Under den sista tidens turbulenta börsklimat har förtroende för börsanalytiker ifrågasatts. Röster har höjts och påståenden att anställda inom finanssektorn missköter sitt arbete har duggat tätt i medier. Detta faktum har väckt ett intresse från vår sida att undersöka hur detta arbete verkligen går till; är arbetssättet detsamma som vi lärt oss på universitetet eller har man andra arbetsmetoder än de som man inte kan läsa om i litteraturen? Syftet med denna uppsats är att, utifrån en kvalitativ undersökning, relevanspröva de aktievärderingsmodeller vi har kommit i kontakt med på universitetet. De modeller vi valt att undersöka är: - Capital asset pricing model/CAPM - Kassaflödesbaserad värdering - P/E-talsvärdering - Utdelningsbaserad värdering - Substansvärdering - Teknisk analys För att genomföra detta har vi undersökt hur man arbetar med frågor kring aktievärdering på Handelsbanken och då främst på deras investmentbank Handelsbanken Capital Markets. Vi har även valt att inkludera en annan svensk storbank för att möjligen kunna generalisera de slutsatser vi kommer fram till. Vi har i uppsatsen utgått från att besvara frågor som: hur går en aktievärdering till, används ovan nämnda modeller, är det någon eller några modeller som används mer än andra och kan man mäta träffsäkerheten för dessa? För att få svar på dessa frågor har vi genomfört fyra intervjuer med professionella analytiker inom Handelsbanken och den andra banken. Studien har genomförts genom en personlig intervju i Umeå, en telefonintervju samt två intervjuer som genomfördes elektroniskt via epost. Dessa fyra arbetar med olika delar inom området vilket har bidragit till att en bred syn på hur man arbetar med aktievärdering. De slutsatser vi kunnat dra av denna studie kan sammanfattas med att alla av de sex värderingsmodeller vi valde att studera användes med undantag för en, den utdelningsbaserade värderingsmetoden. Detta berodde främst på att den var lik den kassaflödesbaserade värderingen vilket innebär att det skulle innebära dubbelt jobb att använda sig av båda. Då det gällde investmentbolag tenderade man att använda den substansbaserade värderingsmetoden mer än vid andra typer av bolag. Användandet av teknisk analys begränsas till placeringar på tidshorisonter kortare än tolv månader. En viktig del i aktievärdering visade sig vara de makroanalyser som ligger till grund för modellerna. I alla ovanstående modeller, utom i den tekniska analysen, är makroanalyserna en oerhört viktig del för att en analys ska vara tillförlitlig. Detta har gett oss en stor förståelse för hur viktigt korrekta makroanalyser är för att de fundamentala aktievärderingsmodellerna skall fungera. Utan dessa betyder aktievärderingsmodellerna ingenting.

Syftet med studien är att undersöka om man kan förutspå köp- och säljsignaler genom glidande medelvärde och volatilitet på den svenska aktiemarknaden. Denna studie utgår från en deduktiv ansats som genomförs med den kvantitativa metoden. Glidande medelvärde och volatilitet kombineras för att visa de köp- och säljsignaler som uppstår mellan perioden 2007 till 2010. Studien baseras på vetenskapliga studier om glidande medelvärde och volatilitet. Den inkluderar även Radom Walk, Den effektiva marknadshypotesen och Behavioral finance. Empirin visar att kombinationen av glidande medelvärde och volatilitet ger hög avkastning i de flesta fallen. I studien framgår det att teknisk analys kan användas som ett analysverktyg vid aktiehandeln. Det har även visat att det är möjligt att förutspå framtida köp- och säljsignaler genom teknisk analys.

<p>Due to a rising debate concerning corporate governance that has caused increasing demands for companies’ transparency, several codes of conduct have been introduced. The Swedish Code for Corporate Governance is obliged to companies with a turnover exceeding three billions. There are companies that voluntarily apply the Swedish Code. Possible causes to this phenomenon ought to be that the code for corporate governance conveys legitimacy through the insight into the affairs of a company the public receives, through the report of the corporate governance that is published in the annual report and on the home page of the company. This insight increases the confidence and faith in the company that furthermore results in increased competitiveness and increased stock value. This Thesis inquires into how the market values the new information the use of the Swedish code convey.</p><p>To carry out this problem we have preformed two different surveys. The first one maps out how frequent the use of the code is in the small cap segment on the Stockholm Stock Exchange. Whereas the second survey inquire into how the share prices have evolved in two different segments, in companies that have implemented the code respectively in companies that have chosen not to put the Code into practice. The result of the second survey is tested in a Wilcoxcon Signed Rank Test for Matched Pair Experiment to determine whether there exists a relation between the Code and stock value.</p><p>Our study point out that there is not a specific branch of trade that prioritizes the code in a higher extent than another, in the small cap segment. Regarding the relation between use of Code and stock value our survey proves that companies that have implemented the code have a higher development of relative share price. The Wilcoxcon Signed-Rank Test proves that the median for companies using the code is higher than for companies without the code, with 97,5 percentage points certainty. The voluntarily implementation indicates that if relevant facts are communicated correctly the share value increases.</p>

<p>Isaac Newton lär en gång ha yttrat följande när han förlorade 20 000 pund på aktier; ”jag kan beräkna himlakroppars rörelser men inte folks galenskaper”. Ett uttalande som säger en hel del om svårigheten med att investera i aktier, men som också gör detta till ett intressant område att studera. Denna studie började dock mer som en tanke på i vilken utsträckning institutionella placerare arbetar enligt de metoder som finansieringsteorin erbjuder. Vår känsla var, efter att ha studerat finansiering, att många av de antaganden som ligger bakom traditionella finansieringsteorier och modeller gäller under alltför allmängiltiga förhållanden, vilket kan göra det svårt att applicera dem i praktiska sammanhang. Efter en litteraturgenomgång fann vi också en brist på, och därmed också ett behov av, empiriska studier som undersöker hur investerare arbetar. Fokus i denna studie ligger därför på att undersöka hur fondförvaltare arbetar för att fattar investeringsbeslut. Genom att intervjua aktörer på värdepappersmarknader, hoppas vi få en inblick i och förståelse för hur en specifik typ av institutionella organisationer arbetar fram sina investeringsbeslut. Syftet är således att beskriva interna processer för analys och beslutsfattande för fondförvaltare, samt att undersöka huruvida och i sådana fall vilka aspekt utöver traditionell finansieringsteori som beaktas i dessa processer. Några intressanta slutsatser vi kunde urskilja var att fondförvaltarnas i överraskande stor utsträckning fokuserade på mjuka faktorer och privat information i värderingsprocessen, samt att processen runt säljbeslut involverar en större del abstraktion jämfört med processen runt ett köpbeslut.</p> / <p>Isaac Newton, after loosing 20 000 pounds, supposedly once said; ”I can calculate the movements of the celestial bodies, but i can not foresee peoples insanities”. This statement says something about the difficulties of investing in shares, but at the same time it reveals something about what makes this area of research interesting. This study though, started more as a reaction to the description of institutional investor’s ways of working that the traditional finance research offers. After studying finance we were a bit skeptical to some of the assumption that the traditional finance research build there theories and models on, because they seem hard to apply in practice. After a literature review of this field of research we also found a further need for studies that concentrate on the practical area of institutional investment and the investors in this field of praxis. The focus of this study is therefore fund managers and their ways of working. Through interviews with the actors on the security investment markets we hope to get an increasing insight and understanding about the ways these particular institutional organizations work to make there investment decisions. The purpose of this study thus is to describe the internal processes for analysis and decision making for fund managers. We also aim to investigate whether and in such case which aspects, beyond those considered bye the traditional finance theories, which are considered in these processes. Some of the interesting conclusions that we were able to distinguish were that fund manager’s to a surprisingly great extent focused on non-quantifiable factors in there work and that non-public information were very important. We were also surprised to find that the process surrounding decisions to sell a share, compare to the decision to buy, involved a greater deal of abstraction.</p>

Due to a rising debate concerning corporate governance that has caused increasing demands for companies’ transparency, several codes of conduct have been introduced. The Swedish Code for Corporate Governance is obliged to companies with a turnover exceeding three billions. There are companies that voluntarily apply the Swedish Code. Possible causes to this phenomenon ought to be that the code for corporate governance conveys legitimacy through the insight into the affairs of a company the public receives, through the report of the corporate governance that is published in the annual report and on the home page of the company. This insight increases the confidence and faith in the company that furthermore results in increased competitiveness and increased stock value. This Thesis inquires into how the market values the new information the use of the Swedish code convey. To carry out this problem we have preformed two different surveys. The first one maps out how frequent the use of the code is in the small cap segment on the Stockholm Stock Exchange. Whereas the second survey inquire into how the share prices have evolved in two different segments, in companies that have implemented the code respectively in companies that have chosen not to put the Code into practice. The result of the second survey is tested in a Wilcoxcon Signed Rank Test for Matched Pair Experiment to determine whether there exists a relation between the Code and stock value. Our study point out that there is not a specific branch of trade that prioritizes the code in a higher extent than another, in the small cap segment. Regarding the relation between use of Code and stock value our survey proves that companies that have implemented the code have a higher development of relative share price. The Wilcoxcon Signed-Rank Test proves that the median for companies using the code is higher than for companies without the code, with 97,5 percentage points certainty. The voluntarily implementation indicates that if relevant facts are communicated correctly the share value increases.

Isaac Newton lär en gång ha yttrat följande när han förlorade 20 000 pund på aktier; ”jag kan beräkna himlakroppars rörelser men inte folks galenskaper”. Ett uttalande som säger en hel del om svårigheten med att investera i aktier, men som också gör detta till ett intressant område att studera. Denna studie började dock mer som en tanke på i vilken utsträckning institutionella placerare arbetar enligt de metoder som finansieringsteorin erbjuder. Vår känsla var, efter att ha studerat finansiering, att många av de antaganden som ligger bakom traditionella finansieringsteorier och modeller gäller under alltför allmängiltiga förhållanden, vilket kan göra det svårt att applicera dem i praktiska sammanhang. Efter en litteraturgenomgång fann vi också en brist på, och därmed också ett behov av, empiriska studier som undersöker hur investerare arbetar. Fokus i denna studie ligger därför på att undersöka hur fondförvaltare arbetar för att fattar investeringsbeslut. Genom att intervjua aktörer på värdepappersmarknader, hoppas vi få en inblick i och förståelse för hur en specifik typ av institutionella organisationer arbetar fram sina investeringsbeslut. Syftet är således att beskriva interna processer för analys och beslutsfattande för fondförvaltare, samt att undersöka huruvida och i sådana fall vilka aspekt utöver traditionell finansieringsteori som beaktas i dessa processer. Några intressanta slutsatser vi kunde urskilja var att fondförvaltarnas i överraskande stor utsträckning fokuserade på mjuka faktorer och privat information i värderingsprocessen, samt att processen runt säljbeslut involverar en större del abstraktion jämfört med processen runt ett köpbeslut. / Isaac Newton, after loosing 20 000 pounds, supposedly once said; ”I can calculate the movements of the celestial bodies, but i can not foresee peoples insanities”. This statement says something about the difficulties of investing in shares, but at the same time it reveals something about what makes this area of research interesting. This study though, started more as a reaction to the description of institutional investor’s ways of working that the traditional finance research offers. After studying finance we were a bit skeptical to some of the assumption that the traditional finance research build there theories and models on, because they seem hard to apply in practice. After a literature review of this field of research we also found a further need for studies that concentrate on the practical area of institutional investment and the investors in this field of praxis. The focus of this study is therefore fund managers and their ways of working. Through interviews with the actors on the security investment markets we hope to get an increasing insight and understanding about the ways these particular institutional organizations work to make there investment decisions. The purpose of this study thus is to describe the internal processes for analysis and decision making for fund managers. We also aim to investigate whether and in such case which aspects, beyond those considered bye the traditional finance theories, which are considered in these processes. Some of the interesting conclusions that we were able to distinguish were that fund manager’s to a surprisingly great extent focused on non-quantifiable factors in there work and that non-public information were very important. We were also surprised to find that the process surrounding decisions to sell a share, compare to the decision to buy, involved a greater deal of abstraction.

<p>Bakgrund: När ingen kan förklara vad som händer på börsen har känslorna tagit över, börsens egen psykologi. Mycket kan förklaras logiskt med hjälp av så kallade fundamentala faktorer. Dessa faktorer kan inte förklara alla kraftiga svängningar som sker på börsen, men kanske kan psykologiska faktorer bidra till att förklara. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om psykologiska faktorer påverkar priset av en aktie och identifiera vilka dessa faktorer i så fall huvudsakligen är. Avgränsningar: Uppsatsen är avgränsad till att enbart behandla noterade aktier som handlas på en börs öppen för allmänheten. Dessutom är det en teoretisk uppsats, vilket innebär att vi inte genomfört några egna empiriska undersökningar. Genomförande: Vi har valt att göra en teoretisk uppsats. </p><p>Resultat: Vi har funnit att psykologiska faktorer påverkar en aktievärdering. Dessa faktorer kan vara flockbeteende, förlustaversion, anchoring samt över- och underreaktion på ny information.</p>

<p>Problemformulering</p><p>En del studier visar att det finns ett signifikant statistiskt samband mellan hur ett företag hanterar miljömässiga och sociala risker och dess avkastning. Därför ifrågasätter vissa forskare och finansiella aktörer de traditionella aktievärderingar som inte bedömer de miljömässiga och sociala faktorerna. En av de vanligaste värderingsmetoderna är den Fundamentala, vilken främst utgår från att värdera den ekonomiska information som ett företag publicerar. Det finns en värderingsmodell som gör det möjligt att bedöma de sociala och miljömässiga på samma sätt som de finansiella i en Fundamental analys. Den brukar benämnas Socially Responsible Investing (SRI).</p><p>Frågeställning och syfte</p><p>Om den Fundamentala analysen inte värderar de sociala och miljömässiga kriterierna innebär det att värderingen av aktien inte är helt komplett. Det kan även innebära att vissa branscher missgynnas. Huvudfrågan är därför om en SRI-värdering ger ett annat värde på aktien än den Fundamentala analysen. Och om SRI-analysen ger ett aktievärde som stämmer bättre överens med börsvärdet? Eller är det den Fundamentala analysen som bättre stämmer överens med börsvärdet? För att kunna besvara detta genomfördes en jämförande studie av en Fundamental analys och en SRI-analys av fyra börsföretag.</p><p>Metod och teori</p><p>För att undersökningen skulle bli möjlig togs en SRI-modell fram. Resultatet tolkades utifrån Teorin om den effektiva marknaden samt perspektiven Fundamental analys och SRI-analys.</p><p>De mest intressanta slutsatserna</p><p>· SRI-värderingarna gav ett annat värde på aktien än den Fundamentala analysen.</p><p>· Den Fundamentala analysens aktievärde stämde bättre överens med börsvärdet. Det som är värt att notera är att resultatet visar att den Fundamentala analysen gav ett högre aktievärde åt de företag som är bra på att integrera de sociala och miljömässiga faktorerna i affärsverksamheten i jämförelse med börspriset.</p><p>· Marknaden värderar inte all tillgänglig information.</p><p>Marknaden bedömer inte de miljömässiga och sociala värdena av ett företag.</p><p>· Missgynnas särskilda branscher som t.ex. miljötekniksektorn?</p><p>Utifrån det presenterade resultatet kan jag inte uttala mig om att företag i vissa branscher missgynnas. Företag som verkar i miljöteknikbranschen behöver ju inte vara socialt och miljömässigt effektiva. Det som går att säga är att företag som har minimerat risker och utmaningar som de identifierade trenderna innebär värderas inte efter dessa faktorer.</p><p>· Resultatet skapar förståelse för investerares låga tilltro till SRI.</p><p>Ett flertal finansiella aktörer anser att ett företags SRI-arbete påverkar avkastningen negativt. Denna åsikt är förståelig eftersom börsvärdet på de företag som har lyckats med SRI är lägre i jämförelse med det Fundamentala värdet på aktien och börsvärdet för samma aktie.</p>

Bakgrund: När ingen kan förklara vad som händer på börsen har känslorna tagit över, börsens egen psykologi. Mycket kan förklaras logiskt med hjälp av så kallade fundamentala faktorer. Dessa faktorer kan inte förklara alla kraftiga svängningar som sker på börsen, men kanske kan psykologiska faktorer bidra till att förklara. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om psykologiska faktorer påverkar priset av en aktie och identifiera vilka dessa faktorer i så fall huvudsakligen är. Avgränsningar: Uppsatsen är avgränsad till att enbart behandla noterade aktier som handlas på en börs öppen för allmänheten. Dessutom är det en teoretisk uppsats, vilket innebär att vi inte genomfört några egna empiriska undersökningar. Genomförande: Vi har valt att göra en teoretisk uppsats. Resultat: Vi har funnit att psykologiska faktorer påverkar en aktievärdering. Dessa faktorer kan vara flockbeteende, förlustaversion, anchoring samt över- och underreaktion på ny information.

Problemformulering En del studier visar att det finns ett signifikant statistiskt samband mellan hur ett företag hanterar miljömässiga och sociala risker och dess avkastning. Därför ifrågasätter vissa forskare och finansiella aktörer de traditionella aktievärderingar som inte bedömer de miljömässiga och sociala faktorerna. En av de vanligaste värderingsmetoderna är den Fundamentala, vilken främst utgår från att värdera den ekonomiska information som ett företag publicerar. Det finns en värderingsmodell som gör det möjligt att bedöma de sociala och miljömässiga på samma sätt som de finansiella i en Fundamental analys. Den brukar benämnas Socially Responsible Investing (SRI). Frågeställning och syfte Om den Fundamentala analysen inte värderar de sociala och miljömässiga kriterierna innebär det att värderingen av aktien inte är helt komplett. Det kan även innebära att vissa branscher missgynnas. Huvudfrågan är därför om en SRI-värdering ger ett annat värde på aktien än den Fundamentala analysen. Och om SRI-analysen ger ett aktievärde som stämmer bättre överens med börsvärdet? Eller är det den Fundamentala analysen som bättre stämmer överens med börsvärdet? För att kunna besvara detta genomfördes en jämförande studie av en Fundamental analys och en SRI-analys av fyra börsföretag. Metod och teori För att undersökningen skulle bli möjlig togs en SRI-modell fram. Resultatet tolkades utifrån Teorin om den effektiva marknaden samt perspektiven Fundamental analys och SRI-analys. De mest intressanta slutsatserna · SRI-värderingarna gav ett annat värde på aktien än den Fundamentala analysen. · Den Fundamentala analysens aktievärde stämde bättre överens med börsvärdet. Det som är värt att notera är att resultatet visar att den Fundamentala analysen gav ett högre aktievärde åt de företag som är bra på att integrera de sociala och miljömässiga faktorerna i affärsverksamheten i jämförelse med börspriset. · Marknaden värderar inte all tillgänglig information. Marknaden bedömer inte de miljömässiga och sociala värdena av ett företag. · Missgynnas särskilda branscher som t.ex. miljötekniksektorn? Utifrån det presenterade resultatet kan jag inte uttala mig om att företag i vissa branscher missgynnas. Företag som verkar i miljöteknikbranschen behöver ju inte vara socialt och miljömässigt effektiva. Det som går att säga är att företag som har minimerat risker och utmaningar som de identifierade trenderna innebär värderas inte efter dessa faktorer. · Resultatet skapar förståelse för investerares låga tilltro till SRI. Ett flertal finansiella aktörer anser att ett företags SRI-arbete påverkar avkastningen negativt. Denna åsikt är förståelig eftersom börsvärdet på de företag som har lyckats med SRI är lägre i jämförelse med det Fundamentala värdet på aktien och börsvärdet för samma aktie.