Akutvårdskedjan anses vara en essentiell del av hälso- och sjukvården och är ofta patientensförsta kontakt med vården. I akutvårdskedjan omhändertas kritiska sjuka barn vilket ställerkrav på vårdpersonalens kompetens. Barn definieras som en människa under 18 år ochvanligtvis finns det en eller flera närstående till barnet som berörs när barnet blivit kritisktsjukt. Vårdpersonal anser det vara viktigt att involvera barnets närstående i barnets vård ochutifrån familjecentrerad vård är det rekommenderat. Syftet var att beskriva närståendes upplevelse av omhändertagandet i akutvårdskedjan närderas barn är kritiskt sjukt. Litteraturöversikten genomfördes med systematisk ansats och integrerad analys.Databassökningar utfördes i PubMed, CINAHL och Google Scholar samt en manuell sökning.Totalt inkluderades 16 artiklar med kvalitativ-, kvantitativ samt mixad design efterkvalitetsgranskning.  I resultatet framkom två kategorier vilka var “Att närvara vid sitt kritiskt sjuka barnsomhändertagande” samt “Närståendes erfarenheter av mötet med vårdpersonalen”. Denärstående ville närvara med sitt barn både för sin egen och för sitt barns skull. Upplevelsenav att deras barn var kritiskt sjukt beskrevs vara skrämmande med en stark känsla av rädslaoch oro för att barnet inte skulle överleva. Närstående ville bli bemötta med empati och lugnav vårdpersonalen och de ville få all tillgänglig information om sitt barns tillstånd. Slutsatsen är att närstående vill närvara med deras kritisk sjuka barn och hur vårdpersonalenbemöter de närstående påverkar deras upplevelse. Vårdpersonalen har ett stort ansvar för attnärstående ska känna sig involverade och behovet av att ge och få information beskrivs somviktigt. Att arbeta utifrån ett familjecentrerat förhållningssätt kan leda till att närståendekänner en ökad delaktighet samt bidra till en mer positiv upplevelse av situationen. / The emergency care chain is considered an essential part of health care and is often the patient's first contact with the healthcare system. In the emergency care chain, critically ill children are taken care of, which places demands on the competence of healthcare professionals. A child is defined as a person under 18 years of age, and typically there are one or more relatives' affected when a child becomes critically ill. Healthcare professionals consider it important to involve the child's relatives in the child's care, and family-centered care is recommended. The aim was to describe the relative's experience of care in the emergency care chain when their child is critically ill. The literature review was conducted using a systematic approach and integrated analysis. Database searches were performed in PubMed, CINAHL and Google Scholar, as well as a manual search. In total, 16 articles with qualitative, quantitative and mixed designs were included after quality assessment. In the result, two categories emerged which were "Being present at the care of their critically ill child" and "Relatives' experiences of the meeting with the care staff". The families wanted to be present with their child both for their own sake and for their child's sake. The experience of their child being critically ill was described as terrifying with a strong sense of fear and concern that the child would not survive. The families wanted to be treated with empathy and calmness by the healthcare staff and they wanted to receive all available information about their child's condition. The conclusion is that the families want to be present with their critically ill child and how the healthcare staff treats the families affects their experience. The care staff have a great responsibility for the families to feel involved, where the need to give and receive information is described as important. Working from a family-centered approach can lead to the families feeling increased participation and contribute to a more positive experience of the situation.

Den psykiska ohälsan blir allt vanligare. Ett ökat behov av vård relaterat till detta ses både i Sverige och globalt. Även andelen larmsamtal relaterade till psykisk ohälsa ökar. Patienter som lider av psykisk ohälsa omhändertas ofta i ambulanssjukvården och på den somatiska akutmottagningen. Vårdpersonal anser sig ha bristande kunskap vilket skapar en osäkerhet i att möta dessa patienter. Även förutfattande meningar om psykisk ohälsa påverkar bemötandet. Enligt hälso- och sjukvårdslagen har alla rätt till en god vård på lika villkor. Hur vårdpersonalen möter dessa patienter har stor betydelse för patientens inställning till vård och hur den fortsatta vården utformas. Syftet var att beskriva hur patienter med psykisk ohälsa upplever bemötandet från vårdpersonalen i akutvårdskedjan. En litteraturöversikt med systematisk metod och kvalitativ ansats. Innehållsanalys utfördes. Sammanlagt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar. Fjorton artiklar hade kvalitativ studiedesign och en hade mixad studiedesign. Ur analysen framstod två kategorier; kommunikationens betydelse för vårdandet och bemötandet samt värdet av ett vårdande förhållningssätt. Vardera kategorin innehåller underkategorier; kommunikationen och informationens vårdande effekter, bristfällig kommunikation och information, positiva erfarenheter av ett empatiskt bemötande, bristande kunskap och stress hos vårdpersonalen samt upplevelsen av att bli stigmatiserad. Genom kommunikation kan vårdpersonalen bidra till känslan av trygghet och tillit, och att vara sedd. Har vårdpersonalen ett vänligt och respektfullt bemötande bidrar det till känslan av att vara omhändertagen. Ett sämre bemötande skapar känsla av att vara dömd på grund av den psykiska ohälsan och att patienten har sig själv att skylla. Patienternas upplevelse av bemötandet i den akutvårdskedjan var både vårdande och icke vårdande. Ett vårdande bemötande bidrar det till att känna hopp och tilltro till framtiden. Möts patienten däremot av stigmatiserande attityder från vårdpersonalen kan det leda till att patienten i framtiden drar sig för att söka akutsjukvård. Resultatet i litteraturöversikten bidrar till att skapa en medvetenhet hos vårdpersonalen angående betydelsen av ett vårdande bemötande. / Mental illness is becoming increasingly common. An increased need for care related to this is seen both in Sweden and globally. The proportion of emergency calls related to mental illness is also increasing. Patients suffering from mental illness are often cared for in the ambulance service and in the somatic emergency department. Healthcare staff consider themselves to have a lack of knowledge, which creates uncertainty in meeting these patients. Preconceived notions about mental illness also affect the treatment. According to the National Health and Medical Care Act, people have the right to good care on equal terms. How the healthcare staff meet these patients has great significance for the patient's attitude to care and how the continued care is designed. The aim was to describe how patients with mental illness experienced the treatment from the healthcare staff in the emergency care chain. A literature review with systematic method and qualitative approach. Content analysis was performed. A total of 15 scientific articles were included. Fourteen articles had a qualitative design and one had a mixed design. Two categories emerged from the analysis; the importance of communication for care and treatment and the value of a caring approach. Each category contains subcategories; the caring effects of communication and information, inadequate communication and information, positive experiences of empathetic treatment, lack of knowledge and stress on the part of the staff and the experience of being stigmatized. Through communication, the healthcare staff can contribute to the feeling of security and trust, and to be seen. If the care staff are friendly and respectful, it contributes to the feeling of being cared for. Poorer treatment creates a feeling of being judged because of the mental illness and that the patient has himself to blame. The patients' experience of the treatment in the emergency care chain was both caring and non-caring. A caring approach contributes to feeling hope and confidence in the future. If, on the other hand, the patient is met with stigmatizing attitudes from the healthcare staff, it may lead to the patient being reluctant to seek emergency medical care in the future. The result in the literature review contributes to creating an awareness among the nursing staff regarding the importance of caring treatment.