Tobaks- och alkoholanvändning går under kategorin ohälsosamma levnadsvanor och är en bidragande orsak till en mängd olika folksjukdomar. Arbetsterapeutens kompetensområde är att möjliggöra aktivitet i vardagen. Eftersom ohälsosamma levnadsvanor uppstår i vardagen kan aktivitetsbaserade metoder som används inom arbetsterapin vara till nytta i levnadsvanearbetet. Syftet med denna studie är att undersöka vuxna personers upplevelse av värde och mening vid engagemang i tobaks- och alkoholrelaterade aktiviteter. En litteraturstudie med kvalitativ design genomfördes där sju vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och sedan genomfördes en kvalitativ innehållsanalys varvid tre huvudkategorier av värde och meningsskapande aspekter identifierades: 1) att personer använder tobak och alkohol som ett sätt att skapa balans i vardagen, 2) som en social tillgång eller 3) för att ingå i ett sammanhang och känna kulturell tillhörighet i den kontext de befinner sig. Trots alkohol och tobaks negativa påverkan på hälsan finns det hälsofrämjande aspekter som utifrån individens värdeupplevelse skapar mening i vardagen och kan därmed bidra till både psykologiskt och socialt välbefinnande. Arbetsterapeuters kompetens kan därför bättre användas i förändringsarbetet av ohälsosamma levnadsvanor.

Under 2016 var över 65 miljoner människor på flykt världen över. Personer som flyr har en ökad risk för ohälsa och för att hantera den nya situationen beskrivs värdet i att ha fritid och engagera sig i aktiviteter, då fritiden är en central del av livet under ungdomstiden. Studiens syfte var att undersöka vilka aktiviteter som unga vuxna, nu boende i Sverige på grund av flykt, utövar på fritiden samt hur dessa aktiviteter upplevs. Data samlades in genom 18 aktivitetsdagböcker och sex intervjuer. Insamlad data analyserades genom deskriptiv kvantitativ analys och deskriptiv kvalitativ analys. Resultatet visade att deltagarna till största del (59%) skattade fritiden som “extremt meningsfull” och “meningsfull”. Möjligheten till självbestämmande och den sociala miljön hade inverkan på upplevd meningsfullhet av fritid. Exempel på aktiviteter som genomfördes mest på fritiden var att spela fotboll, spela spel och religiösa aktiviteter. Vilka aktiviteter som utfördes samt den mängd fritid deltagarna hade varierade beroende på hur varje individ såg på sin fritid. Upplevelsen av aktivitet och fritid är subjektiv och påverkar vilket värde aktiviteten har för individen. / In 2016, more than 65 million people were refugees for reasons of feared persecution, conflict, violence etc. Refugees have an increased risk of decreased health, and for them to handle their new situation, it is important to engage in activities. Leisure is an important part of life during adolescence and the aim of this study was to investigate what activities young adults who had fled to Sweden performed in their leisure time and how these activities were experienced. Data was collected through 18 activity diaries and six interviews. The collected data was analyzed by descriptive quantitative analysis and descriptive qualitative analysis. The results showed that the participants mostly (59%) perceived their leisure activities as "extremely meaningful" or "meaningful". The ability of self-determination and the social context had impacts on the perceived meaningfulness of leisure. Examples of activities that were performed most in leisure time were playing football, playing games, and religious activities. The amount of leisure and the activities that were performed in leisure time varied depending on how each individual perceived their leisure. The perception of activity and leisure is subjective and affects the value of each activity for the individual.

No description available.

Cerebral pares är en vanlig funktionsnedsättning och kan innebära många svårigheter för en individ. Begränsad fysisk förmåga, kognitiva svårigheter och samhällets attityder gentemot tillståndet kan påverka individernas delaktighet i fritidsaktiviteter. Att vara delaktig i fritidsaktiviteter kan innebära en känsla av tillfredsställelse, återhämtning och känsla av tillhörighet. Det finns begränsad mängd forskning och saknas sammanställning av barn och ungdomars subjektiva upplevelser av delaktighet. Syftet med studien var att beskriva hur barn och ungdomar med cerebral pares upplever delaktighet i fritidsaktiviteter. För att besvara syftet genomfördes en systematisk litteraturöversikt där resultatet av databassökningar och manuella sökningar resulterade i åtta artiklar av kvalitativ ansats. Databaserna som användes var PubMed, Cinahl, APA Psycinfo och SocINDEX. I urvalsprocessen gjordes en kvalitetsgranskning av samtliga artiklar och därefter en kvalitativ innehållsanalys för att bearbeta artiklarnas resultat. Slutligen resulterade artiklarna i tre kategorier och sju underkategorier. Kategorierna var följande: 1) Att påverkas av omvärlden, 2) Att känna en meningsfull delaktighet trots annorlunda förutsättningar och 3) Känsla av att inte passa in. Resultatet visade att barn och ungdomar upplever sin kropp och sitt tillstånd på olika sätt. Vissa barn upplever sig självständiga när de får handräckning, medan andra känner sig självständiga när de gör något helt själv. Även upplevelsen av hjälpmedel, medicinsk behandling och vänners inflytande på delaktighet upplevs olika. Resultatet kan ge arbetsterapeuten en förståelse av vikten av att arbeta klientcentrerat och att det är viktigt att bemöta barn och ungdomar med cerebral pares som individer, inte som ett tillstånd.

Elevhälsan består av flera olika professioner som tillsammans bygger upp ett elevhälsoteam. Målsättningen för elevhälsoteam är att arbeta tillsammans mot att alla elever ska vara delaktiga i sina skolaktiviteter och känna att de klarar av dessa aktiviteter. Hur elevhälsans teamarbete sker kan möjliggöra eller hindra elevers delaktighet i skolaktiviteter. Syftet med studien var att undersöka hur elevhälsan upplever sitt teamarbete och dess påverkan på elevernas förutsättningar till delaktighet i skolaktiviteter. I studien genomfördes två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med två olika elevhälsoteam. Elevhälsoteamen bestod av åtta professioner och totalt deltog tolv individer i fokusgruppsintervjuerna. Resultatet visade att elevhälsoteamen upplevde att deras samarbete hade en positiv inverkan på elevernas möjlighet till delaktighet och att samarbetet som de har är väl fungerande men att det samtidigt finns hinder inom teamet som skulle kunna förbättras. Bland de möjliga förbättringsområdena ansåg elevhälsoteamen att de behövde mer resurser för att få mer tid till sina elever och till sitt förebyggande arbete. En vidareutveckling av studien rekommenderas för att kunna få en ökad förståelse för individuella åsikter inom elevhälsoteamen och göra en jämförelse mellan kollektiva och individuella åsikter i gruppen / Student health care involves multiple professions that together build a multiprofessional team. These teams work to promote student health care and participation in school-based activities. Depending on how well this teamwork functions it can either be an enabling or an obstructive factor for the student’s participation in their school-based activities. This study aims to investigate how student health care teams experience their teamwork and its effect on the students’ participation in school-based activities. The study is based on two focus group interviews with two different school health care teams in Sweden. The teams consisted of a total of twelve individuals. The results of the study show that student health care teams experience their teamwork to have a positive impact on the students’ opportunity to participate in school-based activities. The teamwork functioned well, but the team members still found certain things to improve. One factor the teams discussed was a need for more time for their preventive work. A further development of this study is recommended to gain an understanding of the individual thoughts within the student health teams, and through that make a comparison with the collective view of the team.