 8B. Dessa elever strävar efter prestationsmål,  har svårare att samarbeta med klasskamrater, upplever mer stök i klassrummet och har en negativ inställning till sitt lärande.

Studiens syfte är att undersöka ifall en träningsapplikation med inslag av spelifiering och personlig tränare kan öka motivation under träning. Samtidigt undersöks vilka funktioner som önskas i följande applikation av användare. Träning är något som är otroligt viktigt för en persons hälsa vilket gör området aktuellt eftersom tanken med applikationen är att fler ska bli engagerade i träning. För att förstå vad som motiverar personer överlag men även till träning har flera olika teorier undersökts, exempelvis achievement goal theory och den transteoretiska modellen för förändring. För att ta reda på vilka funktioner som önskades av användarna genomfördes sju intervjuer. De gav ett flertal olika förslag på funktioner bland annat tips på nya övningar och visuella instruktioner. Bland annat med hjälp av insamlad data från intervjuerna utvecklades en prototyp. I prototypen har spelifiering implementerats med nivåer och märken. För att ta reda på om den framtagna prototypen kunde öka motivation under träning genomfördes ett antal användartest. I testet fick de först fylla i en enkät där de bland annat fick ange sin nuvarande inställning till träning. Deltagarna fick sedan utföra två likadana träningspass. Det första genomfördes med enbart ett papper med instruktioner till de övningar som skulle ingå. Det andra träningspasset utfördes tillsammans med prototypen. Under dessa två träningspass samlades kvantitativ data in genom Emotiv som mäter hjärnans elektriska aktivitet (EEG). Då passen var slutförda fick deltagarna ställa upp på en intervju med frågor om hur motivationen upplevdes mellan de olika passen. Resultatet från mätningen av Emotiv och intervjuerna stämde inte direkt överens. Genom att endast analysera data från Emotiv gick det inte på något sätt se att deltagarna blev mer motiverade när de fick använda prototypen. Däremot var det enligt data från intervjuerna tydligt att deltagarna kände sig mer motiverade och tyckte att det blev roligare när de fick träna med prototypen. Data från dessa intervjuer kommer ligga till grund för det slutgiltiga resultatet. Spelifiering fick även positiv respons från deltagarna under intervjun då ett par personer menade att spelelementen absolut skulle kunna bidra till ökad motivation. Samtliga deltagare under användartestet uppgav att de tränade för deras egen skull, vilket kan ses som mastery-approach goals enligt teorin achievement goal theory. Det blir dock svårt att påstå att resultatet är helt säkert eftersom deltagarna inte fick tillräckligt med tid till att interagera med prototypen. / The purpose of this study is to research whether an exercise application with a feature of gamification and personal trainer may increase motivation during exercise, as well as what features are desired in such an application. Training is something that is important for a person's well-being, thus the idea of the application is to get more people involved in physical activity. To understand what motivates people overall but also specifically to work out, several theories have been studied, such as achievement goal theory and the transtheoretical model of change. Seven interviews were conducted to find out what features were desired. They gave a variety of suggestions on features, including tips on new exercises and visual instructions. With the help of collected data from the interviews and examination of theories, a prototype was developed. In the prototype gamification has been implemented with game elements like levels and badges with the hope that gamification will help change behavior and strengthen motivation and commitment. In order to find out if the developed prototype could increase motivation during exercise, a number of user tests were conducted. In the test, they first had to fill in a questionnaire where they, among other things, had to indicate their attitude towards exercise. The participants were then asked to perform two identical workouts. The first only included a paper with instructions for the planned workout. The second workout was performed together with the prototype. During the two workouts, quantitative data was collected through Emotiv which measure the brain's electrical activity (EEG). Once the training sessions were completed, participants were asked to take part in an interview. These included questions about level of motivation, comparing one session to the other. By analyzing data from Emotiv, it was by no means possible to see that the participants became more motivated while using the prototype. However, it was clear from the interviews that participants felt more motivated and found it more fun when they were training with the prototype. Data from these interviews will form the basis for the final result. Gamification got a positive response from the participants during the interview when a couple of people thought that the game elements could definitely contribute to increased motivation. All participants during the user test stated that they were working out for their own sake, which can be seen as mastery-approach goals according to achievement goal theory. However, it is difficult to assert that the results in this study are absolutely certain as participants did not have enough time to interact with the prototype.

This dissertation examined different facets of teacher turnover in Southern Arizona by using literature from education, educational psychology, and industrial and organizational psychology. The purpose of synthesizing across research domains was to obtain a more nuanced understanding of the phenomenon. Motivation for the study reflected the teacher shortages faced on a national (Sutcher, Darling-Hammond, & Carver-Thomas, 2016) and regional level (Educator Retention and Recruitment Task Force, 2015). In order to identify potential strategies for increasing teacher retention, the dissertation project pursued three studies on this topic. Study 1 utilized data from the Schools and Staffing Survey project. Participants were matched across the 2011-2012 Teacher Questionnaire and 2012-2013 Teacher Follow-Up Survey (TFS) in order to determine whether teachers' beliefs at Time 1 varied by their occupational status at Time 2 (i.e., stayer, leaver, or mover). The study also asked whether teachers' beliefs and attitudes predicted the odds of being a stayer, mover, or leaver at Time 2. Exploratory factor analyses, analyses of variance, and logistic regressions were utilized. Results indicated that there were no differences between teacher groups; and, none of the variables predicted TFS status. Study 2 specifically examined whether teachers differentiated between organizational (school) and occupational (profession) beliefs, particularly in regards to turnover intentions. The study also examined whether specific variables differentially predicted organizational and occupational turnover intentions. The purpose was to identify specific areas that increased both types of retention. Analyses relied on confirmatory factor analyses, analyses of variance, and structural equation modeling. Results indicated that teachers’ beliefs were empirically distinct and that each type of turnover consisted of unique predictors. Study 3 emphasized perceived school goal structure, or school-level goals for teachers, teacher learning, and performance. Mastery school goal structure generally reflected goals for teacher development whereas performance goal structure reflected testing and high performance goals. Both school goal structures were examined in relation to teachers’ occupational turnover intentions, emotion, and coping. Exploratory factor analyses, correlation analyses, and hierarchical linear regression analyses were used in the study. Results indicated that there were two performance school goal structures rather than one anticipated structure: one that emphasized testing and another that emphasized social comparison for teachers. Perceived mastery school goal structure related to lower intentions to leave the profession and more productive coping. Perceived performance-testing school goal structure generally related to more negative affect and ineffective coping; neither performance goal structure related to turnover intentions. Overall, the three studies inform the literature regarding teacher beliefs, motivation, and turnover intentions. The dissertation increases our understanding of teachers' school- and work-related beliefs, and it informs what we know about teachers' turnover intentions. Furthermore, the findings encourage future research on teachers' beliefs and actual turnover, particularly within the current educational context.

The focus of this study is injured female netball players‟ motivation when they return to their sport from serious injuries. The purpose of the study is to provide a rich description of the motivation which allows these players to return to their sport and continue in their chosen field. Motivation is a vital component in injury rehabilitation, as it provides the drive that allows rehabilitation to occur. Two theories of motivation are examined in this study, namely the achievement goal theory of motivation and the theory of intrinsic motivation, extrinsic motivation and amotivation. These theories highlight the argument that motivation occupies a continuum between being internally or externally determined. A qualitative phenomenological perspective was used to investigate the motivation of injured netball players. This made it possible to explore individual players‟ experiences of their injury. A semi-structured interview was conducted with each player to allow each player‟s experiences to be heard. The interviews were then transcribed. Thematic content analysis of the transcribed interviews revealed two main themes: the inevitable return and identity. The analysis showed that, for these netball players, their motivation to return to playing netball was based on an internal drive to regain an inherent part of their identity. Copyright / Dissertation (MA)--University of Pretoria, 2010. / Psychology / unrestricted

Fysisk inaktivitet är ett välkänt globalt samhällsproblem då det är en av de största riskfaktorerna dödlighet. En stillasittande och fysiskt inaktiv livsstil ökar risken att drabbas av hjärtsjukdomar, cancer och typ 2-diabetes (WHO, 2020). Genom att träna regelbundet kan man bland annat förstärka sin muskulära styrka, öka sin respiratoriska kapacitet och förbättra sin kardiovaskulära hälsa för att därmed bli fysiskt kapabel att leva ett fysiskt aktivt liv (U.S. department of human services, 1998). För att vi ska kunna träna regelbundet och ge oss själva de fysiska förutsättningarna som behövs för att leva fysiskt aktiva livsstilar behöver vi vara motiverade till att träna regelbundet. För att vi ska vara motiverade till att träna behöver vi träna under förutsättningar som skapar och bibehåller motivationen till att vara fysiskt aktiva (Weinberg & Gould, 2014). Syftet med den här undersökningen var att jämföra motivation till fysisk aktivitet inom föreningsidrott med träningsformer utanför föreningsidrotten. Undersökningen genomfördes genom två olika metoder för datainsamling. En kvantitativ enkätundersökning kring motivationsfaktorer med utgångspunkt i variabler från enkätinstrumentet Mpam-r och Self determination theory (SDT) (Deci & Ryan, 2000). En kvalitativ intervjuundersökning kring motivationsfaktorer och målsättningsinriktning med utgångspunkt i både SDT och Achievement goal theory (AGT) (Duda & Hall, 2001). Resultatet från undersökningen visar att föreningsidrottarna motiveras mer av faktorer kopplat till SDT och en inre motivation jämfört med icke-föreningsidrottarna som motiveras mer utifrån utseende-faktorn och en yttre motivation. Föreningsidrotten är den träningsmiljö som skapar bäst förutsättningar för uppgiftsinriktade målsättningar medan träningsformer utanför föreningsidrotten tenderar att bidra till resultatinriktade målsättningar. Undersökningsgruppen som utifrån deltagarnas uppskattningar skapar och bidrar till att ha den mest långsiktigt hållbara motivationen till fysisk aktivitet är icke-föreningsidrottarna.

Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för hur motivation kan utgöra underlag för lärares undervisningspraktik och att identifiera framgångsfaktorer i lärarnas arbetssätt med att motivera elever. Detta görs genom att utgå från motivationsteorier som är centrala för en lärares undervisningspraktik och därefter identifiera vilka framgångsfaktorer som går att urskilja i lärares arbete med att motivera elever.Arbetet tar inledningsvis upp de val av metoder som ligger till grund för uppsatsens teoretiska bakgrund. Litteratur och olika vetenskapliga artiklar har sammanställts genom läsning av kurslitteratur och sökningar i vetenskapliga databaser. Informationssökandet ledde sedan in på de två motivationsteorier varpå uppsatsen vilar på, ”Self-determination theory” (SDT) och ”Achievement goal theory” (AGT). Med hjälp av att avgränsa uppsatsen kan en djupare förståelse skapas för de valda motivationsteorierna.Bakgrunden inleds med att läsaren ges en förståelse för motivation som begrepp och den komplexitet som ligger bakom detta begrepp med hjälp av vetenskaplig förankring. Vidare ges en redogörelse för de båda motivationsteorierna och dess mest centrala innehåll.Resultatet utgörs av fyra rubriker som var och en redogör för hur elevers motivation kan påverkas på olika sätt. Rubriken kompetens tar upp vikten av att elever får uppleva kompetens och då med inriktning på bedömning och återkoppling. Vidare förklaras varför autonomi gynnar elevers motivation samt hur ledarskapet kan styra den upplevda autonomin. Sociala relationer och socialt stöd har varit återkommande i den litteratur som berör motivation. Under rubriken förklaras hur sociala relationer kan kopplas ihop med motivation. Slutligen lyfts ”flow” som begrepp i resultat där det även ges en förklaring för hur flow kan utgöra grunden för inre motivation.Avslutningsvis förs en diskussion kring uppsatsens frågeställningar kopplat till det resultat som framkommit. Diskussionen förs kring elevers uppfattning av kompetens med speciellt fokus på bedömning och återkoppling. Därefter tas autonomistödjande ledarskap upp med en problematisering kring ledarskap och kontroll. Sist lyfts vikten av att skapa förtroendefulla relationer i syfte att motivera elever.

No description available.