No description available.

No description available.

Denna adaptionsstudie analyserar vad som händer med H.C. Andersens saga ‘’Den fulaankungen’’ när den adapteras till en bilderbok, genom att jämföra sagan i sagosamlingenSagor och berättelser 1835–45 (1982) med bilderboken Den fula ankungen (2020). Syftetmed analysen är att undersöka ändringar av innehåll och språk, vilket innehåll som har blivitillustrerat, samspelet mellan bild och text samt styrningen av adaptionen. Studien utgår frånen kvalitativ komparativ metod och använder sig av bland annat Göte Klingbergs fyraadaptionsformer och Ulla Rhedins bilderbokskoncept. Resultatet av analysen visar att saganhar adapterats till bilderboken genom att innehållet har komprimerats och kortats ner samtgenom att språket gjorts enklare och mer vardagligt. I bilderboken har de viktigastehändelserna blivit illustrerade och bilderna utgår för det mesta från textens beskrivningar.Analysen tyder på att det nya bilderboksformatet och anpassningar till yngre barn har styrtadapteringen.

Studien analyserar Akiyuki Nosakas novell Grave of the Fireflies (1967) ochStudio Ghiblis film med samma titel (1988) i syfte att undersöka vilka förändringar somskett under bytet av medium. Dem olika element som undersöks är narration, karaktärsgestaltningar samt budskap vilket görs igenom en komparativ metod. Resultatet avundersökningen visar på att filmen introducerar många nya scener och element somförhöjer berättelsen utan att sträva långt ifrån narrativet som den baserades på. Trots attnovellen och filmen besitter samma budskap - om livets flyktighet - så utforskas dettabudskap mycket djupare i filmen då vi får mycket mer kontext till hur dessa karaktärersrelationer och liv faktiskt var i denna version av berättelsen.

Vi har i denna uppsats genomfört en adaptionsanalys på den nedskrivna och översatta folksagan Hans och Greta (1945) med den nya adapterade bilderboken Hans och Greta i det hemsökta huset (2021). Syftet med uppsatsen är att analysera vad det är som sker med den klassiska folksagan när den bearbetas till en ny mer modern och lättläst bilderbok. Det som analyseras är skillnader i intrigen, innehållsmässiga skillnader som text och bild samt hur adaptionen lett till språkliga skillnader som ordval och uttryck. Vidare analyserar vi studiens resultat i relation till läraryrket genom att diskutera möjligheter eller svårigheter som kan uppstå vid arbete med de olika versionerna i undervisningen. I uppsatsen används en kvalitativ forskningsmetod. För att analysera skillnaderna i båda verken används en komparativ metod samt Göte Klingbergs olika adaptionsformer. Studiens resultat visar att förändringarna gjorts för att anpassa bilderboken till en lättläst version för yngre läsare genom att förenkla och aktualisera språket, omarbeta eller ta bort händelser, addera bilder till texten och att det tillkommit mer skräckinslag. Slutligen diskuteras studiens resultat i relation till undervisningen för yngre elever genom att redogöra för- och nackdelar för att synliggöra vårt bidrag till den didaktiska utvecklingen.