No description available.

No description available.

Construction companies in Sweden have for recent years seen an increase in the numbers of warranty complaints associated with the market of resident buildings and the cost for this has been measured to over 1.2 billion SEK per year. Working with poor quality cost as a way of creating insight about defects within the company’s processes is a method developed and used by the manufacturing industry for decades, but have not yet reached the construction industry. This study has been performed in collaboration with a Swedish construction company, where the author has been stationed at the aftersales division for residential buildings. Owing to circumstances, this published report has been made anonymous regarding the company who will further on be named the Company. The Company is aware that warranty claims produce great costs and has requested a way of putting cost and cause to specific claims in order of receiving a more specific cost view and to make the reuse of knowledge more efficient. The purpose of the thesis is to: Investigate the conditions for adopting a cost and cause measurement for specific warranty claims within the Company’s aftersales division for residential buildings. The task has been performed as a case study where the author has analysed the opportunities and obstacles for introducing the ideas of poor quality costs at the aftersales division. The empiric is based on interviews with operating staff and management with the intention of highlighting the organizational conditions. A test model was produced and incorporated with the daily work at the aftersales division for a month’s time. The result shows that the conditions are positive for dividing costs and making early cause predictions. The author presents two alternative solutions for this work: mapping and measuring system. The conclusion is that incorporation is dependent on engaged leadership, communication and involvement of co-workers, where the reuse of knowledge is the connecting issue. / Byggbolagen  i  Sverige  har  under  senare  år  sett  en  ökning  av  antalet  garanti-  och felanmälningar kopplade till bostadsproduktionen och kostnaden för detta har av Boverket uppmätts till drygt 1.2 Mdr kr årligen. Att arbeta med kvalitetsbristkostnader för att skapa insikt om fel och brister i sin verksamhet är en metod som under decennier använts inom tillverkningsindustrin men ännu inte fått fäste i byggbranschen. Denna studie har genomförts i samarbete med ett svenskt entreprenadföretaget, där författaren har varit placerad på eftermarknadsavdelningen för bostadsproduktion. På förekommen anledning är denna publicerade version av rapporten anonymiserad gällande företagsnamnet, och företaget kommer fortsättningsvis i rapporten benämnas Företaget. Företaget är medvetet om att garantiåtgärder skapar stora kostnader och har efterfrågat ett sätt att kostnads- och orsaksbestämma dessa på ärendenivå för  att skapa en  tydligare kostnadsbild och för  att effektivisera sin erfarenhetsåterföring. Examensarbetet har som syfte att: Undersöka förutsättningarna för att införa kostnads- orsaksbestämning av garanti- och felanmälningar på ärendenivå inom eftermarknaden för bostäder. Arbetet har utförts som en fallstudie där författaren har analyserat möjligheter och hinder för att arbeta med kvalitetsbristkostnader inom ramen för eftermarknadsarbete. Det empiriska materialet  bygger  på  intervjuer  med  operativ  personal  samt  berörda  personer  i  ledande befattningar för att på så sätt belysa de organisatoriska förutsättningarna. En testmodell för registrering av kostnad och orsak arbetades fram och införlivades i det dagliga arbetet på eftermarknadsavdelningen under en månads tid. Resultatet från studien visar att förutsättningarna finns att fördela kostnader och göra initiala orsaksbedömningar av  ärenden. Författaren presenterar två  alternativa lösningar på  detta arbete; kartläggning och införande av mätsystem. Slutsatsen är att införandet är beroende av engagerat   ledarskap,   kommunikation   och   aktivt   involverande   av   medarbetarna,   där erfarenhetsåterföringen är den gemensamma nämnaren.

There is an ongoing transition towards driverless trucks within the truck industry. However, there is limited research regarding the aftersales aspects of driverless trucks. Therefore, the purpose of this thesis project is to investigate expected challenges and current visions of the aftersales system for driverless trucks within the organization of Scania CV and Traton. The study aims to identify potential obstacles in the development of aftersales activities for driverless trucks in hub-to-hub contexts and proposes guidelines for managing the development. Hub-to-hub is defined as long-haulage transports between terminals. The thesis project covers several theoretical fields relevant to the subject, including product service systems, ambidextrous organizations, change management, visions within organizations, and handling ambiguity. The study was conducted by executing two field visits at Scania workshops to establish an understanding of the current aftersales system design, discussions with two experts within Scania CV, and two rounds of interviews with a total of 14 respondents from relevant departments at Scania CV and Traton to source empirical data on the current visions of an aftersales system for driverless trucks. The first round of interviews was mostly with upper managers and the second round with lower managers. According to the findings, there are various ambiguities and challenges regarding both technological and business-related aspects of the aftersales system design for driverless truck applications, establishing a need for collaboration between the concerned departments. There are differing visions between departments and within them. Various theories can support the collaboration process and handle ambiguity. Based on the empirical findings, a dissection of the current status quo is presented, and a discussion of how more favorable conditions for aftersales development can be induced. / Inom lastbilsindustrin pågår ett skifte till förarlösa lastbilar. Det finns dock begränsad forskning om eftermarknadsaspekterna av förarlösa lastbilar. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka förväntade utmaningar och nuvarande visioner för eftermarknadssystemet för förarlösa lastbilar inom Scania CV och Traton. Studien syftar till att identifiera potentiella hinder i utvecklingen av eftermarknaden för förarlösa lastbilar i linjetransport och föreslår riktlinjer för att hantera utvecklingen. Linjetransporter är defienrat som längre transporter mellan terminaler. Examensarbetet täcker flera teoretiska områden som är relevanta för ämnet, inklusive produktservicesystem, ambidextriska organisationer, förändringsledning, visioner inom organisationer och hantering av tvetydigheter. Studien genomfördes genom två fältbesök på Scania verkstäder för att skapa en förståelse för den nuvarande utformningen av eftermarknadssystemet, diskussioner med två experter inom Scania CV och två intervjuomgångar med totalt 14 respondenter från relevanta avdelningar inom Scania CV och Traton. Intervjuerna utfördes för att samla in empiriska data om de nuvarande visionerna för ett eftermarknadssystem för förarlösa lastbilar. Den första intervjuomgången var mestadels med högre chefer och den andra omgången med lägre chefer. Enligt resultaten finns det olika tvetydigheter och utmaningar när det gäller både tekniska och affärsrelaterade aspekter av utformningen av eftermarknadssystemet för förarlösa lastbilstillämpningar, vilket skapar ett behov av samarbete mellan de berörda avdelningarna. Det finns olika visioner mellan avdelningarna och inom dem. Olika teorier kan stödja samarbetsprocessen och hantera tvetydighet och med hjälp av den empiriska datan kommer en analys av den nuvarande samarbetsstrukturen presenteras. I kombination med detta kommer även förslag presentears gällande hur mer gynnsamma förutsättningar för eftermarknadsutveckling kan etableras.

In the present hypercompetitive market environment of car producers established especially at the developed west european markets is very difficult to gain new customers and increase the market share. The car producing companies have to build and increase customer loyalty to ensure the sustainable growth of market share in the future. One possibility how to improve customer's loyality to brand is to provide the highest standard at both sales and service department and carefully monitor the customer satisfaction. From the satisfaction and performance indicators of the car producing company is possible to construct a mathematical model producing the market share in a given country as an output. Key indikators of customer satisfaction, sales and service and also the macroeconomical data has been used as the inputs for the model. As a target market for my analysis has been chosen Germany. This thesis presents a set of recommendations and proposals, whose implementation should ensure the improvement of the market share of the given brand on german market. The recommendation does not include only the tips for improvement of the key indicators but it also gives the overview of how to make the marketing strategy more efficient using Customer relationship management.