Människan spenderar en tredjedel av livet med att sova. Den nattliga sömnen är livsviktig för uppbyggnad av energi och återhämtning. Insomni är kopplat till nedsatt livskvalitet och rankas som en av de vanligaste orsakerna till att vuxna söker läkarkontakt. Många vuxna blir ordinerade sömnmedel i samband med sjukhusvistelse och därefter förnyas recepten, utan att behovet följs upp. Känsligheten för läkemedel ökar med åldern och därför bör en icke-farmakologisk behandling prioriteras. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa effekterna av akupunktur,  kognitiv beteendeterapi och ljusterapi som behandling hos vuxna med insomni. Vid kategorisering av resultatet framkommer fyra kategorier: tid i sängen, sömnkvalitet och sömneffektvitet, nattliga uppvaknanden, den totala sömntiden och sömnlatens. I resultatet framkommer det att akupunktur och kognitiv beteendeterapi har goda effekter att lindra sömnbesvär vid insomni. Ljusterapi visade på förbättring på den subjektiva upplevelsen men inte på objektiva data. Fortsatt forskning krävs för att höja medvetenheten hos sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård. Vikt bör läggas på att belysa vilka effekter de icke-farmakologiska åtgärderna medför och hur de kan tillämpas inom vården. / Humans spend a third of life sleeping. The nightly sleep is vital for the development of energy and recovery. Insomnia is associated with reduced quality of life and is ranked as one of the most common reasons that adults seek contact with a physician. Many adults are prescribed hypnotics associated with hospitalization and then renew prescriptions, without the need for follow-up. Drug sensitivity increases with age, and therefore a non-pharmacological treatment should be a priority. The purpose of this study is to elucidate the effect of acupuncture, cognitive behavioral therapy and light therapy as a treatment for adults with insomnia. When categorizing the results four themes appear: time in bed, sleep quality and sleep efficiency, nighttime awakenings, total sleep time and sleep latency. The result shows that acupuncture and cognitive behavioral therapy proved to be effective in insomnia. Light therapy showed improvement in the subjective data but not on objective data. Further research is required to raise awareness among nurses in healthcare. Therefore, it is important to highlight the effects of non-pharmacological measures and how they can be applied in healthcare.

Die Implantation von Kniegelenks-Totalendoprothesen stellt heutzutage einen Routineeingriff dar, ist allerdings mit postoperativen Schmerzen und einer langwierigen Rehabilitation verbunden. In den letzten Jahren haben alternative Heilmethoden wie etwa die Traditionelle Chinesische Medizin eine zunehmende Verbreitung erfahren und speziell für die Akupunktur konnte auch eine schmerzlindernde Wirkung gezeigt werden. Inwieweit eine Akupunktur-behandlung in der postoperativen Situation das funktionelle Ergebnis verbessern kann ist unklar. Im Rahmen dieser Studie wurde deshalb der Einfluss einer Akupunktur auf das funktionelle Ergebnis zwischen dem zweiten postoperativen Tag und drei Monate nach der Operation untersucht. Dazu wurde eine randomisierte, kontrollierte und dreifach verblindete Monozenterstudie mit 60 Teilnehmern durchgeführt. Die Kontrollgruppe erhielt dabei die postoperative Standardtherapie, während die Interventionsgruppe vom 2. bis 6. Tag nach der Operation einmal täglich zusätzlich akupunktiert wurde. Im gleichen Zeitraum wurde eine dritte Studiengruppe, die Placebogruppe, scheinakupunktiert. Vom 2. bis 6. Tag nach der Operation sowie drei Monate später wurden die postoperativen Schmerzintensitäten abgefragt. Weiterhin wurden die maximal mögliche, passive Kniebeugung und die maximal mögliche Kniebelastung drei Monate nach der Operation ermittelt und das funktionelle Ergebnis der Operation mittels Fragebögen durch die Patienten bewertet. Dabei zeigten sich keine statistisch signifikanten Unterschiede zwischen den Studiengruppen. Aufgrund der Limitationen dieser sowie vergleichbarer Studien und angesichts uneinheitlicher Studienergebnisse bei insgesamt unzureichender Vergleichbarkeit der verschiedenen Akupunkturstudien ist eine abschließende Bewertung zur Wirksamkeit der Akupunktur nach Implantation einer Kniegelenks-Totalendoprothese jedoch nicht möglich. Dazu bedarf es weiterer, qualitativ hochwertiger und größerer Studien zu diesem Thema. / Total knee arthroplasty is a common procedure marked by intense postoperative pain and prolonged rehabilitation. During the last years complementary medicine such as acupuncture has become increasingly popular. It has been shwon that acupuncture can alleviate pain. However, it remains unclear if acupuncture is beneficial for the outcome after surgery. This randomized, controlled, three armed study with 60 participants tried to examine the effects of scupuncture on the functional outcome three months after total knee arthroplasty. The control group received standardized postoperative care. The intervention group additionally received acupuncture on 2. - 6. day after surgery. A third study group received sham acupuncture. This study evaluated pain intensity on 2.-6. postoperative day and three months after surgery. Furthermore passive range of motion and max. load of the knee joint as well as patient reported outcome measures were evaluated. There was no statistically significant difference between the study group

<p>Otillräcklig smärtlindring och läkemedelsbiverkningar är ett stort problem i den postoperativa vården. Smärtan i sig kan också leda till olika postoperativa komplikationer. Komplementära metoder är idag efterfrågade och börjar också integreras i vården. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om sjuksköterskan kan använda sig utav akupunktur, aromaterapi, massage, musik och TENS vid postoperativ smärta. Frågeställningarna som sedan ställdes var då, kan komplementära metoder minska smärta postoperativt, minska opioidanvändningen samt påverka andra smärtrelaterade symtom i kroppen, såsom andningsfrekvens, blodtryck, puls och hormoner i kroppen? Arbetet gjordes som en litteraturstudie där 22 kvantitativa artiklar granskades. Resultetet delades in i kategorier utefter vilka metoder som studerats i artiklarna. Litteraturstudiens resultat visar att komplementära metoder såsom, akupunktur, aromaterapi, massage, musik och TENS har smärtlindrande egenskaper samt höjer välbefinnandet hos patienterna. Det sågs också en minskning i opioidanvändning samt påverkan på vissa andra smärtrelaterade symtom. Mer forskning behövs för att ytterligare utreda de komplementära metodernas plats i den postoperativa vården. Redan idag finns forskning som indikerar att komplementära metoder fungerar effektivt som smärtlindring och eftersom de saknar/har få biverkningar bör de kunna införas och integreras i sjukvården.</p>

No description available.

Otillräcklig smärtlindring och läkemedelsbiverkningar är ett stort problem i den postoperativa vården. Smärtan i sig kan också leda till olika postoperativa komplikationer. Komplementära metoder är idag efterfrågade och börjar också integreras i vården. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om sjuksköterskan kan använda sig utav akupunktur, aromaterapi, massage, musik och TENS vid postoperativ smärta. Frågeställningarna som sedan ställdes var då, kan komplementära metoder minska smärta postoperativt, minska opioidanvändningen samt påverka andra smärtrelaterade symtom i kroppen, såsom andningsfrekvens, blodtryck, puls och hormoner i kroppen? Arbetet gjordes som en litteraturstudie där 22 kvantitativa artiklar granskades. Resultetet delades in i kategorier utefter vilka metoder som studerats i artiklarna. Litteraturstudiens resultat visar att komplementära metoder såsom, akupunktur, aromaterapi, massage, musik och TENS har smärtlindrande egenskaper samt höjer välbefinnandet hos patienterna. Det sågs också en minskning i opioidanvändning samt påverkan på vissa andra smärtrelaterade symtom. Mer forskning behövs för att ytterligare utreda de komplementära metodernas plats i den postoperativa vården. Redan idag finns forskning som indikerar att komplementära metoder fungerar effektivt som smärtlindring och eftersom de saknar/har få biverkningar bör de kunna införas och integreras i sjukvården.

No description available.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa evidens av akupunkturbehandling som smärtlindring vid långvarigt smärttillstånd. Resultatet baserades på 15 kvantitativa empiriska studier från databaserna Cinahl och PubMed. Dessa valdes utifrån relevans för studieområdet och granskades sedan med hjälp av en granskningsmall. Studier med medel eller hög kvalitet utifrån mallen inkluderades i litteraturstudien. En modifierad innehållsanalys användes, som utformade följande kategorier; smärtlindring vid olika akupunkturtekniker, evidens som talar för äkta akupunktur samt smärtlindring över tid. Resultatet visade att akupunkturbehandling ger en tillfredställd effekt vid långvarig smärta oberoende av akupunkturteknik. Shamakupunktur ger dock inte lika effektiv smärtlindring som äkta akupunktur. Effekten av akupunkturbehandling som smärtlindring kvarstår upp till ett år men avtar över tid. Slutsatsen är att smärtlindringen är mest effektiv direkt efter avslutad behandling, och fungerar på de olika smärtlokalisationer som inkluderats i litteraturstudien.

Psykisk ohälsa som oro, ångest, depressioner och sömnsvårigheter är så omfattande i Sverige att det idag är ett folkhälsoproblem. Personer med psykisk ohälsa efterfrågar alltmer komplementära behandlingsmetoder, därför är det av intresse att belysa upplevelsen av en komplementär metod som används vid psykisk ohälsa. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av öronakupunktur som behandlingsmetod vid psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes som metod. Tio patienter som får öronakupunktur mot oro, ångest, depression och/eller sömnsvårigheter intervjuades. En intervjuguide med semistrukturerade frågor användes. Resultat: Ett tema framkom i analysen: Öronakupunktur-en livlina när inget annat hjälper och fem subteman: Att vara maktlös i sitt lidande, Läkemedel är inte alltid hela lösningen, Att en så enkel åtgärd kan leda till att effekten i slutändan blir så stor, Öronakupunktur löser inte problemen men akupunktur hjälper en att lösa problemen samt Att bli sedd och bekräftad i ett engagerat möte. Slutsats: Patienterna i denna studie var mycket nöjda med öronakupunktur. Öronakupunkturen kan ses som en verkningsfull omvårdnadsåtgärd för att lindra lidande vid psykisk ohälsa. Fler studier om öronakupunkturens effekter bör göras för att få evidens och kunskap om vad i behandlingsprocessen med öronakupunktur som leder till en förbättrad psykisk hälsa.

Univ., Diss., 2006--Giessen

No description available.