No description available.

No description available.

The purpose of this essay is to conduct a character analysis on Eugene Achike from Chimamana Ngozi Adichie’s novel Purple Hibiscus, to see whether or not the character is used by Adichie as a portrayal of colonial Nigeria and its values. I have done this by looking at the themes of violence and hypocrisy in relation to Eugene’s language usage, religious attitude, and behaviour towards others, and comparing these aspects of his personality with the attitudes shown by colonialists in colonial Nigeria. The more important issues that prove Eugene’s character is a portrayal of colonial Nigeria are: his utter disregard for his heritage and background, including the physical disregard of his father; his absolute control over his family members, both physically and mentally, which leads to violent outbursts if he is disobeyed; the fact that he is shown in the novel to be a direct product of the missionaries and colonial structure that was present in Nigeria when he grew up. These things, together with the subtle connections in Adichie’s writing that connect her novel to Things Fall Apart, firmly place Purple Hibiscus in the postcolonial category. Thus, I concluded that Eugene’s character is a portrayal of Colonial Nigeria. / Syftet med denna upsats är att genomföra en karaktärsanalys på karaktären Eugene Achike i Chimamanda Ngozi Adichis roman Purple Hibiscus, för att se ifall karaktären används av Adichie som en skildring av koloniala Nigeria och dess värderingar. Jag har gjort detta genom att undersöka två teman – våld och hyckleri – i samband med Eugenes användning av språk, religös attityd, och beteende mot andra, för att då jämföra dessa aspekter av hans personlighet med attityderna kolonisatörer hade i koloniala Nigeria. De viktigaste sakerna som bevisar att Eugenes karaktär är en skildring av koloniala Nigeria är: hans fullständiga ignoreing av sin bakgrund, inklusive den fysiska ignorering av hans pappa; hans absoluta kontroll över sin familj, både fysiskt och mentalt, vilket leder till våldsamma utbrott om han inte blir åtlydd; det faktum att han beskrivs som en produkt av missionärerna och koloniala samhället vid flera tillfällen i boken. Detta tillsammans med romanens subtila kopplingar till Achebes Things Fall Apart, placerar tveklöst Purple Hibiscus i den postkoloniala kategorin. Därmed drar jag slutsatsen att Eugene’s karaktär är en skildring av koloniala Nigeria.

Postkolonial teori har skiftat intresset från västerländska diskurser till frågor som ideologi, ojämlika maktförhållanden och etik. I samband med översättningsvetenskapens kulturella vändning på 1980-talet, började översättningsvetare ifrågasätta översättningsstrategier som antingen assimilerar (domesticering) eller stereotypiserar (exotisering) källkulturen. Newmark (1981) föreslår en semantisk, källtextorienterad översättningsprincip och menar att så länge den åstadkommer en likvärdig effekt, är en ordagrann översättning inte bara den föredragna, utan den enda godtagbara översättningsmetoden. Denna uppsats är en kommentar till min egen översättning av de första 17 kapitlen i romanen Welcome to Lagos, skriven av den nigerianska författaren Chibundu Onuzo. Källtexten har översatts med hjälp av en semantisk översättningsstrategi. Kommentaren fokuserar på tre aspekter som krävde särskild uppmärksamhet under översättningsarbetet, eftersom de utgör betydande utmaningar för semantiska överföringssätt: kulturspecifika begrepp, stilfigurer och talspråksmarkörer. I kommentaren framförs att den semantiska översättningsstrategin fungerade bra på den övergripande textnivån; även om specifika översättningsproblem ibland fick angripas med ett mer kommunikativt förhållningssätt för att åstadkomma en idiomatisk måltext med likvärdig effekt i målkulturen. / Postcolonial Studies shifted the interest from Western discourses to issues of ideology, power inequality, and ethics. As a consequence of the cultural turn in translation studies in the 1980s, scholars started questioning translation strategies that either assimilate (domestication) or stereotype (exoticization) the source culture. Proposing a semantic, source-text oriented translation principle, Newmark (1981) argues that as long as an equivalent effect can be achieved, literal translation is not just the preferred, but the only acceptable procedure. This paper comments on my own translation of the first 17 chapters of the novel Welcome to Lagos, written by Nigerian writer Chibundu Onuzo. The source text was translated using a semantic translation strategy. The commentary focuses on three key aspects that demanded particular attention during the translation process, due to the fact that they present significant challenges to semantic transfer methods: culture-specific items, stylistic devices, and spoken language markers. As the commentary suggests, the semantic translation strategy worked well on the global text level; occasionally, however, specific translation problems had to be dealt with using a more communicative approach in order to produce an idiomatic target text with an equivalent effect in the target culture.