Some people develop problematic alcohol consumption. Explanations forthis have been proposed by the mediating influence of drinking motiveson the relationship between personality and alcohol use. The purpose ofthis study was to test whether such a mediating model can be applied to aSwedish population. Students (N=383) in Sweden answered aquestionnaire about personality, drinking motives, alcohol consumptionand alcohol-related problems. Mediation analysis was done to seewhether drinking motives could mediate the relationship betweenpersonality and alcohol outcomes for men and women. The resultsshowed that four paths of personality, drinking motives and alcohol canbe found in a Swedish population by using this mediational model.However, the model showed different paths for men and women. / En del människor utvecklar en problematisk alkoholkonsumtion.Förklaringar till detta har sökts i en medierande inverkan avdryckesmotiv i relationen mellan människors personlighet ochalkoholkonsumtion. Syftet med denna studie var att testa om en sådanmedierande modell går att tillämpa på en svensk population. Studenter(N=383) i Sverige besvarade en enkät om personlighet, dryckesmotiv,alkoholkonsumtion och alkohol-relaterade problem. Mediationsanalysergjordes för att se om dryckesmotiven skulle kunna medierarelationen mellan personlighet och alkoholutfall för män och kvinnor.Resultaten visade att fyra mönster av personlighet, dryckesmotiv ochalkohol i den medierande modellen går att finna på en svenskpopulation, dock olika för män och kvinnor.

Bakgrund Alkoholproblem kan leda till sjukdomar och höga samhällskostnader. Stigmatisering av personer med alkoholrelaterade problem ökar risken för diskriminering inom vården. Sjuksköterskor spelar en viktig roll i att vårda och främja hälsa hos personer med alkoholproblem. Syfte Att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkoholrelaterade problem. Metod En strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodik som tillämpas vid systematiska översikter. 15 artiklar både kvalitativa och kvantitativa från databaserna CINHAL och PubMed användes. Resultat Sjuksköterskor kan utveckla negativa attityder mot patienter med alkoholrelaterade problem på grund av rädsla, osäkerhet och brist på tid och kunskap. Stigmat kring alkoholism och bristande kunskap kan förstärka detta. Positiva attityder främjas av erfarenheter och utbildning inom beroendevård. Slutsats Sjuksköterskor känner ofta osäkerhet och rädsla när de vårdar patienter med alkoholrelaterade problem, särskilt i miljöer med olika patientgrupper. Denna osäkerhet och frustration leder till negativa attityder gentemot patienterna, som betraktas som svårhanterliga och ineffektiv användning av resurser. Genom att öka medvetenheten och erbjuda bättre utbildning och resurser kan det skapas en mer positiv vårdmiljö där patienternas behov kan bemötas på ett respektfullt och empatiskt sätt. / Background Alcohol problems can lead to diseases and high societal costs. Stigmatization of individuals with alcohol-related disorders increases the risk of discrimination within healthcare. Nurses play a crucial role in caring for and promoting the health of people with alcohol problems. Aim To describe factors influencing nurses’ attitudes towards patients with alcohol-related disorders. Method A structured literature review incorporating methodology similar to that used in systematic reviews. 15 articles from the CINHAL and PubMed databases were utilized, encompassing both qualitative and quantitative studies. Results Nurses may develop negative attitudes towards patients with alcohol-related problems due to fear, uncertainty, and lack of time and sufficient knowledge. Stigma surrounding alcoholism and lack of knowledge can exacerbate this. Positive attitudes are promoted by experiences and education in addiction care. Conclusions Nurses often experience insecurity and fear when caring for patients with alcohol-related disorders, especially in environments with various patient groups. This insecurity and frustration lead to negative attitudes towards the patients, who are seen as difficult to manage and an inefficient use of resources. By increasing awareness and providing better education and resources, a more positive care environment can be created where patients' needs are addressed respectfully and empathetically.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan de fem personlighetsdimensionerna; neuroticism, extraversion, öppenhet, sympatiskhet och samvetsgrannhet, och om de kan predicera vuxnas alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem i ett svenskt urval. En webbenkät skickades till ett urval av anställda inom socialförvaltningen i Stockholms Län. Resultaten tyder på ett negativt samband mellan öppenhet och frekvensen av högkonsumtion av alkohol samt alkoholrelaterade problem. De indikerar vidare ett positivt samband mellan extraversion och kvantiteten av alkoholkonsumtionen vid ett typiskt tillfälle man dricker alkohol samt frekvensen av högkonsumtion av alkohol. / The purpose of the study was to examine the relationship between the five personality dimensions; neuroticism, extraversion, openness, agreeableness and conscientiousness, and if they can predict adults alcohol consumption and alcohol-related problems in a Swedish sample. A webbased-survey was sent to a sample of municipality employees in Stockholms county. The results indicate a negative association between openness and the frequency of binge drinking and alcohol-related problems. They further imply a positive association between extraversion and the quantity of alcohol consumption at a typical instance when alcohol is consumed and the frequency of binge drinking.