Bakgrund: Akillessenan är kroppens största och starkaste sena och måste stå emot stora krafter vid många vanliga aktiviteter vilket föranleder en ökad risk för att senan drabbas av skador. Skadorna kan vara problematiska att fullständigt återhämta sig ifrån och rehabiliteringen kan bli otillfredsställande. Blodrestriktionsterapi (BFRT) är en träningsform som på senare år uppmärksammats och som visat goda effekter i att öka muskulär storlek och styrka. Träningsmetodens effekt på senor och framförallt akillessenan är i dagsläget däremot relativt outforskat. Syfte: Syftet med denna studie var att skapa en litteraturöversikt över vilka effekter BFRT har på akillessenans fysiska funktion och vävnadsförändringar. Metod: Systematiska litteratursökningar genomfördes i PubMed, Web of Science och Scopus. Sökträffarna analyserades utefter hur titel, abstrakt och full text relaterade till denna studies syfte och inklusionskriterier. Resultat som behandlade fysisk funktion och vävnadsförändringar på akillessenan extraherades. Resultat: Åtta studier inkluderades i studien. Statistisk signifikant minskning av senans tvärsnittsarea sågs 24 timmar efter BFRT i två studier. Två studier visade statistisk signifikant ökning av akillessenans tvärsnittsarea efter 14 veckor med BFRT. Statistisk signifikant ökning av senstyvhet sågs i en studie. Fem studier fann statistisk signifikant ökning i plantarflexionsstyrka. Inget signifikant resultat kunde ses i hudtemperatur efter BFRT. Konklusion: Denna litteraturöversikt visar på att effekterna av BFRT är jämförbara med högbelastande motståndsträning och kan vara en användbar träningsmetod för att öka plantarflexionsstyrka och ge fördelaktiga vävnadsförändringar på friska akillessenor. Mer studier behöver genomföras på patologiska akillessenor för att med stöd kunna utvärdera BFRT ́s användbarhet i rehabiliterande syfte.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att jämföra radiell mot fokuserad stötvågsbehandling samt att undersöka effekten utav stötvågsbehandling för att reducera smärta och återfå fysisk funktion vid Akillestendinopati. Litteraturöversikten har följt checklistan PRISMA (Preferred Reporting Items for Systematic Review and Meta-Analysis). Inklusionskriterier till litteraturöversikten är utformade efter PICO (population, intervention, control, outcome) och databaser som använts är PubMed, SPORTDiscus, CINAHL, Scopus och Web of Science. Data har analyserats narrativt och tillförlitligheten hos utfallen har bedömts med GRADE.Sju studier inkluderades till litteraturöversikten varav fyra studier som utfört radiell och tre studier som utfört fokuserad stötvågsbehandling som intervention. En signifikant skillnad för smärtreduktion sågs i två av studierna för båda behandlingarna. När radiell stötvågsbehandling användes hade interventionsgrupperna en högre smärtreduktion än kontrollgrupperna och när fokuserad stötvågsbehandling användes hade kontrollgrupperna en högre smärtreduktion än interventionsgrupperna. En signifikant skillnad för återställande utav den fysiska funktionen i ankeln sågs i tre studier för radiell stötvågsbehandling och två studier för fokuserad stötvågsbehandling. Där radiell stötvågsbehandling användes hade interventionsgrupperna en större ökad fysisk funktion än kontrollgrupperna och där fokuserad stötvågsbehandling användes hade kontrollgrupperna en större ökad fysisk funktion än interventionsgrupperna.Radiell stötvågsbehandling verkar kunna fungera för att reducera smärta och öka fysisk funktion vid Akillestendinopati. Tillförlitligheten för utfallen vid fokuserad stötvågsbehandling är för låg för att kunna dra någon slutsats om vilken typ av stötvågsbehandling som är mest effektiv. Ifall det varit känt vilken typ av stötvågsbehandling som ger bäst resultat hade det varit en bra vägledning för vårdpersonal som arbetar med stötvågsbehandling. / The purpose of this review was to compare radial versus focused shock wave therapy and to review shock wave therapies usage to reduce pain and increase physical function for the Achilles tendinopathy.The review has followed PRISMA’s checklist while using PubMed, SPORTDiscus, CINAHL, Scopus and Web of Science databases. Data has been analyzed narratively and the evidence of the outcomes has been assessed.A significant difference in pain reduction was seen within two studies for both interventions. Where radial shock wave therapy was administered the intervention groups had a higher pain reduction than the control group. Where focused shock wave therapy was administered the control group had a higher pain reduction than the intervention group. A significant difference in the restoration of physical function was seen within three studies for radial shock wave therapy and two studies for focused shock wave therapy. Where radial shock wave therapy was administered the intervention groups had a greater increased physical function than the control groups and where focused shock wave treatment was administered the control groups had a greater increased physical function than the intervention groups.Radial shock wave therapy seems to be effective to reduce pain and increase physical function in the Achilles tendinopathy. The evidence of the results for focused shock wave therapy is too low to draw any conclusion, or allow us to compare the two methods. Had the studies allowed for a direct comparison between the two methods, this could have led to a guide for healthcare professionals.